Hoppa till huvudinnehåll

"Skuldbelägg inte de sociala medierna"

I samband med den senaste tidens oroligheter har de sociala medierna ofta spelat någon roll.

Enligt datajournalisten Simon Rogers ska man ändå inte skuldbelägga de sociala medierna.
- De sociala medierna är ett sätt att sprida nyheter mycket snabbt. Jag tycker ändå inte att man ska skylla på de sociala medierna i samband med protester, säger han.

Rogers är ändå fascinerad av hur saker kan spridas över hela världen. Till exempel gällande den antimuslimska filmen Innocence of muslims krävdes bara den rätta gnistan.
- Plötsligt är det någon inflytelserik person som lägger märke till filmen och börjar sprida den. Den här filmen publicerades redan för flera månader sedan och då var det ingen som reagerade, säger Rogers.

Han får medhåll av Farida Vis, forskare inom sociala medier. Vis ser det rådande samhällsklimatet som en större faktor då det gäller protesterna.
- Att sätta för mycket fokus på sociala medier i samband med oroligheter är begränsande. Man borde i stället titta på helhetsbilden, säger hon.

"De sociala medierna rättar sig själv"
Speciellt i samband med kravallerna i England år 2011 var det flera politiker som försökte lägga en del av skulden på de sociala medierna.

Den analysen delar ändå inte Rogers.
- Meddelandena på Twitter kom ofta efter händelserna och inte före. Vi anser alltså inte att människor först såg något på Twitter och sedan deltog i upploppet, säger han.

Kravallerna har analyserats flitigt så här i efterhand. Både Vis och Rogers har till exempel deltagit i forskningsprojektet Reading the Riots som har analyserat 2,6 miljoner twittermeddelanden som rör kravallerna. Ett resultat var att de sociala medierna ofta snabbt rättade sig själva. Till exempel spreds meddelanden om att en tiger hade släppts lös från djurparken i London. Ryktena fick en bred spridning, men korrekt information kom snabbt efteråt.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes