Hoppa till huvudinnehåll

Elektroniskt ID blev bankernas marknad

Elektronisk identifiering med till exempel bankkoder.
Elektronisk identifiering med till exempel bankkoder. Bild: Yle/Johan Gullmets elektronisk identifiering

Trots att staten har utvecklat ett eget system för elektronisk identifiering är det bankernas system som används. Kommunikationsminister Krista Kiuru harmas inte över att en växande summa på en miljon euro årligen går till bankerna.

De elektroniska identitetskorten fick en sällsynt trög start i Finland. Nu har de varit i användning sedan 1999 och hittills har 380 000 finländare beställt ett medborgarcertifikat. Men de flesta korten har beställts de senaste åren.

Myndigheterna föreslog i tiderna att kortet även skulle användas för att logga in på bankernas nätbanker. Men det ville inte bankerna.

Bankkoder populärast

  • I fjol identifierade sig finländare med bankkoder 13 miljoner gånger på olika offentliga nättjänster. För det här betalar både stat och kommun 970 000 euro.
  • I år kommer prislappen att landa mellan 1,1 och 1,2 miljoner euro.
  • Eftersom nättjänster där användaren identifierar sig blir mera populära kommer summorna på de här räkningarna att öka för varje år.
  • I och med att det statliga alternativet, de elektroniska ID-korten, aldrig blev särskilt populärt välkomnades kommersiella aktörer in på arenan för stark elektronisk identifiering.

I och med det elektroniska identitetskortets skrala användning såg bankerna sin chans. Med sina bankkoder kunde bankerna nämligen erbjuda ett enklare system, som redan hade en stor skara användare.

Genom att skapa en gemensam standard, det så kallade TUPAS-systemet, kunde bankerna erbjuda andra webbsajter en möjlighet att låta användarna identifiera sig med bankkoder.

År 2009 definierades i lag vad som är en stark identifiering på nätet. Här jämställs bankernas TUPAS-system, det elektroniska identitetskortet och identifiering via mobiltelefon. En privatisering av pålitlig elektronisk identifiering var nu ett faktum.

Från bankernas synvinkel var det här draget naturligt. Pekka Laaksonen, ledande specialist på Finansbranschens centralförbund, säger att det var enkelt att skapa TUPAS-systemet på basen av de redan existerande nätbankerna.

Ledande specialist Pekka Laaksonen på Finansbranschens centralförbund.
Ledande specialist Pekka Laaksonen på Finansbranschens centralförbund. Ledande specialist Pekka Laaksonen på Finansbranschens centralförbund. Bild: Yle/Johan Gullmets finansbranschens centralförbund

– Eftersom det elektroniska ID-kortet kräver tilläggsutrustning, som kortläsare och program har det ur konsumentens perspektiv sina utmaningar.

Fler kommuner inför identifiering

Radar har tagit reda på prislappen för att bankernas elektroniska identifieringar på offentliga tjänster. Det här är möjligt eftersom de allra flesta starka identifieringar på nättjänster inom den offentliga sektorn sker via två system.

Den nyare plattformen heter Vetuma och sköts av statskontoret. Vetuma samlar de flesta aktörer inom den offentliga sektorn som behöver en säker identifiering på sina nättjänster. Hit hör 90 kommuner och totalt 140 organisationer inom den offentliga sektorn.

Vetuma kan liknas vid en dukad frukostbricka för en kommun som hungrar efter att kunna införa en nättjänst som kräver att invånarna identifierar sig. Men kommunen måste göra ett skilt avtal med varje bank, och betala för invånarnas identifieringar.

Priserna som används baserar sig på ett ramavtal som Vetuma har förhandlat fram med bankerna. Medelpriset på det avtalet är 10 cent per identifiering. Varje gång en medborgare identifierar sig med bankkoder på till exempel Helsingfors stads webbtjänst så fakturerar användarens bank staden.

FPA, Skatteförvaltningen och arbetsministeriet har ett eget system och ett eget avtal med bankerna. Det här systemet ha varit längre i bruk och har tills vidare tio gånger fler användare än Vetuma.

I det här systemet betalar staten bankerna i medeltal 7 cent för varje identifiering med bankkoder.

Heikki Haukirauma är utvecklingsdirektör på arbets- och näringsministeriet, som äger avtalet för de här tre organisationerna. Han berättar att deras nättjänster har blivit väldigt populära sedan de började år 2004. Särskilt populära är FPA:s nättjänster där du kan identifiera dig och exempelvis ansöka om stöd.

Utvecklingsdirektör Heikki Haukirauma på Arbets- och näringsministeriet.
Utvecklingsdirektör Heikki Haukirauma på Arbets- och näringsministeriet. Utvecklingsdirektör Heikki Haukirauma på Arbets- och näringsministeriet. Bild: Yle/Johan Gullmets heikki haukirauma

– Antalet stiger hela tiden med cirka 15-20 procent per år.

Det samma gäller följaktligen också för priset.

Det finns potential i systemet

Då vi räknar alla identifieringar som har gjorts med bankernas identifieringstjänst inom den offentliga sektorn och multiplicerar mängderna med respektive pris så landar vi på en knapp miljon euro för i fjol.

I år kommer drygt 1,1 miljoner skatteeuro att gå till bankerna, en ökning på 200 000 euro på ett år.

Även om Pekka Laaksonen på finansbranschens centralförbund menar att elektronisk identifiering inte utgör någon betydande inkomst för bankerna så säger han att det finns potential i systemet.

– Det handlar bara om i hur stor utsträckning tjänster som kräver stark identifiering utvecklas och börjar användas.

Från statens ledning är signalen klar. Elektronisk identifiering är en marknad och kunderna väljer vilken tjänst de vill använda.

Inte samma sak som pass

Kommunikationsminister Krista Kiuru skriver i ett mejl till Radar att med hjälp av bankkoder har finländarna vant sig vid att använda elektroniska tjänster. På det här viset ska bankerna tackas för att de låter bankkoderna användas till identifieringar inte bara i bankernas egna nätbanker.

Hon tycker inte att de skattepengar som går till bankerna varje år för den här tjänsten är anmärkningsvärda, snarare tvärtom.

Kommunikationsminister Krista Kiuru Bild: Yle krista kiuru

Hon medger ändå att det inte är idealiskt att bankernas position är så stark på marknaden. Meningen är ändå att den elektroniska identifieringen ska vara en marknad, och hon hoppas att mobiloperatörerna ska börja erbjuda ett alternativ.

Vi frågar också om vi lika gärna kunde låta bankerna sälja andra identitetsbevis, som till exempel pass. Kommunikationsminister Krista Kiuru svarar att det inte är frågan om samma sak, att distribuera pass är inte det samma som att tillhandahålla redskap för elektronisk identifiering.

Läs hela svaret av kommunikationsminister Krista Kiuru här.

Lyssna på programmet.

Läs också:

Kostar att stöda medborgarinitiativ
Kortet väntar fortfarande på användare

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle