Hoppa till huvudinnehåll

Motstånd mot kolsänkor ökar utsläpp

Bild: YLE/Rolf Granqvist energibolag

Planer på att pumpa ner koldioxid i jorden stöter på motstånd. Till exempel Centraleuropa har lämplig bergrund där flytande koldioxid kunde pumpas ner. Men befolkningen oroar sig för att koldioxiden kan sippra upp till ytan.

En stor del av planerna på att minska utsläppen av växthusgaser utgår från att energibolag och industrier kan pumpa ner koldioxid från fossila bränslen i jorden. Bland annat i Holland, Danmark och Tyskland har planerade projekt ändå avbrutits på grund av motstånd från lokalbefolkningen.

I Finland är Sebastian Teir vid tekniska forskningscentralen VTT chef för forskningsprogrammet för avskiljning och lagring av koldioxid. Han medger att det finns risk för att små mängder koldioxid kan läcka ut. Men han förstår inte motståndet i Europa.

- Vi andas ut koldioxid varje dag. Koldioxid är ingen giftig gas. Rädslorna är obefogade. De beror på att man inte ännu är van vid den här teknologin.

Sebastian Teir jämför koldioxidgasen med naturgas. Naturgas transporteras i dag i stora mängder både i Finland och resten av Europa.

- Naturgasen är väldigt farlig om man tänker efter. Den är explosiv och inte alls hälsosam. I till exempel Tyskland lagras ändå naturgas under jorden.

Större kraftverk nästa steg

Orsaken till att man vill lagra koldioxid i marken är att de övriga metoderna vi har för att minska utsläppen av växthusgaser inte räcker. Delvis är de också dyrare. Endast en liten del av dagens utsläpp av koldioxid skulle kunna användas till något nyttigt. Därför är möjligheten att lagra en stor del av utsläppen i marken ett seriöst alternativ. Det gäller inte utsläpp från små utspridda föroreningskällor som avgaser från bilar, men i industrianläggningar och kraftverk kunde man ta tillvara koldioxiden.

- Vad man tänker sig att göra är att avskilja koldioxiden från rökgaser och komprimera den så att den blir så kompakt som möjligt. Då får man en vätska som under tryck kan pumpas ner i en viss typ av berggrund.

Sådan bergrund som kan användas som lager för koldioxid är full av små håligheter som kan fyllas med den flytande koldioxiden. Det finska urberget kan inte användas, men i Centraleuropa finns stora lämpliga områden.

- Vi har kommit så långt att tekniken finns, säger Sebastian Teir. Nu måste vi tillämpa den här teknologin i större skala. Det finns redan små testkraftverk, men vi borde komma till en skala som är nära fullstora kraftverk så att vi kan testa teknologin i praktiken.

Motsvarar 2000 nya kärnkraftverk

För att komma ner till så låga nivåer av koldioxidutsläpp som man räknar med att behövs krävs många olika åtgärder. Dels borde vi minska på energianvändningen genom energisnålare teknik, dels borde vi öka användningen av förnyelsebara energikällor. Koldioxidsänkorna förväntas stå för en femtedel av utsläppsminskningen fram till år 2050, säger Sebastian Teir:

- Det skulle betyda ungefär 3000 kraftverk som kan ta tillvara koldioxid. Det låter säkert som mycket, men om man inte vill använda sig av den här teknologin, och till exempel ersätta den med kärnkraft i stället, skulle det betyda cirka 2000 nya kraftverk av samma storlek som kärnkraftverket i Olkiluoto.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes