Hoppa till huvudinnehåll

”Omöjligt att hålla kvar Grekland i eurozonen”

Hans-Werner Sinn
Hans-Werner Sinn Bild: EPA/PETER SCHNEIDER sinn

Det krisdrabbade Grekland håller igen på att bli ett stort problem för de tyska politikerna. De nya planerna på att de övriga euroländerna skall avskriva en del av Greklands skulder väcker nämligen starkt motstånd i Tyskland. Alla steg som fortfarande tas för att Grekland skall stanna kvar i eurozonen är slöseri av pengar och tid, säger samtidigt en ledande tysk ekonom som vi har talat med.

Gång på gång har förbundskansler Angela Merkel intygat att hon vill ha kvar Grekland i eurozonen. Hittills har den här viljan backats upp med 34 miljarder euro. Med ungefär så stora lån har Tyskland hittills stött Grekland. Om man nu går in för att avskriva en del av skulderna, blir det här en dyr affär för de tyska skattebetalarna.

Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble förkastar hela idén. Planen skulle ju betyda att Grekland i framtiden inte kan få några nya pengar.

– Man kan i fortsättningen inte ge mer pengar till ett land, som inte klarar av sina skulder. Det går helt enkelt inte, säger Schäuble.

Och pengar och tid måste Grekland få mer av, speciellt om man får tro grekerna själva. Två år talas det om och i pengar betyder det här cirka 30 miljarder till. Hittills har Tyskland vägrat gå med på grekernas begäran. Men då man med förbundskansler Angela Merkel i spetsen samtidigt intygar att man vill hålla Grekland kvar i eurozonen, finns det inte speciellt många alternativ.

Grekland måste gå

Kritikerna ser däremot att varken mer pengar eller mer tid skulle rädda eurolandet Grekland.

– Den som tror att det går att hålla ihop eurozonen, så att alla nuvarande euroländer stannar kvar i zonen, den har missuppfattat situationen. Jag tror inte att det kommer att fungera, eftersom det helt enkelt blir för dyrt att rädda de krisdrabbade länderna. Det säger en av Tysklands ledande ekonomer Hans-Werner Sinn, chef för det ekonomiska institutet IFO i München. Sinn hör till de ljudligaste tyska kritikerna, av den nuvarande linjen för att rädda Grekland. Enligt honom skulle det ha varit bäst att låta Grekland gå i konkurs redan år 2010. Nu talar han för en öppen valutaunion och om möjligheten att tillfälligt gå ut eurozonen.

– En öppen union skulle erbjuda ett land som har förlorat sin konkurrenskraft möjligheten, att gå ut ur unionen, gå över till, och devalvera sin tidigare valuta, genomföra reformer och igen gå med i unionen när allt det här är gjort. Det här skulle ge nya perspektiv för länder som Grekland, där det nu är hopplösheten som dominerar, säger Sinn.

– Det här är mitt råd till Grekland. Stannar de inom eurozonen kommer de att förlora en hel generation.

Den impopulära irländska vägen

Sinn föreslår att ett land som Grekland övergående kunde få samma status som de länder som nu står och väntar på att få gå med i eurozonen. Att ett utträde säkert skulle få vissa effekter utesluter Sinn förstås inte, men han vill också föra fram att de mycket omtalade dominoeffekterna inte nödvändigtvis endast behöver vara negativa.

– Det är klart att det Grekland gör skulle vara något av en modell. Men om utträdet skulle fungera utan större problem, så skulle säkert andra krisdrabbade länder som till exempel Portugal kunna göra samma sak. Om Grekland stannar i eurozonen för att hela tiden få mer pengar, vill de andra också ha mer pengar.

Enligt Sinn är det här den enda vägen att gå, om man på riktigt vill få ner de alltför höga statliga utgifterna och se till att krisekonomierna igen blir konkurrenskraftiga. För i motsats till Irland verkar de sydeuropeiska länderna inte vara intresserade att under nuvarande villkor, sänka de statliga kostnaderna på samma sätt som man har gjort i Irland.

– Irland stod ensamt och tvingades sänka kostnaderna, vilket har lett till att man igen har vunnit tillbaka en del av sin konkurrenskraft. De sydeuropeiska länderna har sett till att organisera mer pengar via den europeiska centralbanken, för att inte behöva gå samma hårda väg som Irland. Men ju mer pengar man trycker, desto långsammare anpassar man sig till den nuvarande situationen, säger Hans-Werner Sinn.

Professorn och politiken

Professor Sinn är alltså en av dem som ljudligast ifrågasätter den kurs som förbundskansler Angela Merkel har valt att följa. Sinn är samtidigt en av de mest kontroversiella ekonomerna i landet. Kritikerna kallar den medievana Sinn för ”boulevardprofessor” och hävdar att han överdriver för att få ut sitt budskap. Finansminister Schäuble lär internt kalla Sinn för professor Unsinn, alltså professor nonsens.

– Om de tyska politikerna ser på läget på ett annat sätt än jag, så spelar det för mig som forskare absolut ingen roll. Det är många ekonomer med mig, som ser läget på exakt samma sätt, säger Sinn och han medger att det nuvarande läget i Europa gör honom orolig.

– Under de tjugo år som har gått sedan man på allvar började planera en gemensam valuta har de politiska spänningarna aldrig tidigare varit så här stora. Det finns en uppenbar risk för att det som skulle föra oss samman håller på att få helt motsatta följder. Men fortsätter vi på nuvarande kurs, så kommer eurosystemet allt mer att bygga på att vi har ett Europa som består av gäldenärer och fordringsägare.

– Jag hoppas naturligtvis att euron ska överleva. Jag är en optimist, men utan reformer kan jag inte se att det här är möjligt. Det vi behöver är en lösning som ger jobb och hopp i de krisdrabbade länderna, säger Hans-Werner Sinn.

Johnny Sjöblom, München.

Läs också