Hoppa till huvudinnehåll

Aleko Lilius – mannen med äventyr i portföljen

Affärsman, järnvägskung, bedragare, svindlare och författare. Allt detta och mer därtill var Aleko Lilius under sitt liv. Aleko Lilius stannade aldrig länge på samma ställe och kom att bo i Kina med pirater, på Filippinerna nära ön Jolo, i Mexiko och Västafrika under 1920 och 30-talen. Han gjorde också en mängd affärer; med renar, samer och järnväg. Lyssna på hans fascinerande liv.

Informationsruta

I memoarböckerna Ett herrans liv (1957) och Ung man i farten (1958) skriver Aleko om sitt äventyrliga liv fram till konkursen våren 1919. Förutom de självbiografiska minnesböckerna gav Aleko ut några skönlitterära verk samt ett flertal böcker som baserade sig på hans resor och vistelser i Kanada, Mexiko, Kina, Filippinerna och Afrika. Under årens lopp skrev Aleko Lilius ett oräkneligt antal artiklar som publicerades i drygt 160 olika tidningar och tidskrifter över hela världen.

Skolelev, polytekniker, affärsman, järnvägskung, konsul, filmskådespelare, fabrikör, gulasch, bedragare, svindlare och författare – dessa epitet finns införda under kategorin ”stånd eller yrke” i Polisinrättningens adressregister för Aleko Axel August Eugen Lilius (1890-1977).

Aleko hann uppleva mycket under sitt 87-åriga liv: sina första affärer gjorde han med Carl Hagenbeck på Hagenbeck zoo i Stellingen utanför Hamburg. Under några år var Aleko huvudleverantör av såväl renar och renmossa som hela samefamiljer med autentisk rekvisita till djurparkens populära ”antropologiska-zoologiska” utställningar.

Ren- och sameexporten var inledningen på en affärsmannabana som nådde sin höjdpunkt år 1916 när den 26-årige Aleko Lilius räknades till de högst taxerade privatpersonerna i Helsingfors. Tre år senare tvingades A. Lilius Handelshus lämna in en ansökan om konkurs till rådstuvurätten i Helsingfors p.g.a. felslagna valutaspekulationer.

År 1912 gifte sig Aleko Lilius med Ebba Jacobson, som var den första kvinnliga radiohallåan i Norden när hon anställdes vid Finlands Rundradio år 1929. Ebba Jacobson-Lilius var lärare i talteknik, röstbehandling och recitation vid bl.a. Helsingfors konservatorium och hon arbetade som hallåa vid Finlands Rundradio under perioden 1929-1948.

Aleko Lilius var en driftig man som bl.a. var med om att arrangera den första flygveckan i Helsingfors vintern 1911, och hösten 1919 ägnade sig Aleko åt att spela in en 35 minuter lång stumfilm, På jakt efter en Venus eller En ung mans underbara vägar, där han själv stod för manus och även innehade huvudrollen. Filmen hade urpremiär på nyöppnade Kino-Palatset i Helsingfors den 8 december 1919.

Efter konkursen avvek Aleko Lilius till Amerika våren 1920 – i första hand för att undvika de följder ett åtal mot honom skulle ha medfört.

Sedan unga år hade Aleko skrivit artiklar från sina resor och äventyr när och fjärran och i Amerika blev blev journalistisken hans yrke: i början av 1920-talet reste han som krigskorrespondent till Mexiko på uppdrag av bl.a. Pathé News och WR Hearst-mediekonglomeratet. Därefter följde resor till Kina där han bl.a. slog följe med sjöpirater och under 1930-talet bodde han många år på Filippinerna och i Sydafrika.

Under andra världskriget arbetade han en tid som forskarassistent vid bildavdelningen på OSS, dvs. Office of Strategic Services i USA innan han slog sig ner i Marocko där han vistades under längre och kortare perioder från hösten 1952 till vintern 1958.

När Aleko återvände till Finland för gott vårvintern 1958 var han 68 år gammal men full av energi: han fortsatte att skriva artiklar för bl.a. Nya Pressen, Hufvudstadsbladet och herrtidningen Jallu och dessutom återupptog han sin gamla hobby, oljemålning.

Våren 1963 grundade Aleko dessutom en agenturfirma, Oy Aleko Lilius Co Ab, som idkade import- och grossisthandel med såväl livsmedel som hantverk från bl.a. Medelhavsländerna och Nordafrika. Våren 1975 gick bolaget i konkurs p.g.a. bristande likviditet. Då var Aleko 85 år gammal och hade drygt två år kvar att leva.

På 1960-talet gjorde Aleko några radioprogram (både på svenska och finska) för Finlands Rundradio där han rekapitulerade en del av sina äventyr och hösten 1966 sände Yle en sexdelad tv-dramaserie, Antti ja onnenlantti, med manus av Aleko.

Text: Marit Lindqvist

Finland genom historien

Kultur

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Vinterväder 1987

    Köld har vi redan haft tillräckligt, men snön är välkommen.,

    Hurudant var vädret vintern 1987? Meteorologerna Kenneth Holmlund och Liisa Fredriksson ger prognoser

  • Är det hälsosamt att sporta i iskyla?

    Anders Wahlberg springer inte om kvicksilvret går under -20.

    I januari 1985 var det rekordkallt. Sportmagasinet tar reda på om det är farligt att sporta i temperaturer på under -15 grader.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet