Hoppa till huvudinnehåll

Pargas och Kimitoön – när åtta kommuner blev två

I västra Åboland blev många små kommuner två stora 2009. Pargas, Nagu, Houtskär, Korpo och Iniö blev en kommun där det största problemet verkade vara namnet. Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd slogs ihop och bildade Kimitoön.

Pargas är en kommun i Egentliga Finland. Kommunen bildades med namnet Väståboland den 1 januari 2009 genom sammanslagning av de tidigare kommunerna Pargas, Nagu, Houtskär, Korpo och Iniö.

Pargas godkände inte namnet Väståboland utan insisterade på att den nya kommunen skulle heta Pargas. Kommunerna kunde inte sinsemellan komma överens om namnet, och därför överlämnades ärendet till ministeriet och kommunminister Mari Kiviniemi.

Där beslöt man att kommunen skulle heta Väståboland. Föreslagna namn för kommunen var Berghamn, Erstan, Gullkrona och Pargas. Forskningscentralen för de inhemska språken rekommenderade namnet Pargas. Den 16 december 2008 beslöt fullmäktige namnet Väståboland.

Men på räddningsverket oroade man sig över alla små namn som ändrade i och med den nya kommunen. Många kartor och listor behövdes i alla fall i Korpo.

I maj 2011 ordnades en folkomröstning mellan kommunnamnen Pargas och Väståboland. Den rådgivande folkomröstningen resulterade i att Pargas fick 57,6% av rösterna och Väståboland 40,1%. Deltagandet var 71.5%.

Namnet Väståboland stöddes så gott som enhälligt av skärgårdsborna och av en fjärdedel av Pargasborna, som dock genom sitt antal dominerade resultatet.

Den 14 juni 2011 beslöt fullmäktige, efter lång debatt att kommunen skall byta namn till Pargas. Beslutet överklagades senare under sommaren.

Kommunens namn ändrades till Pargas den 1 januari 2012. Pargas har stadsrättigheter.

Kimitoön är den andra kommunen i västra Åboland. Kommunen bildades i början av 2009 av de tidigare kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd. Kommunen Dragsfjärd var en sammanslagning av kommunerna Hitis och Dragsfärd med Dalsbruk 1969.

Vissa Hitisbor var inte nöjda med fusionen och tyckte att Dragsfjärd inte kunde ta hand om skärgården. De ville att Hitis skulle återfå sin självständighet. Så gick dock inte.

1991 trodde man inte på Hitis att ännu en sammanslagning skulle bli av mellan Kimito och Dragsfjärd.

Kommunernas fullmäktigen accepterade kommunsamgången den 26 juni 2007. Kommunen blev Kimitoön.

I och med det stora kommunförslaget 2011 föreslås även att Pargas och Kimitoön skulle slås samman. Hur ställer man sig till detta förslag?

Finland genom historien

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Vinterväder 1987

    Köld har vi redan haft tillräckligt, men snön är välkommen.,

    Hurudant var vädret vintern 1987? Meteorologerna Kenneth Holmlund och Liisa Fredriksson ger prognoser

  • Är det hälsosamt att sporta i iskyla?

    Anders Wahlberg springer inte om kvicksilvret går under -20.

    I januari 1985 var det rekordkallt. Sportmagasinet tar reda på om det är farligt att sporta i temperaturer på under -15 grader.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet