Hoppa till huvudinnehåll

Svampförgiftning - symptom och åtgärder

Svampar.
Svampar. Bild: YLE/Arja Lento svampförgiftning

I Finland har vi fyra dödligt giftiga svampar: vit flugsvamp, lömsk flugsvamp, toppig giftspindelskivling och stenmurkla. De flesta allvarliga svampförgiftningarna förorsakas av vit flugsvamp.

De farligaste svamparna ger till en början symptom från mag-tarmkanalen, varefter följer en symptomfri period innan tecken på lever- eller njurskada visar sig.

Också mindre farliga svampar kan ge symptom. De vanligaste är symptom från mag-tarmkanalen, såsom illamående, magknip och diarré, och symptom från centrala nervsystemet, till exempel yrsel, huvudvärk, hallucinationer och olika grader av sänkt medvetande.

De flesta av våra giftiga svampar, såsom röd flugsvamp, är inte livsfarliga. Om man får kraftiga symptom efter att ha ätit svamp eller om det finns en risk att man har fått i sig vit eller lömsk flugsvamp eller toppig giftspindelskivling ska man dock genast söka sig till läkare. Också livsfarliga svampar kan till en början ge ganska lindriga symptom.

Vit flugsvamp och lömsk flugsvamp

Lömsk flugsvamp (Amanita phalloides) är sällsynt i Finland och förekommer bara på vissa håll i landet. Däremot förgiftas flera människor varje år av vit flugsvamp.

Vit flugsvamp (Amanita virosa) och lömsk flugsvamp innehåller giftet amatoxin som förstör levern. I lindriga fall repar sig patienterna så småningom. I svårare fall kan patienterna överleva bara om de hinner få en ny lever.

Det finns ingen klar gräns för hur mycket vit flugsvamp en människa tål och vilken dos som är dödlig. Man ska alltså aldrig smaka ens en bit av någonting som kan vara en vit flugsvamp.

Amatoxinet överlever både nedfrysning och kokning.

Symptom om man ätit vit flugsvamp

De första symptomen på att man förgiftats av vit flugsvamp kommer från mag-tarmkanalen 6-24 timmar efter att man fått i sig svampen. Symptomen kan vara illamående, uppkastningar, krampaktiga magsmärtor och vattniga diarréer. Symptomen från mag-tarmkanalen är ofta häftiga, men lindrigare symptom utesluter inte en svampförgiftning.

De första symptomen håller vanligen i sig 1-2 dygn, och därefter kan patienten verka ganska frisk i ett par dagar. Under tiden angriper dock toxinerna levercellerna och förorsakar en leverskada.

Det första symptomet på att levern inte fungerar ordentligt kan vara bara trötthet. Så småningom leder leversvikten till att gallfärgämnen samlas i kroppen och patienten får gulsot, med gulaktiga ögonvitor och gulaktig hud. Vid det laget är levervärdena redan ordentligt förhöjda.

Vid en svår förgiftning av vit flugsvamp förstörs levern inom 4-8 dygn från det att patienten ätit svampen. Utan en ny lever klarar sig patienten inte mer än någon vecka.

Vit flugsvamp kan också angripa njurarna.

Det finns belägg för att amatoxinet tar sig genom moderkakan och går ut i modersmjölken. Om man väntar barn eller ammar är det alltså viktigt att vara extra försiktig.

Kräkningar, kol och magpumpning kan hjälpa

Om man upptäcker att någon fått i sig vit flugsvamp, till exempel om man hittar en svamp som saknar en stor bit i handen på ett barn, ska man försöka få barnet att kräkas och därefter genast föra honom eller henne till sjukhus. Finns resten av svampen kvar ska den gärna tas med. Sjukhusen har möjlighet att kontakta svampexperter som kan fastställa vilken svamp det rör sig om.

Om man råkar ha medicinskt kol hemma kan man ta det innan man åker till sjukhuset. Det aktiva kolet suger upp åtminstone en del av giftet.

På sjukhuset utförs magpumpning om det har gått en tillräckligt kort tid (mindre än 6 timmar) från intaget för att det ska finnas en chans att svampen ännu är kvar i magsäcken. Möjlighet till tarmsköljning finns också.

Om man får symptom från mag-tarmkanalen inom ett dygn efter att man har ätit någonting som kan ha varit vit flugsvamp ska man genast söka hjälp.

Har man medicinskt kol hemma kan man ta dem innan man åker iväg. Däremot ska man inte ta diarrémedicin som hämmar tarmens rörelse, eftersom en del av giftet försvinner via tarmen.

På sjukhuset ges så fort som möjligt antidotet silibinin, ett motgift mot amatoxin. Om det ges i tid kan det oskadliggöra giftet innan det når levern.

På sjukhuset följer man också med det allmänna tillståndet och lever- och njurfunktionen. Också symptomfria patienter som bevisligen eller eventuellt har fått i sig vit flugsvamp följer man med i flera dagar för att utesluta att en leverskada utvecklar sig. Det är därför viktigt att identifiera svampen, om det bara är möjligt.

Om patienten visar tecken på en progredierande leversvikt skickas han eller hon till ett sjukhus med tillgång till så kallad MARS-vård. MARS är ett slags leverdialys och kan hålla en patient vid liv några dagar tills den egna levern repar sig eller man kan göra en levertransplantation.

Giftspindelskivlingar

Toppig giftspindelskivling (Cortinarius rubellus) innehåller giftet orellanin som förstör njurarna. Det samma gäller orangebrun giftspindelskivling (Cortinarius orellanus), som veterligen inte påträffats i Finland.

Toppig giftspindelskivling växer ofta tillsammans med trattkantareller och kan lätt hamna i svampkorgen om man inte granskar varje enskild svamp.

Orellaninet förstörs inte av nedfrysning eller upphettning.

Symptomens svårighetsgrad är beroende av hur mycket svamp man fått i sig. Dessutom verkar det som om olika människor skulle reagera väldigt olika på giftet. Samma dos som kan lämna en patient symptomfri kan hos en annan leda till akut njursvikt.

Symptom om man ätit toppig giftspindelskivling

De första symptomen på förgiftning av toppig giftspindelskivling uppträder 24-36 timmar efter att man fått i sig svampen och kan vara ganska ospecifika, såsom aptitlöshet, illamående, uppkastning, diarré eller förstoppning.

Ibland lider patienten av en brännande törst eller en konstig smak i munnen. Ofta är symptomen så lindriga att den som ätit svampen inte förstår att söka vård.

Efter det första stadiet följer en "frisk" period, som kan vara allt från 12 timmar till ett par veckor (i medeltal 3 dygn). Ju längre tid som hinner förflyta innan de senare symptomen uppträder, desto mindre är risken att det är frågan om en verkligt svår förgiftning.

Det följande stadiet, då giftets inverkan på njurarna märks, kan börja med diffusa symptom, såsom en brännande känsla i munnen, trötthet, huvudvärk, allmän sjukdomskänsla, muskelvärk, ont i magen eller ryggen eller värk över njurarna.

Till en början ökar ofta urinmängden, för att sedan så småningom minska och i svåra fall upphöra helt.

Kol och magsköljning

Om man misstänker att man fått i sig toppig giftspindelskivling, eller får symptom från mag- och tarmkanalen något dygn efter att man ätit svamp, ska man genast söka sig till läkare. Om man har medicinskt kol hemma kan man ta det innan man åker iväg till sjukhus.

På sjukhuset kan en magsköljning göras, om det gått mindre än 6 timmar sedan svampen ätits.

Om man märker tecken på en ökad eller minskad urinmängd två dygn eller mera efter att ha ätit svamp ska man genast söka sig till läkare.

På sjukhuset följer man med njurfunktionen med hjälp av blodprov och urinprov.
Också symptomfria patienter följs med i cirka en vecka, om det finns misstanke att de fått i sig toppig giftspindelskivling. Om bara möjligt är det därför viktigt att efteråt kunna undersöka svampen för att kunna fastställa eller utesluta giftspindelskivling.

Om njurarna börjar svikta behöver patienten dialysvård.

En stor del av patienterna tillfrisknar så småningom, men det kan ta månader eller till och med år innan njurarna har återhämtat sig.

Hos en del patienter utvecklas efter det första, akuta skedet en kronisk njursvikt som kräver dialys och så småningom en njurtransplantation.

Stenmurkla

Stenmurkla (Gyromitra esculenta) innehåller det neurotoxiska giftet gyromitrin. Gyromitrin är vattenlösligt och förångas till en del vid kokning eller förvällning och torkning. Ångorna som bildas är giftiga, precis som felaktigt tillredda svampar.

En liten del av giftet blir alltid kvar i svampen, också efter torkning eller upprepad förvällning. Stenmurkla ska därför inte ätas ofta, inte ens om den är tillredd på rätt sätt. Många länder, bland annat Sverige, har förbjudit försäljning av stenmurkla.

Symptom

Symptomen vid murkelförgiftning uppkommer vanligen 5-8 (allt från 2-24) timmar efter intag och håller i sig ett par dygn.

Symptomen från mag-tarmkanalen kan vara illamående, uppkastningar, magont och svår diarré, som kan vara blodig. De neurologiska symptomen kan vara yrsel, svaghet, huvudvärk och synrubbningar.

Inandning av kokångor ger samma symptom, men kan dessutom irritera luftvägarna. Om man andats in murkelångor uppträder symptomen ofta redan efter 2-8 timmar.

En svår förgiftning leder till leverskada och medvetslöshet. I sällsynta fall förekommer kramper. Också njurarna kan ta skada.

Kol och B 12-vitamin

Om man inser att man ätit rå eller felaktigt tillredd murkla eller får häftiga symptom från mag-tarmkanalen eller neurologiska symptom 2-24 timmar efter måltiden ska man söka sig till läkare.

Om det har gått mindre än 6 timmar sedan intaget och man inte redan har kräkts kan man försöka kräkas upp svampen. Om man har medicinskt kol hemma kan man ta det innan man söker hjälp.

Något motgift mot gyromitrin finns inte. På sjukhuset följer man med allmäntillståndet och har möjlighet att fortsätta kolbehandlingen och ge vätska i droppform om diarréerna och uppkastningarna är svåra. För att minska de neurologiska besvären brukar man ge B-vitamin intravenöst.

Dödsfall till följd av murkelförgiftning har inte registrerats i Finland på över 50 år.

Expert för artikeln:
Kalle Hoppu,
chef för giftinformationscentralen vid HNS

Giftinformationscentralens direktiv om när och hur medicinskt kol ska tas

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa