Hoppa till huvudinnehåll

En åtta för Pargas och Kimitoön

Kimitoöns kommunvapen
Kimitoöns kommunvapen Bild: Kommun Kimitoön kimitoöns kommunvapen

Överlag har kommunsamgångarna i Åboland förverkligats enligt förväntningarna.

- Utvärderingen bekräftar att samgången för Kimitoöns del har gått hyfsat men det finns också orosmoment, säger revisionsnämndens ordförande Anders Laurén.

Ett bekymmer är att det fortfarande, efter fyra år, finns en ”vi och ni” anda bland öns politiker.

- Det är Dalsbruk kontra Kimito kontra Västanfjärd kontra skärgården … säger Laurén som tror att radikala förändringar i kommunens struktur bara bidrar till att låsa positionerna.

Ett annat bekymmer är att samgångsavtalet inte till alla delar ha följts i Kimitoön.

I samgångsavtalet listades olika investeringsprojekt som skulle förverkligas i den nya kommunen men många projekt så som till exempel byggandet av en ny förskola i samband med Amosparkens skola, en ny bro till Tyska holmen - Byholmen och Lysholmen - Sabbels i Dalsbruk samt utvecklandet av gästhamnen i Västanfjärd, inte har förverkligats.

- Jag tror att många i de gamla kommunerna hade sett annorlunda på samgången om de vetat att investeringsprojekten i samgångsavtalet bara var en julklappsönskelista, säger Laurén.

Många olika åsikter

Det är Cecilia Fredriksson som studerar offentlig förvaltning vid Åbo Akademi, som har tagit reda på hur kommunsamgångarna i Åboland utfallit i förhållande till samgångsavtalen.

- Tanken har inte varit att försöka hitta den ultima sanningen utan att samla olika mänskors åsikter.

Totalt har Fredriksson intervjuat ett femtiotal personer. Bland de intervjuade finns medlemmar av organisationskommissionerna, politiker, före detta kommundirektörer samt tjänstemän i olika positioner.

Intervjuerna visar att det finns många olika åsikter om allt från vilka förändringar som skett i kommunen, hur bra samgångsavtalen var, vad som fungerat och vad som inte fungerat i den nya kommunen.

Skillnader mellan kommunerna

Jämför man resultatet i Pargas och Kimitoön kan man konstatera att det i båda kommunerna anses att intresset för att ställa upp som förtroendevald har minskat i och med kommunsamgångarna.

En skillnad mellan kommunerna är att man i Kimitoön anser att en förvaltning som är uppdelad på olika platser är ett problem medan man i Pargas inte ser en uppdelad förvaltning som problematisk.

- Jag tror att de fem gamla kommunerna var och är väldigt självständiga. Hjälpte också att vi från början bestämt vilka saker som ska skötas var och det verkar som alla tagit ansvar för sitt område på ett bra sätt, säger Martina Sjöstrand, ordförande för revisionsnämnden i Pargas.

I Kimitoön uppfattar man också att tjänstemännen har fått mera inflytande efter samgången. I Pargas är det slitningarna mellan centrum och resten av kommunen som lyfts fram.

Initiativet till utvärderingarna har tagits av revisionsnämnderna i Pargas respektive Kimitoön. Utvärderingen av kommunfusionerna kan också läsas i sin helhet här:

Utvärdering av samgången 2009 mellan de tre tidigare kommunerna i nuvarande Kimitoöns kommun

Utvärdering av samgången 2009 mellan de fem tidigare kommunerna i nuvarande Pargas stad

Läs också