Hoppa till huvudinnehåll

Bensår

Bild: iStock.com bensår

Kroniska bensår beror på dålig blodcirkulation i benen. Problemet sitter i vener eller artärer – eller i både vener och artärer. I den här artikeln behandlar vi främst de venösa bensåren, men säger också några ord om de arteriella.

Arteriella bensår | Venösa bensår | Behandling

Med bensår menar vi sår på underbenen, vilka till följd av blodcirkulationsstörningar inte läker normalt.

Kroniska bensår kan vara arteriella, dvs. bero på förträngda artärer som inte släpper igenom tillräckligt mycket blod till vävnaderna, eller venösa, dvs. bero på att venklaffarna läcker, blodet stasas (stockas) och blodtrycket i venerna ökar. Majoriteten av alla bensår beror på problem i venerna. Ibland har patienten både arteriella och venösa orsaker till sina bensår.

Diabetes, högt blodtryck och vaskuliter (blodkärlsinflammationer) kan också bidra till uppkomsten av bensår.


Några ord om arteriella bensår

Arteriella bensår är de som ska få varningsklockorna att ringa. Arteriella bensår beror på att artärerna som för syrsatt blod från hjärtat till ben och fötter av någon anledning blivit kraftigt förträngda. Orsaken är oftast ateroskleros (”förkalkning”). Ca hälften av patienterna med arteriella bensår har dessutom diabetes.

Arteriella bensår uppkommer oftast på tår eller fötter, men kan också ses på underben.

Sårkanterna är ofta klart avgränsade och såren kan göra ont. Arteriella bensår är ofta lite djupare än de venösa.

Fötterna är ofta kalla och bleka eller blåaktiga. Ibland försvinner håren på benen. Känselbortfall eller förlamningar kan förekomma.

Patienter med förträngda artärer i benen lider ofta av klaudikation, dvs. fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens). Patienterna får då efter en stunds promenad värk och kramper i benen och blir tvungen att stanna. Värk kan också uppkomma när man ligger. Värken lättar om man stiger upp eller låter benen hänga över sängkanten så att blodtillströmningen ökar.

Man kan ha klaudikation utan att få bensår. Om man vet att man har förträngda artärer eller diabetes och får ett sår som inte läker på fötter eller tår ska man dock snabbt söka hjälp. I värsta fall kan förträngningen annars leda till kallbrand (gangrän) och risk för amputation.

Ibland ligger störningar i både artärernas och venernas funktion bakom uppkomsten av bensår .


Venösa bensår

Venösa bensår kan vara obehagliga men leder inte till samma risk för gangrän (kallbrand) som de arteriella. Venösa bensår uppkommer till följd av ett för högt tryck i benens vener, förorsakat av läckande venklaffar. Största delen av alla bensår har venösa orsaker.

Varför får man venösa bensår?

Våra ben har två system av vener, längs vilka blodet går tillbaka uppåt mot hjärtat: ytliga vener, som ligger mellan huden och musklerna och djupa vener som ligger mellan musklerna. De ytliga och de djupa venerna är förbundna med ett antal mindre vener som vid behov för blod från de ytliga till de djupa.

Blodet pressas uppåt i venerna med hjälp av vadmuskelns rörelser (vilket är orsaken till att benen sväller om vi står stilla för länge). I friska vener finns klaffar som hindrar blodet från att rinna åt fel håll.

I våra ben finns två stora ytliga vener, som för blodet uppåt: Längs insidan av benet löper stora rosenvenen (vena saphena magna) som börjar framför den inre fotknölen och löper ända upp till ljumsken. Den stora ytliga venen på benets utsida heter vena saphena parva (lilla rosenvenen) och börjar bakom den yttre fotknölen och löper längs med underbenet till knävecket, där den tömmer sig i djupare vener.

Om klaffarna i de stora ytliga venerna förslappas bildas åderbråck i venerna och deras tillflöden. Det ökade trycket ökar också trycket i kapillärerna (de allra minsta blodkärlen som förenar artärer och vener), huden mår dåligt och risken för bensår ökar.

Majoriteten av alla bensår beror på läckande klaffar i den stora rosenvenen på benets insida. Åderbråck i den yttre lilla rosenvenen kan leda till bensår på benets utsida.

Hur känner man igen ett venöst bensår?

Venösa bensår är kroniska sår som inte läker av sig själva. Venösa bensår uppkommer framför allt på nedre delen av underbenet, strax ovanom fotknölen och oftast på inre sidan av benet.

Såret vätskar och är kladdigt, men brukar sällan blöda eller göra ont.

Huden runt bensåret kan vara torr och brun eller blålila, till följd av onormala pigmentansamlingar.

Personer med venösa bensår lider oftast också av åderbråck och/eller svullna ben.

Venösa bensår ska undersökas av en läkare, som kan utesluta bakomliggande faktorer som diabetes eller hjärtsvikt. Det är viktigt att undersöka om det finns också arteriella orsaker till bensåret.


Hur sköter man ett venöst bensår?

För att såret ska ha en chans att kunna läka av sig själv måste det fås rent och trycket (stasen) inne i benet minskas.

För att förbättra återflödet i venerna och minska trycket på huden ska man:

- Använda stödstrumpor eller elastiska förband. Stödstrumpor sätts på innan man stiger upp ur sängen och hålls sedan på resten av dagen. En del stödförband kan sitta på dygnet runt och tas bara av då såret ska skötas.

- Hålla fötterna högt, då det är möjligt. Venerna har då lättare att få bort blodet ur benen och svullnaden minskar.

- Röra på sig. När vadmusklerna arbetar pumpas blodet uppåt. Också små rörelser, som att vicka på tår och fötter, duger när det inte finns möjlighet till annat, också om raska promenader är ännu bättre.

Huden har ingen chans att helna om såret inte är rent. All död (nekrotisk) vävnad och allt eventuellt var ska därför avlägsnas noggrant, vilket görs av utbildad sjukvårdspersonal och med hjälp av olika lokalbehandlingspreparat.

Rengöringen av såret börjar med att huden blöts upp. Därefter avlägsnas den döda huden mekaniskt, med kniv eller pincett. Till slut sätts eventuella salvor, kompresser och förband på.

Före putsningen kan huden bedövas med t.ex. Emlasalva för att minska smärtan för patienten.

Det finns ett antal olika lösningar, medel och kompresser att välja mellan före och efter den mekaniska rengöringen. Vilka ämnen som ska användas beror på hur såret ser ut och på vad sjukvårdspersonalen anser fungera.

I ett bensår, precis som i alla sår och på hel hud, finns bakterier. Ofta kräver de ingen behandling. Om såret är ordentligt infekterat ska det skötas med antibiotika.

När såret är rent kan det börja läka, förutsatt att blodcirkulationen är tillräckligt bra.

Kärlkirurgi och hudtransplantat

I behandlingen av bensår ska gärna både en hudläkare samt en kärlkirurg och eventuellt en plastikkirurg delta.

Om ett venöst bensår trots rengöring och stödförband inte har börjat gå ihop efter 2-3 månader blir det ofta aktuellt med en åderbråcksoperation och/eller en hudtransplantation.

De flesta åderbråck kan idag åtgärdas med s.k. skumbehandling, där ett insprutat skum får blodet i venerna att koagulera och venerna att stänga sig, varpå de djupa venerna övertar de ytligas funktion. Ibland används traditionell kirurgi eller laser.

När ventrycket minskar och orsaken till bensåret alltså elimineras brukar de flesta bensår läka. Efter operationen försvinner åderbråcken och det ökade trycket i benen. Eventuella pigmentförändringar blir dock bestående.

Ibland behövs en hudtransplantation för att hjälpa läkningen på traven. Vid en transplantation tar man ett tunt lager hud, ungefär som ett genombrutet nät, från t.ex. låret och flyttar transplantatet till det sjuka stället. Om bensåret inte är större än 3 cm i diameter kan man istället välja att transplantera små hudöar till bensåret. I båda fallen börjar den friska huden snart växa och breder ut sig över såret, förutsatt att blodcirkulationen fungerar tillfredsställande.

Läs om staseksem och risken för bensår
Läs om när åderbråck ska opereras

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa