Hoppa till huvudinnehåll

Professor: Dags för kvinnokvoter i börsbolagsstyrelser

rebecca piekkari ny
rebecca piekkari ny rebecca piekkari ny

Vi har väntat länge nog, och då inget händer, borde man ta till tuffare medel, säger professor Rebecca Piekkari. Därför välkomnar hon kvoter för kvinnor i börsbolagsstyrelser under en övergångsperiod.

Rebecca Piekkari är vicedekan för Handelshögskolan vid Aaltouniversitetet och professor i internationell affärsverksamhet. Hon tycker att förvånansvärt lite har hänt för jämställdheten mellan könen inom affärsvärlden med tanke på hur många kvinnor som är ledande inom politiken. Samtidigt skulle företagen antagligen gå bättre av att ha fler kvinnor på ledande poster och i styrelsen.

Är det så att det inte finns tillräckligt med kompetenta kvinnliga kandidater till ledande poster?

- Det är något man ofta hör sägas, att man inte hittar lämpliga kandidater. Forskningen visar att man ofta rekryterar folk som liknar en själv. Har man män vid ledande poster är det mycket sannolikt att följande person man väljer är någon av samma kön. Då kommer vi in på frågor om nätverk, vem som ingår i ditt nätverk. Ofta rekryterar man via dem. Det är ett problem som kvinnor har, de är inte med i dessa kritiska nätverk. Oberoende hur vi talar om den här frågan finns det många omedvetna sätt där könsfaktorn ändå spelar in. Panelen som intervjuar, då man analyserar dem, ser man att de som finns på den sista listan kandidater liknar väldigt mycket dem som sitter i panelen. Det är svårt att lösa det, eftersom det är så omedvetet.

Företag med kvinnor i toppen kan må bättre

Forskning visar att en balanserad ledning gynnar företagens resultat. Rebecca Piekkari har själv tangerat ämnet i sin forskning om börsbolagens internationaliseringsprocess.

- Jag ställde frågan till ett antal finska och utländska börsbolag för några år sen. Det intressanta med speciellt finländska bolag är att man inte längre talar om jämställdhet – man talar om mångfald och diversitet. Man vill utvidga diskussionen från att handla om kön, män mot kvinnor, till att beakta skillnader mellan erfarenhet, utbildning, nationalitet, modersmål och så vidare, och på det viset titta på personalen som en resurs där man har olika kunskaper och särdrag.

Företag med mångfald, där man leder mångfalden väl, är mer kreativa, personalen är nöjdare, och den allmänna trivseln är högre. Innovation och kreativitet är något man ofta förknippar med mångfald. Kausaliteten man räknar med är att det leder till intressanta produkter och tjänster, att det syns i resultatet.

- Jag tror kvinnor har mycket att bidra med sina så kallade mjuka sidor. Ofta har kvinnor förmågan att lyssna, kanske har de mer tålamod, och kan konsten att utnyttja emotionell intelligens.

I Finland har man märkt att det finns andra faktorer som spelar in på mångfald än enbart kön, säger Piekkari. Samtidigt kan man tänka att man döljer de lite känsliga könsfrågorna under mångfaldsdiskussionen.

- Man utgår ofta att vi är ett jämställt samhälle. Inom politiken ser vi en massa kunniga kvinnor på ledande poster, men i affärslivet är det något helt annat. Där har jämställdheten inte alls nått samma nivå. Förändringen är väldigt långsamt och man frågar sig om det finns mekanismer som kunde påskynda utvecklingen.

Inte negativ till kvoter

Rebecca Piekkari är inte nöjd med hur utvecklingen har varit för kvinnornas del.

- Det är förvånansvärt hur lite förändring det har skett. När man tänker på handelshögskolan där vi har ett stort antal utexaminerade studerande, så då man tittar på höga poster är det få kvinnor som når den nivån. Man frågar sig år efter år varför. Då måste man ta till lite tuffare, hårdare medel.

Hurudana medel?

- Själv ställer jag inte mig negativ till kvoter. Det kan vara en bra övergångsmekanism för att få till stånd en förändring. Vi har tittat på det här i många år och väldigt lite har skett. Vi kan inte gömma oss bakom det att få kvinnor studerar tekniska ämnen eller att kvinnor inte finns i mellanledningen. Kvoten kunde hjälpa här.

De som är kritiska till kvoter säger att ingen ju vill vara invald i en styrelse på grund av en kvot, utan på grund av kompetens. Piekkari tycker att kvinnor måste ta på sig ansvaret för att skapa förändring.

- Om man vill skapa förändring är det kanske det pris man måste betala som kvinna att de andra ska ha lättare senare. Själv vet jag att det att jag är kvinna har haft en inverkan på min karriär, men inte har den varit negativ. Jag är den första kvinnliga vicedekanen vid handelshögskolan, inte klagar jag!

Den gyllene kjol-effekten

I Norge har man haft kvoter för kvinnor i börsbolagsstyrelser sedan 2008. Där märker man av den så kallade golden skirt-effekten, alltså att ett fåtal kvinnor har många styrelseposter. I Norge har man samtidigt som man rekryterat de första kvinnorna, ofta rekryterat den första utländska medlemmen. Många svenska sitter i norska börsbolagen, bolagen har både internationaliserat styrelsen och fått kvinnlig syn på saken.

- Att en liten klick med kvinnor sitter vid makten, det var säkert inte meningen med kvotsystemet, säger Rebecca Piekkari. Visst kan man kritisera det. Kanske det är ett nödvändigt steg i förändringen. Och vill man ha förändring räcker det sällan med en kvinna. Man behöver minst två kvinnor eller två utlänningar för att det ska ha någon inverkan.

Upprätthåller vi obalansen genom att uppmärksamma den?

- Att tiga hjälper inget, vi måste hålla saken på agendan. Att säga att man är feminist betraktas som något väldigt negativt, men jag tycker man kan ta upp de här frågorna utan att hetsa upp sig.

Läs också:
"Utan kvinnor använder vi bara halva potentialen"
"Unga vågar kräva det äldre drömt om"