Hoppa till huvudinnehåll

Temporalarterit och polymyalgia rheumatica

Värk vid tinningarna kan vara tecken på temporalarterit
Värk vid tinningarna kan vara tecken på temporalarterit Bild: ©iStockphoto.com/fredgoldstein tinning

Värk vid tinningarna, i nacken eller i tuggmusklerna kan vara symtom på temporalarterit, en blodkärlsinflammation som obehandlad kan drabba synen.

Symtom | Diagnos | Behandling | Prognos

Temporalarterit är en blodkärlsinflammation som drabbar stora och medelstora artärer. Såsom namnet anger drabbas ofta tinningartärerna. Temporalarterit kan leda till en bestående synförlust. Tidig diagnos och snabb behandling är därför viktiga.

Polymyalgia rheumatica är en inflammatorisk sjukdom som yttrar sig i stelhet och värk i musklerna. Hos t.o.m. 40 procent av personer med polymyalgia rheumatica påträffas en inflammation av tinningartärerna. Temporalarterit och polymyalgia rheumatica har därför uppfattats som närbesläktade tillstånd, som sannolikt har gemensam orsak.

På basis av de förändringar som ses under mikroskop vid undersökning av en provbit av tinningartären har man som övergripande term använt benämningen jättecellsarterit.

Temporalarterit är ingen ovanlig sjukdom. I Finland och det övriga Norden ställs diagnosen årligen hos över 200 av 1 miljon personer äldre än 50 år. Kvinnor insjuknar två till tre gånger oftare än män. Polymyalgia rheumatica är minst tre gånger så vanlig som temporalarterit.

Sjukdomarna debuterar så gott som aldrig före 50 års ålder. Orsaken är okänd. Hållpunkter saknas för att sjukdomarna skulle bero på en bakterie eller ett virus. Något samband med artärskleros har inte heller kunnat bekräftas även om hög ålder utgör en riskfaktor.


Hur yttrar sig sjukdomen?

Temporalarterit yttrar sig dels som allmänsymtom, dels som lokala symtom till följd av syrebrist i drabbade organ. En smygande debut är vanligare än en akut. Huvudvärk, som kan vara lokaliserad till tinningar eller nacke eller uppträda mera diffust, är det vanligaste symtomet.

Typiskt är att huvudvärken är helt nytillkommen eller att den är av en annan karaktär än en eventuell tidigare huvudvärk.

Samtidigt kan hårbottnen ömma, antingen lokalt eller diffust. Ett vanligt och karakteristiskt symtom är smärtor i tuggmuskulaturen i samband med tuggning.

Om blodkärlsförgreningar till den inre halspulsådern drabbas kan följden vara förlust av synen. Synförlusten, som kommer smärtfritt och akut, kan drabba ena ögat eller båda ögonen och den kan vara partiell eller total. Synen påverkas oftast tidigt under sjukdomsförloppet och är ibland det allra första symtomet. Det är vanligt att synnedsättning föregås av olika övergående synfenomen, såsom flyktig blindhetsattack, blixtar och dubbelseende.

En synförlust som uppkommit blir vanligen bestående och om tillståndet inte behandlas finns det stor risk att också det andra ögat skall drabbas.

Allmänsymtomen vid temporalarterit är betingade av inflammation och inbegriper feber, aptitlöshet, avmagring, nattliga svettningar, trötthet, svaghet, muskelvärk (polymyalgia rheumatica), ledbesvär och depression. Febern, som vanligen är låggradig, kan vara det första symtomet på sjukdomen.

Ett ovanligare uttryck för temporalarterit är tilltäppning av tungans blodkärl, vilket leder till smärta och skada på tungmuskulaturen. Förlamning av en eller flera nerver kan förekomma och övergående cirkulationsstörningar i hjärnan eller t.o.m. slaganfall kan tillstöta.

Olika former av förvirringstillstånd kan uppträda. Ansiktssmärta, sväljningsbesvär, smärtor i gommen, öronvärk och halssmärtor har beskrivits. Om aortabågens grenar drabbas kan följden vara domning och värk i armarna.

Polymyalgia rheumatica karakteriseras av värk och morgonstelhet i nacke, skuldror, överarmar, höfter och lår. Sjukdomen börjar i allmänhet relativt akut och den påminner starkt om muskelsymtomen vid virusinfektioner.

En uttalad sjukdomskänsla med aptitlöshet, viktnedgång, feber och trötthet är vanligt. Det är svårt för patienten att ta sig ur sängen och att klä sig på morgonen. I många fall påträffas inflammation av leder och slemsäckar (bursor).


Hur känner man igen sjukdomen?

Läkarna är väl förtrogna med de klassiska symtomen vid temporalarterit men symtombilden är så skiftande att det kan det finnas en risk att diagnosen förbises.

Den kliniska utredningen omfattar framför allt en noggrann undersökning av blodkärlen. Tinningartärerna kan vara förtjockade, ömma och ibland rodnande. Blodsänkan och värdet på C-reaktivt protein (CRP) i serum är tydligt förhöjda.

Vid synrubbningar som leder till misstanke om temporalarterit skall patienten undersökas akut av ögonläkare. En provbit av tinningartären är det bästa sättet att ställa diagnosen. Ingreppet, som utförs under lokalbedövning, är litet och ofarligt. Den mikroskopiska undersökningen kan avslöja inflammation också om tinningartären vid den kliniska undersökningen ter sig normal.

Grunden för diagnosen polymyalgia rheumatica är patientens symtom samt den förhöjda blodsänkan och CRP-värdet. Därtill måste ett flertal andra sjukdomar uteslutas. Debutsymtomen kan ge upphov till misstanke om en akut infektion, begynnande ledgångsreumatism, underfunktion av sköldkörteln eller t.o.m. en elakartad tumör.

Vid inflammatoriska muskelsjukdomar är muskelsvaghet, inte muskelvärk, det mest framträdande symtomet. Diagnosen polymyalgia rheumatica stöds av en snabb symtomlindring när kortisonbehandling inletts.


Behandling

Kortison är hörnpelaren vid behandling av såväl temporalarterit som polymyalgia rheumatica. Vid misstanke om temporalarterit påbörjas kortisonbehandling omedelbart.

Patienter utan ögonsymtom eller neurologiska symtom brukar få mellan 30 och 60 mg prednison eller prednisolon per dygn. Medicinen ges i en eller två doser per dygn. En lindring av symtomen ses hos en stor majoritet av patienterna redan inom ett eller två dygn. Allmänsymtomen reagerar betydligt snabbare på behandlingen än inflammationen i blodkärlsväggen.

Om debutsymtomen är allvarliga, d.v.s. inbegriper synnedsättning eller stark misstanke om ögonsymtom brukar behandlingen inledas med stora kortisondoser, oftast 1 g metylprednisolon dagligen, givet som en intravenös infusion 3 dagar. Efter denna behandling övergår man till behandling med kortisontabletter.

För att förebygga blodproppsbildning ger man vid ögonsymtom ofta 100 mg acetylsalicylsyra (aspirin) dagligen under den första månaden.

Nedtrappningen av kortisonbehandlingen styrs av patientens symtom och fynd. Den kan påbörjas så snart patienten är symtomfri men den bör ske långsamt. I allmänhet uppnås en dygnsdos på 15–20 mg prednison inom 2 månader och efter 6 månader är det önskvärt att dosen ligger nere på 2,5–7,5 mg.

De flesta patienter brukar kunna avsluta kortisonbehandlingen efter 2 år, men återfall är vanliga vid kortisonnedtrappning och förekommer också efter avslutad behandling. Minskning av kortisondosen och utsättandet av kortisonet bör därför ske under noggrann kontroll.

Om patienten har varit symtomfri ett år efter avslutad behandling är återfall mindre sannolikt. Vid återfall kan varaktig kortisonbehandling bli nödvändig.

Om sjukdomen inte kan fås under kontroll med kortison eller om underhållsdosen blir alltför stor är det möjligt att också ge immundämpande behandling med metotrexat eller azatioprin.

De nya s.k. biologiska antireumatiska läkemedlen har enligt enstaka fallrapporter haft gynnsam effekt men dessa läkemedel har ännu inte undersökts i större skala.

Patienter med polymyalgia rheumatica utan tecken på temporalarterit blir ofta symtomfria med lägre prednisondoser (12,5–20 mg per dygn). Dosen reduceras småningom beroende på symtom, blodsänka och CRP-nivå och i allmänhet har man efter 6 månader nått en underhållsdos på 5–7,5 mg. Endast ett fåtal patienter kan upphöra med kortisonbehandlingen under det första året.

Hög ålder och kortisonbehandling innebär att patienter med temporalarterit och polymyalgia rheumatica löper stor risk för osteoporos. I samband med insättande av kortison bör alla få förebyggande behandling mot osteoporos i form av kalcium och D-vitaminpreparat. Om bentätheten är låg rekommenderas tilläggsmedicinering i form av bisfosfonat.

Under kortisonbehandlingen är viktökning, tunn och skör hud och grå starr vanliga komplikationer och det finns skäl att följa med patientens blodsockernivå, blodtryck och vätskebalans.


Vilken är prognosen?

När behandlingen väl har påbörjats är prognosen god. Temporalarterit och polymyalgia rheumatica påverkar inte livslängden. Sjukdomarna blir i allmänhet inte kroniska men en del av patienterna blir tvungna att använda kortison varaktigt.

Omkring 10 procent drabbas av bestående synnedsättning, men det är mycket ovanligt att synen påverkas om patienten i tid har fått adekvat kortisonbehandling. För att synen skall kunna räddas hos patienter med varningstecken såsom övergående synnedsättning, måste kortisonbehandling sättas in utan dröjsmål.

Texten har tidigare publicerats i Reumaförbundets tidning Reuma-lehti

Reumaförbundets svenskspråkiga sida
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa