Hoppa till huvudinnehåll

Klimatmötet i Doha gör upp spelregler för utsläppsavtal

Miljöorganisationerna väntar inga stora genombrott vid FN:s adertonde klimatmöte som inleds i Qatars huvudstad Doha i dag. Men mötet är ändå viktigt.

Den största utmaningen är att bädda inför det internationella Kyoto-avtalets andra fas: ett bindande klimatavtal som ska ingås nästa år. I avtalet ska alla länder förbinda sig vid att minska sina utsläpp av drivhusgaser.

Avtalet ska träda i kraft år 2020 och riktlinjerna för avtalet är fortfarande öppna.

Nya vindar bland industrijättar

Kyoto-protokollet som trädde i kraft 2005 är det enda bindande klimatavtalet. Protokollet berör bara 15 procent av utsläppen i världen eftersom till exempel Kina och USA som har stora utsläpp inte är med i avtalet. Också bland annat Kanada, Ryssland, Vitryssland och Ukraina står utanför.

I Doha väntar miljöexperter hård armbrytning om utsläppsminskningar särskilt mellan Kina och USA när länderna ska komma överens om utsläppsminskningarna i det nya avtalet.

Omvalet av USA:s president Barack Obama och nytt blod bland Kinas politiska ledning väcker en strimma av hopp om förändring bland miljöorganisationer.

Får utsläppsrätter öka industrins utsläpp?

Ett annat viktigt ärende på agendan är utsläppsrätter. En utsläppsrätt betyder ett tillstånd att släppa ut en viss mängd växthusgaser under en fastställd tidsperiod. Man kan också föra handel med utsläppsrätterna.

Enligt Berndt Nordman, verksamhetsledare vid Natur och Miljö, genomfördes Kyoto-protokollet så att länderna delade ut för många utsläppsrätter till industrin. I Doha ska man bestämma om oanvända utsläppsrätter ska få föras över till den andra avtalsperioden. Berndt Nordman säger att det skulle vara en katastrof:

- Det skulle betyda att industrin skulle kunna släppa ut ännu mer växthusgaser än tidigare. Miljömässigt skulle det här vara en katastrofal lösning, säger Nordman.

Hur ska i-länder hjälpa u-länder?

Miljö- och utvecklingsorganisationer också vill lyfta fram frågan om finansiering av utsläppsminskningar i u-länder. Industriländerna har lovat att öka sin finansiering till cirka 100 miljarder dollar per år för klimatåtgärder i u-länderna.
. Det är en tio gånger större summa än det som i-länderna bidrar med nu.

Men det finns ingen konkret plan för hur målet ska uppnås. Som det är nu klarar till exempel Finland av klimatfinansieringen med hjälp av pengar som är avsedda för att minska fattigdomen i u-länder. Inga medel går till klimatåtgärder.

Mycket prat, få beslut

FN:s klimatförhandlingar har förlöpt styvt under de senaste tio åren. Ekonomiska intressen är svåra att kombinera med miljöintressen och många industriländer vill hålla fast vid billig industri.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes