Hoppa till huvudinnehåll

Raseborgs utmaningar: Galopperande miljoner och rädsla för öppenhet

Billnäs bruk sedd från en bro över Svartån.
Stadens information om affärerna med företagaren Olli Muurainen får kritik. Billnäs bruk sedd från en bro över Svartån. Bild: Yle / Pia Santonen bruk

Det finns många saker som borde ändra för att Raseborg ska bli en bättre stad att bo och jobba i, ansåg de nio kandidater som deltog i Yle Västnylands valdebatt.
Kandidaterna vill också den här gången locka flera invånare och företag till regionen, de vill ge staden en sundare ekonomi och en öppnare atmosfär.

Tomma ställningar för valreklam utanför en medfaren industribyggnad.
Affischställningar fylls åter av valreklam. Tomma ställningar för valreklam utanför en medfaren industribyggnad. Bild: Yle / Pia Santonen valreklamställningar


Förändringen börjar med kommunalvalet, säger Vänsterförbundets Daniel Nyman.
- Det har inte fungerat nu med SFP i majoritet, tycker Nyman.

Vänsterförbundet vill att servicen framöver produceras i stadens regi.

Centerns ende man i Raseborgs fullmäktige är Juhani Tihveräinen som för fyra år sedan valdes in från De obundnas lista.
Han pekar på en utmaning framom andra i Raseborg.
- Det finns ledarskapsproblem.

Tihveräinen tycker en fusion mellan Raseborg och Hangö inte kan komma på frågan förrän ledarskapsproblemen är ur världen.

Sannfinländarnas Petri Palin ger staden en enkel diagnos.
- Raseborg är på väg i konkurs.
Staden bör satsa på närdemokrati och stoppa centraliseringen. Ledarskapet måste bli öppnare, håller Sannfinländarna med om.

Minusmiljonerna

Vården kostar mest. Den kunde kosta mindre, säger experter. Politikerna bestämmer. Bild: Yle sjukhussäng


Staden har ett stort samlat underskott och skattesatsen hotar stiga igen då minuset både 2012 och 2013 riskerar bli betydligt större än väntat. Raseborgarna har redan nu en hög kommunalskattesats (21,50).

För 2013 borde fyra miljoner euro skalas bort. Det kräver att servicen krymper avsevärt.

Men ännu har ingen sagt var det ska skalas. Sparmantrat upprepas i budgetdiskussionen varje år men resultaten låter vänta på sig.

Maktpartiet SFP har 27 av 59 platser i Raseborgs fullmäktige. Werner Orre listar upp var SFP tänker att det kan sparas på raseborgarnas service och pengar.

- Överlappande administration, tydligare servicekedjor, plattare förvaltning och strukturer. Men det räcker inte, det krävs ytterligare åtgärder.

Orre representerar den tyngsta makten i Raseborg men han medger att det som krävs hittills inte har gjorts. Han skyller på det långa anställningsskyddet för anställda vid kommunfusioner, fem år. Dessutom säger han att det finns för många chefer efter fusionen. Orre efterlyser mindre förmynderi.
- Mindre toppstyrning. Mannen på parken eller fabriksgolvet vet ofta hur man gör saker effektivare och billigare.

Men det finns för många anställda.
- Vi måste producera ungefär samma service med färre händer.

SDP:s Camilla Grundström understryker att ekonomin är en komplex helhet och det tar tid att få ekonomin i styr, i synnerhet när hela Europas ekonomi är ur balans.
- Det här är inget sprinterlopp, det är ett maratonlopp där man ser förändringarna sakta men säkert, det är segt.

Fotomontage av havsvindkraftsparken sett från Påvskär
Socialdemokraterna vill göra vindkraften utanför Ingå och Raseborg till en valfråga. Fotomontage av havsvindkraftsparken sett från Påvskär Bild: Suomen Merituuli Oy påvskär

Grundströms parti eftersträvar mera tillväxt men skyller på SFP som satt tummen ned bland annat för vindkraftsplanerna utanför Raseborg och Ingå.
- Vi kan inte bara stå på bromsen utan vi måste också gasa, säger också hon.

Samlingspartiets Erkki Rissanen vill också höra mera klirr i kassan och efterlyser effektivare planläggning för att skapa attraktiva bostadstomter.

Werner Orre från SFP anser att planläggningen inte behöver nya resurser utan tycker att de som finns från Ekenäs, Karis och Pojos tid samt redan beviljade tilläggsresurser minsann ska räcka.

De grönas Marko Reinikainen anser att staden för att spara där som utgifterna är överlägset störst, det vill säga inom grundtryggheten, borde satsa lite extra, kanske anställa fler där det behövs, för att få bättre kontroll på de stora penningströmmarna.
- Det låter kontroversiellt. Jämför till exempel en årslön på 30-40 000 euro med att någonting skenar iväg med två miljoner euro, där har du siffror, säger Reinikainen och hänvisar till handikappservicens skyhöga kostnader för i år.

De gröna ser inte det femåriga anställningsskyddet vid fusioner som något stort problem.
- De flesta som jobbar i Raseborg har allt för mycket att göra, säger Reinikainen.

Fusionen som ingen vill ha

Elfte timmen
Borde Hangö, Ingå och Raseborg bli en stark konkurrent till Lojoregionen? Elfte timmen Bild: Vidi-Press 6261 0048 000


Raseborg, vitsippsstaden med knappt 30 000 invånare, har snart kämpat sig igenom sina första fyra år.
Det har inte varit lätt: ekonomin är fortfarande svag, invånarna och de anställda känner sig delvis fortfarande som Karis-, Ekenäs- och Pojobor.

Men kommunfusionerna i Finland lär ännu inte vara över.

En fusion som många anser så gott som oundviklig är fusionen mellan Raseborg och Hangö. Hangöpolitikerna vill ha en självständig kommun men statsmakten planerar annat.

Marko Reinikainenförespråkar inte stora enheter men välkomnar Hangö ifall det blir fusion. Han tror att till exempel vården kan gynnas av en fusion eftersom Raseborg och Hangö då kan utgöra en större kumpan i förhandlingarna med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Samlingspartiets Erkki Rissanen tycker att Raseborg och Hangö inte räcker till utan i stället borde det skapas ett Raselojo, en storkommun som täcker alla kommuner väster om Kyrkslätt. Kommunen skulle ha ett tillräckligt stort sjukhus och möjligheter att erbjuda god utbildning.

Men Rissanen får inget medhåll av de övriga kandidaterna.

Niklas Andersson från Kristdemokraterna är av helt annan åsikt. Han tycker regionen borde inse att Raseborg tillsammans med Hangö och Ingå att de konkurrerar med Lojo, Nummi-Pusula och Vichtis.
- Vi borde kunna profilera oss på det sättet att vi har en konkurrensfördel gentemot dem.

Stängt och släckt

Politiker väljer att mörklägga när de inte förstår vad de beslutar om? Bild: YLE mörker


Raseborgs stad har fått mycket kritik för sin sparsamma informationspolicy och många upplever att staden myglar och mörklägger så mycket som möjligt.

Kommunisternas Peter Björklöf ger stadens information och öppenhet under åren 2009-12 skolvitsordet fyra.

KD:s Niklas Andersson är snällare men inte nöjd.
- Sex och ett halft.

Andersson förklarar öppenhetsproblemen med rädsla.
- Fusionen kan ha lett till otrygghet och osäkerhet, gissar han.
- Men det är inte bättre att hålla tyst, man borde tvärtom slappna av lite, man borde våga berätta mera. Man borde inte vara så rädd för kritik.

Men det är inte bättre att hålla tyst, man borde slappna av lite.

Den andra delen av problemet är bristen på politiskt ledarskap, tycker Andersson.
- Jag vill se mera av nämndernas och sektionernas ordföranden som ledare i den offentliga diskussionen.

FKP:s Peter Björklöf är sin linje trogen och tycker att Raseborgs öppenhetslinje blev helt fel från starten.
- Hela fusionsprocessen omgavs av hemlighetsmakeri och det var ett medvetet val. Man har också lagt munkavle på personalen.

Björklöf anser att staden endast ger ut det som den absolut måste medan så mycket som möjligt hålls hemligt.

Björklöf och De grönas Marko Reinikainen använder som exempel en artikel i Helsingin Sanomat (9.10). Tidningen skriver om bruksbostadsaffären och citerar en expert som säger att mörkläggande blir vanligare om beslutsfattarna inte själva förstår vad de håller på att fatta beslut om.
- Det är en professor i förvaltningsrätt som säger det, han borde väl veta vad han talar om, säger Reinikainen och tillägger att det nu gäller att ta till sig av sådan kritik.

Sannfinländarnas Petri Palin talar också för öppenhet.
- Allt ska vara öppet, inga hemligheter. Raseborgarna ska kunna se att det inte finns korruption, allt ska vara genomskinligt, inga gode broder-arrangemang, inga affärer ska skötas kompisar emellan.

Palin tror att kommunen med sin policy vill hindra att vissa kopplingar kommer fram.

Kritik riktas också mot tvåpartisystemet där SFP och SDP sitter på alla makt.
Sossarnas Camilla Grundström påminner att det är väljarnas ansvar. Om SFP och SDP får röster, måste de bära ansvar.

Grundström talar också om politikernas bindningar som i Raseborg inte alltid har varit i sin ordning.
- Vi har lärt oss att det kanske finns kopplingar och bindningar som inte är så sunda. Vi har uppdagat det här i båda stora grupperna.

Något exempel på olämpliga bindningar vill Grundström inte ge. Men hon lovar att bindningarna kontrolleras mera noggrant när förtroendeposter den här gången delas ut efter valet.

SFP:s Werner Orre lovar att också informationspolicyn uppdateras efter valet och den ska bli mera öppen.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland