Hoppa till huvudinnehåll

Människan och kon

Bild: Yle kossa

Det började med Brita Wredes dokumentär, Vägarna kring Rovaniemi, från 1945. Trots högstämda toner i både musik och berättarröst, når bilderna fram med en, för samtida krigsdokumentär, sällsynt styrka. Det utbrända Rovaniemi, de återvändande familjerna, flyktingtillvaron i baracker och tågvagnar, bristen, tystnaden. Och korna. Korna som lugnt vandrar sida vid sida med de evakuerade. En livlina, en trygghet och en tröst.

De bilderna startar sökandet efter tidsbilder som kan berätta något om relationen mellan människan och kon. Och visst finns det bilder på kor. Betande, tuggande, mjölkande, nosande. Alltid samarbetsvilligt seende rätt in i kameran. Bland hundratals program, reportage och filmer hittar jag en ganska tydlig kostig att följa fram till våra dagar.

Kon som symbol för livets goda i ett romantiskt, och nationalistiskt, 1930-tals skimmer. Kon som frontfigur för produktivitet i en färgglad 1960-talsoptimism. Kon som en olönsam boja i oförskönad 1970-tals realism. Ju närmare vår tid vi kommer desto svårare blir det att få syn på kon och hennes relation till människan. Också det förstås en tidstypisk bild; tomma landskap och långa debatter om lantbrukspolitik och mjölkkvoter.

Att kon, trots att Finland vädrat ladugårdslukten ur sin vardag för länge sedan, fortfarande har en mycket speciell plats i många hjärtan, vittnar de som intervjuas i programmet om. Vi hör professor Pauline von Bonsdorff, skådespelare Ove Grundström och författare Gungerd Wikholm.

Text: Marianne Zilliacus

De övriga programmen i serien kan du se på Yle Arenan.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje