Hoppa till huvudinnehåll

Raseborg är svenskt och finskt, stad och landsbygd

Raseborgs stad bildades 2009 efter sammanslagning av Ekenäs, Karis och Pojo. Redan 1987 hade man diskuterat kommunsammanarbete i Västnyland.

Informationsruta

Raseborgs stad bildades 2009 efter sammanslagning av Ekenäs, Karis och Pojo. Raseborgs stad gränsar till Hangö, Kimitoön, Salo, Karislojo, Lojo och Ingå kommuner. I söder har Raseborg en stor skärgård, rik på fjärdar och öar.

Stadsvapnet har fastställts till att vara åtta vitsippor i en ring på grön botten med en gyllene murkrona.

Namnet Raseborg härstammar från den medeltida borg, Raseborgs slott, vars ruiner fortfarande finns kvar i regionen.

Redan 1987 frågade man sig om små kommuner har chanser att överleva eller om närliggande kommuner kunde klara sig bättre tillsammans. I Västnyland utredde Karis stad och Pojo kommun möjligheten till en fusion. De enda fördelarna vore ekonomiska, möjligen kunde servicen bli bättre med rationalisering.

Olika politiska partier har olika åsikter. Partierna har också sin politik med i påsen. Henry Österman från Sfp i Karis vill inte ha det problematiska Pojo som kommunpartner. Deras budgetberedning, industribyn och annat är oroväckande.

Aarre Aalto från Pojo (DFFF) vill bibehålla den egna kommunen. Börje Sjöblom (sfp) från Pojo menar att Karis är en tätort och Pojo glesbygd. Då skulle säkert resurserna koncentreras till Karis.
Också språket, finska eller svenska, väcker diskussion.

2003 diskuteras en samgång i Västnyland med kommunerna Ekenäs, Karis, Hangö och Pojo. Det beska beskedet tas emot med delade känslor. Vissa vill gå samman, andra tycker att Ekenäs är så jättestort redan. Cay Sevón, överdirektör på kommunavdelningen på inrikesministeriet, tycker det vore viktigt och väsentligt att kommunerna ser till det bästa.

Närbild pejlar vidare stämningarna 2005 då visst folk börjar vänja sig vid tanken. Ingåborna och Hangöborna har mest emot det. Sten Öhman heter mannen bakom förslaget Raseborg. Han är stadsstyrelsens ordförande. Men det är inte bara applåder som möter förslaget. Ingåborna menar att Västnyland bygger murar omkring sig. I Pojo kommun vill man fusioneras.

Ekenäs, Karis och Pojo kommunernas kommunfullmäktige accepterade kommunsamgången den 18 juni 2007. Hangö och Ingå valde att stå utanför sammanslagningen. Kommuninvånarna frågar sig villken ort som skall bli central och hur servicen skall byggas upp.

Man oroar sig för hur det skall gå för de gamla byarna och samhällena i Raseborgsområdet, såsom bruksamhällena Fiskars och Billnäs. Och för de olika språkgruppena. De finskspråkiga blir en stor minoritet i Raseborg.

Den 1 januari 2009 invigdes den nya staden Raseborg. Obs diskuterar hur kommunsammanslagningen har fungerat. I och med kommunsammanslagningen iakttar man också små detaljer i nyheterna, t.ex. att Pojos kommunhus säljs. 1979 satsade Pojo kommunen stort på sitt kommunhus bredvid Pojo kyrka.

Text: Ida Fellman

Finland genom historien

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet