Hoppa till huvudinnehåll

Finländska eleverna presterar bra

Lärare och några barn i ett klassrum.
Lärare och några barn i ett klassrum. Bild: Lehtikuva / Markku Ulander klassrum,lektion

De finländska fjärdeklassarna klarar sig bra i internationella jämförelser när det gäller färdigheter läsning, matematik och naturvetenskaper. Också åttondeklassarna klarar sig bra, men när det gäller attityder och iver att få lära sig placerar sig de finländska längre ner på rankinglistorna.

De internationella undersökningarna PIRLS (Progress in International Reading Literacy Studies) och TIMSS (Trends in International Mathemathics and Science study) har jämfört skolresultaten i mer än 40 länder.

Finländska fjärdeklassare är näst bäst på att läsa i en jämförelse mellan 45 länder, bara Hongkong är bättre. Finland delar andraplatsen med Ryssland före Singapore, men skillnaderna är hårfina.

Fjärdeklassarnas kunskaper i matematik är på åttonde plats av 50 jämförda länder och på tredje plats bland inom Europa efter Nordirland och den flamländska delen av Belgien.

Familjens ekonomi spelar roll

Också åttondeklassarna presterade bra, men i jämförelse med tidigare TIMSS-undersökningar klarade sig sjundeklassarna nu betydligt sämre än 1999. Forskarna anser att elevernas kunskaper nu är ett helt skolår efter den nivå som sjundeklassarna var på tolv år tidigare.

Liksom PISA-undersökningarna redan tidigare har visat bekräftar också de här undersökningarna att de finländska pojkarna är sämre på att läsa än flickorna i klass fyra.

Resultatet påverkas inte nämnvärt av om skolan ligger på landsbygden eller i en stad, men däremot påverkas elevernas kunskaper i alla de undersökta ämnena av hur välbeställt elevens hem är. De svenskspråkiga eleverna är sämre på att läsa än de finskspråkiga, men bara sju svenskspråkiga skolor i Finland deltog i den här undersökningen och därför kan resultatet inte generaliseras.

Matematik faller inte i smaken

Det som forskarna vid Jyväskylä universitet som har varit med om att sammanställa undersökningen är oroliga för att elevernas skolmotivation inte håller lika hög nivå som inlärningsresultaten.

Det är till exempel bara en tredjedel av de finländska fjärdeklassarna och bara en tiondel av åttondeklassarna som tycker mycket om matematik. Av åttondeklassarna är det mer än hälften av eleverna som ogillar kemi och fysik, medan populariteten för biologi och geografi är något högre.

Enligt forskarna är det tydligt att undervisningsmetoderna borde ses över för att öka elevernas motivation att lära sig.