Hoppa till huvudinnehåll

Barnen skadas av den farliga televisionen 1962

Frågan om barn och television kommer upp varje dag i hem som har både barn och tv. Och sådana finns det redan många av 1962. Därför har en panel samlats för "en liten pratstund" huruvida barn far illa av att titta på tv.

Enligt Ville Zilliacus finns det television i 250 000-300 000 hem 1962. Tv-licenserna steg från 190 132 år 1961 till 335 990 år1962.

Fru Bojen Huldén är barnfilmjurymedlem och representerar mammorna. Skolöverläkaren och "medicinmannen" Henrik Hultin sitter inne med den medicinska sanningen och en gäst från Sveriges Radio och TV, utbildningschef Håkan Unsgaard, vet allt om barns tittarvanor.

Barn under fyra år, eller kanske 6 år, borde inte ha något med televisionen att göra. Men statistik visar att barn tittar på tv från två års ålder t.ex. i Amerika. Som tre år har barnen redan favoritprogram som de skriker efter.

Det sker en långsam hjärntvätt och efter tre månader är man totalt fast vid tv-vanorna. Att avvänjas från TV tar däremot minst sex månader.

För att undvika att barnen utsätts för tv är det bra att lägga dem tidigt. Ju senare barnen stannar uppe desto otäckare program kan de se. Håkan Unsgaard visar statistik över läggdagstider och tv-tittning.

Hultin påpekar att televisionen utsätter hjärnan för irritation, det flimrande ljuset kan förorsaka kramper. Man bör allvarligt varna för att söva barnen genom att vända dem mot tv-flimret. Barnet kanske somnar fortare, men det är inte hälsosamt. Redaktör Ville Zilliacus blir chockad över att vissa använder televisionen som en "mekanisk dadda."

Barn är dock individuella. Om ett barn är aktivt och begåvat kan televisionen stöda barnet. Men om är ett barn lite "på gränsen" ifråga om intelligensnivå och aktivitet är televisionen ytterst farlig, säger skolläkare Hultin. Alla barn bör dock ha tid för läxor, fritid och sömn.

Det är också viktigt att man använder televisionen fiffigt. Småungar skall inte se på television såsom de inte heller skall ta sig en hutt ur barskåpet. Ett nyfött barn kan räddas till livet med några droppar konjak, men ett barn kan inte dricka konjak varje dag, påpekar Hultin.

Jo, man bör kontrollera, säger Unsgaard. Det finns en mängd faror i samhället: vi säljer sprit, vi säljer tobak, säger Unsgaard och drar ett bloss. Men fru Bojen Huldén menar att det inte är så lätt att undvika televisionen. Den har kommit för att stanna.

Text: Ida Fellman

Barn och unga

Hälsa och sjukdom

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Pride-paraden i Finland

    Då HBT-personer stolt stiger fram i rampljuset.

    Pride eller Gay Pride är har sitt ursprung i den amerikanska gayrörelsen, men firas nu runt om i världen. Det är ett tillfälle då HBTQI-personer stolt stiger fram i rampljuset.

    I Arkivet hittar vi mycket kring minoriteternas historia.

  • Svårt att vara transgender i ett tvåkönat samhälle

    Att vara född med en annan könsidentitet än det som syns.

    Att vara transgender, d.v.s. att vara född med en annan könsidentitet än det som utåt sett syns, är inte lätt i ett tvåkönat samhälle. Ett samhälle där du från födseln tilldelas ett kön. Varför är folk rädda för en uppluckring i könen?

  • De homosexuellas parförhållanden väcker debatt

    Partnerskapslagen för de homosexuella genomgick många skeden

    Partnerskapslagen för de homosexuella genomgick många skeden innan den godkändes av riksdagen 2001. Men många av kyrkans män har haft svårt att godta synliga parförhållanden mellan homosexuella personer.

  • Vem har rätt att skaffa barn?

    Det finns många barn med två mammor eller två pappor.

    När partnerskapslagen godkändes 2001 kom också frågan om de homosexuellas rätt till barn upp. Men det finns många barn som vuxit upp med två mammor eller två pappor. Vem skall komma och bestämma över dem?

  • Väderprognos och varningar i midsommartid

    Juha Föhr ger en prognos för midsommarafton

    Midsommaren närmar sig. Då bör båtförarna varnas och vädret diskuteras. I det här klippet från 1992 lovar Juha Föhr att det blir tillfälligt varmt och soligt.

  • Huvudstadsborna pendlar till skärgården

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester.

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester någonstans. Idealet är den egna lyxiga stugan i skärgården. Skall skärgården och kusten finnas till bara för dem som kan reservera och köpa en bit av stranden?

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Det farliga rullbrädet

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland.

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland. Konsumentverket krävde varningsbeteckningar och en åldersgräns på 12 år på alla brädor som såldes.

  • Golf ger friskt humör och vackra svingar

    Alla kan spela golf: det är roligt och inte ens så dyrt.

    Mången har sagt att golf är världens dyraste sport, men så dyr är den inte, påperkar redaktör Christer Bonn. Golf börjar bli en gren för var och en 1982.

  • Boboll kan man träna både inne och ute

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas var som helst.

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas nästan var som helst. Pojkar och flickor, unga och gamla kan finna glädje i det finska nationalspelet som spelas över hela vårt land, säger Caj Stålström, och lär barn att träna boboll i en gymnastiksal. Men det finns också norrmän som gillar boboll.

  • Råd och tips kring cykeln

    Att cykla är snabbt och miljövänligt.

    Att cykla är ett snabbt och miljövänligt sätt att ta sig fram. Det finns en del att tänka på kring cyklar och cykling.

  • Seglarskolan

    I Seglarskolan får vi lära oss många tips och tricks.

    I Seglarskolan får vi lära oss många tips och tricks om segling. Allt från vad en optimistjolle är till trafikregler på vatten. Gör dessutom vårt seglarquiz!

  • Sjöscouterna styr ut på havet

    Klassiska scoutfärdigheter med navigation och segling.

    I sjöscoutingen kombinerar man klassiska scoutfärdigheter med navigation och segling.

  • Träna fotboll med gott humör och utan fula ord

    Fotboll är den lagsport de flesta yngre barn börjar med.

    Fotboll är den lagsport de flesta yngre barn börjar med. Bland invandrare är fotboll överlägset störst. Fotboll kan också höja konditionen. Men hur är det med rasism på fotbollsplanerna?

  • Bli sommarspänstig med Ståla 1970

    Man kan röra sig på många sätt.

    Caj "Ståla" Stålström vill engagera alla radiolyssnare till att bli spänstiga och få god kondition. Man kan röra sig på många sätt.

  • Kan flickor spela fotboll?

    Flickor och pojkar behandlas olika inom idrotten.

    Är män och kvinnor lika inför idrotten? Finns det kvinnliga och manliga sportgrenar?

  • Klippträdgårdar och stenpartier

    Trädgårdsrutan besöker underbara klippträdgårdar i Pargas.

    Hur kan man kan bygga upp ett stenparti och skapa en klippträdgård? Trädgårdsrutan besöker underbara klippträdgårdar i Lofsdal, Pargas och på Norrskata.

  • Aagot Jung undersöker komposter

    "Kompostering håller på att bli en modefluga"

    "Kompostering håller på att bli en modefluga", menar Aagot Jung. I avfallsproblemens tid har komposten kommit tillbaka för att stanna. Här tar Aagot itu med komposteringen på allvar.

  • Aagot Jung bygger växthus

    Tanken på ett litet växthus har länge spökat i Aagots hjärna

    Tanken på ett litet växthus har länge spökat i Aagots hjärna. Men det är lite som med EMU: Det finns fördelar med att vara växthusägare, men också nackdelar och risker. Och hur är det att montera ihop huset?

  • Trädgårdsradion med Udo och Aagot

    "Kära lyssnare, nu har jag skaffat mig en damm"

    "Kära lyssnare, nu har jag skaffat mig en damm", berättar Aagot Jung. Dessutom svarar hon och Udo Drude på lyssnarnas frågor om trädgårdar.

  • Hallå, det är Naturväktarna!

    Programmet har gått sedan 1971 och besvarat naturfrågor.

    Naturväktarna är ett av Rundradions tidiga interaktiva radioprogram med ring-in-samtal. Programmet har snurrat på sedan 1971 och otaliga radiolyssnare har njutit av roliga och spännande djurfrågor. Seportaget följer med när man sänder för 800 gången.

  • Sannfinländarnas skräll i riksdagsvalet 2011

    Timo Soinis jytky: partiet fick 19 procent av rösterna.

    Riksdagsvalet 2011 blev Sannfinländarnas stora skräll, med Timo Soinis ord "jytky": partiet fick 19 procent av de avlagda rösterna och 39 mandat i riksdagen.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman. Gruppen skapade sketcherna tillsammans. Man älskade att skämta med finlandssvensk tv och politisk korrekthet.

  • Veterinär Klaus-Verner Brötchenbaum i Radio Pleppo

    Klaus-Verner är Radio Pleppos galna och interaktiva expert.

    Klaus-Verner Brötchenbaum (Kaj Korkea-aho) är en av Radio Pleppos galnaste figurer. Kaj Korkea-aho har berättat att Klaus-Verners röst var det första som uppstod, efter det skapades karaktären.

  • Sketch om publikvåldet på StafettkarnevaIen

    Om publikvåldet på StafettkarnevaIen i Reservtankens sketch.

    Reservtanken skojar om Stafettkarnevalen och publikvåldet. Psykolog och forskare i kollektiv aggressivitet, Irina Floman (Hellen Willberg) och stadionvaktmästare Kurt Åhlenius (Max Forsman) har olika åsikter om hur publiken beter sig på Stafettkarnevalen.

  • Revy om Svenskfinland (1968)

    "Vi håller ihop till sista man och drar nytta av varann."

    "Vi håller ihop till sista man och drar nytta av varann" lyder mottot för finlandssvenskarna i revyn "Var är min stora ludiga nalle" från 1968.

  • Reservtanken skojar om Stafettkarnevalen

    Studio Stafettkarnevalen: Elitidrott?

    Har Stafettkarnevalen blivit en elittävling? I Reservtanken ser vi en sketch med programledare Ben Hansell (Stan Saanila), Stigu "Ankaret" Holm (Max Forsman) och Stafettkarnevalsforskare Tommen Söderlund (Anders Slotte).

  • À la Lundström: Mamma på arbetsintervju

    En finlandssvensk sit com om vardagliga familjer

    À la Lundström var en finlandssvensk familjesitcom där man ville behandla vardagliga händelser. Här har psykologmamman varit på jobbintervju.

  • EU har problem med muscha och klimpsoppa

    Vill ni se på stjärnor? med brittisk förlaga.

    EU var måltavla för diverse sketcher 1994. Här funderar man på EU:s bestämmelser över livsmedel. Skall EU förbjuda muscha och klimpsoppa?

  • Tvinn Spik: EU-nyheter

    Alternativa nyheter från och om EU.

    1994 var EU föremål för diverse sketcher. I Tvinn Spik berättar man alternativa nyheter från och om EU.

  • Hata handboll: Tankesmedjan om kräftskivor

    Här får vi höra hur kräftskivor ser ut i framtiden.

    Svenska Yles satirprogram Hata handboll skojade med många finlandssvenska traditioner och instanser. Här får vi höra hur kräftskivor ser ut i framtiden.

  • À la Lundström: Premiär

    En finlandssvensk sit com om vardagliga familjer

    À la Lundström var en finlandssvensk familjesitcom i slutet av 1990-talet. Här oroar sig skådespelarpappan över recensionerna på teaterpremiären.

Nyligen publicerat - Arkivet