Hoppa till huvudinnehåll

Får i Finland

Ålandsfår på väg på bete
Åländsfår på väg på bete. Ålandsfår på väg på bete Bild: YLE/Strömsö ålandsfår,lamm,ull,fårkött,får

Fåret (Ovis aries) är, efter hunden, människans tidigaste husdjur. Domesticeringen skall ha skett i Iran och Irak för omkring 11 000 år sedan, möjligen i flera omgångar och på andra håll i Asien.

Det är omdiskuterat vilka de vilda förfäderna är, eftersom även de vilda fåren finns i många olika underarter. I dag räknas det orientaliska mufflonfåret (Ovis orientalis) som ursprunget. Det är ett bergsdjur som är en mycket säker klättrare, ett beteende som tamfåren har ärvt i större eller mindre grad.

Det europeiska mufflonet som finns på Korsika och Sardinien kan alltså vara en tidig tamform av mufflonen som har förts till öarna under stenåldern. Runt om i Europa förekommer en mängd olika gamla raser av tamfåret, många endast lokalt.

Tamfår får ull

Under de senaste tvåhundra åren har ett mindre antal raser blivit dominerande inom världens fåravel. Ulliga får som vi känner dem utvecklades först efter flera tusen års fårhållning. I början var det alltså kött, skinn och möjligen mjölk som var intressanta.

I Norden finns ett knappt tjugotal fårtyper som räknas till de nordiska kortsvansfåren som varit allmänt utbredda i Norden från förhistorisk tid. I Finland representeras typen av det finska lantrasfåret som också avlats till s k finullsfår.

Finska fårraser

Förutom finsk lantras finns Kajanalands grå (Kainuuharmas). Fåret är grått med svart huvud med vita fläckar och svarta ben. På Åland hittar vi det småväxta Ålandsfåret. Den finska lantrasen är närmare besläktad med vildfåret än de flesta förädlade europeiska fårraser.

År 2005 fanns omkring 116 000 tamfår i Finland. Av dem är färre än 15 000 tackor av finsk lantras, varav knappa 6 000 används i rasavel mellan lantras och lantras.

Tacka med lamm
Tacka med lamm Tacka med lamm Bild: Yle lamm,får,Fårskötsel,fårskötsel (ekonomi),fårskötsel (arbete),Lantras

Föreningar för fåren

I Finland verkar flera föreningar och myndigheter för att bevara och utveckla den finska lantrasen, b la Finnsheep och Naturresursinstitutet Luke.

Utöver dessa verkar ett antal föreningar och klubbar där Finlands Fårförening har en central roll i upprätthållandet av kontakter mellan inhemska fårägare och regionala fårklubbar samt andra föreningar och instanser, även utanför Norden. På Åland verkar föreningen Ålandsfåret.

Utländska raser för kött

Förutom inhemska raser föder man i Finland upp texel, oxford down, dorset och rygja för köttproduktion.

Texel är ursprungligen en holländsk ras och den mest förekommande fårrasen för köttproduktion i världen. Texel är korsning mellan Lincoln och Leicester Longwool. Texel infördes till Finland från Sverige åren 1968 och 1969. Fåret är vitt och saknar horn.

Oxford Down är en brittisk ras som ursprungligen är en korsning mellan Cotwolds och Hampshires, men som under senare tid genomgått kraftig förädling. Rasen är känd som Oxford Down sedan 1859. Fårrasen anlände till Finland 1989 från Danmark. Färgen är vit, med mörk mule och klövar.

Dorset är också en brittisk ras som avlades fram i slutet av 1800-talet baserad på korsningar mellan Merion och hornraser från Wales. Dorset anlände till Finland från Danmark samtidigt som Oxford Down, men också senare från Nya Zeeland som sperma. I Finland finns endast något hundratal renrasiga dorset får. Färgen är vit, fåren har lång svans samt kan ha horn.

Rygja är en norsk ras som genomgått många förädlingar. Rygjan var ursprungligen ett spael får från Rogaland i sydvästra Norge som redan 1700-talet korsades med flera olika importerade raser, bla Menno, Sotuh Down, och Leicester. Fördlingen fortsatte i mitten på 1800-talet med inslag av texel, finska lantras, dalafår och steigar. Rygja anlände till Finland från Norge, Sverige och Danmark fr o m 1950-talet. Populationen var som störst på 1960-talet, men idag finns endast några hundra renrasiga rygja kvar i Finland. Färgen är vit med mörka fläckar på huvudet och vid öronen. Fåren har lång svans och saknar horn.

Nyligen publicerat - Mat och dryck