Hoppa till huvudinnehåll

Köldurtikaria

Bild: YLE/Pertti Aherva köld,köldurtikaria,radiodoktorn,termometer,webbdoktorn

Kinder som börjar klia när den första vinterkylan kommer eller händer som sväller upp när man sätter dem i kallt vatten kan vara symptom på köldurtikaria. Som alla överkänslighetsreaktioner kan köldurtikaria ge livshotande symptom om man fortsätter att utsätta kroppen för kyla.

Lite allmänt om urtikaria

Urtikaria (nässelutslag, ”nässelfeber”) är en hudreaktion som uppkommer när mastceller (som hör till kroppens försvar) släpper ut histamin. Histaminet får de små blodkärlen att vidga sig och bli mera genomsläppliga.

nässelutslag på underarm Bild: Yle/Wikipedia nässelutslag,urtikaria
Symptomen är olika stora (från pyttesmå till handstora), svullna, kliande utslag, som kan flyta ihop till större områden och uppträda var som helst på kroppen.

Typiskt för nässelutslag är att utslagen försvinner snabbt, samtidigt som det uppkommer nya.

Urtikaria kan uppkomma som en allergisk reaktion mot olika födoämnen eller mediciner, men också som en reaktion på t.ex. kyla, värme, vatten, svett eller tryck. Också en autoimmun form av nässelfeber existerar. Väldigt ofta kan man inte sätta fingret på vad som i en viss situation provocerat fram utslaget.

I de flesta fallen lugnar reaktionen av sig själv ner sig inom några dagar. Om man vet vad som förorsakat urtikarian ska man försöka undvika detta (och kontakta sin läkare om det gäller en medicin). Ifall det inte är uppenbart vad som provocerat fram utslaget brukar man vänta med vidare undersökningar eftersom urtikarian i regel ändå försvinner av sig själv.

Ibland kan det dock ta månader innan nässelfebern försvinner. Urtikaria brukar kallas akut om besvären håller i sig i mindre än 6 veckor och kronisk om den varar längre än så.

Omfattande utslag som förorsakats av något man är allergisk mot kan i värsta fall leda till en anafylaktisk reaktion. Vid en anafylaktisk reaktion utvidgas blodkärlen kraftigt, med bl.a. svullnader också i andra organ än huden, d.v.s. i mun, svalg och andningsvägar, och med andnöd och blodtrycksfall (anafylaktisk chock) som följd. En anafylaktisk chock är ett livshotande tillstånd.

Köldurtikaria

Köldurtikaria är, som namnet säger, ett nässelutslag framprovocerat av kyla.

Symptomen uppkommen först i hudområden som utsätts för köld. I kyla eller kall blåst kan t.ex. kinderna bli onaturligt röda (eller vita, med en röd rand runt), svullna och kliande.

Symptomen förvärras ofta när personen kommer tillbaka in i värmen, för att sedan avklinga efter någon timme.

Vid svår köldurtikaria kan patienten inte dricka kalla drycker (ibland inte ens rumstempererade) utan att svalget sväller upp.

Om andra delar av kroppen blir tillräckligt kalla uppkommer nässelutslag också där. Plötslig nedkylning, t.ex. vinterbad, kan förorsaka en anafylaktisk reaktion och ska undvikas. I svåra fall får patienten symptom redan av att duscha.

Man räknar med att var tionde finländare någon gång i sitt liv har haft symptom på köldurtikaria.

Hur ställs diagnosen?

Ofta behövs inte mer än patientens egen berättelse för att läkaren ska kunna fastställa att det handlar om köldurtikaria. En bra idé är att fotografera utslaget när det är som värst och ta med bilden till läkaren, eftersom köldurtikarian oftast är borta när patienten väl kommer in i det varma mottagningsrummet.

I oklara fall kan läkaren göra ett provokationstest med en isbit, som hålls mot insidan av underarmen i mellan 1 och 20 minuter.

Hur leva med köldurtikaria?

Symptomen lindras ofta med tiden, men kan också blossa upp på nytt flera år senare. Många patienter får symptom då den första köldknäppen kommer, men klarar sedan vintern relativt bra.

Patienter med köldurtikaria ska undvika kalla bad och försöka skydda huden mot kyla.

Antihistamin kan vara till hjälp och kan också användas i förebyggande syfte.

Konstgjord sol i form av UV-behandling kan hjälpa en del patienter med köldurtikaria.

Vissa antidepressiva läkemedel kan också ha en effekt och läkaren kan skriva ut ett sådant om varken antihistaminer eller UV-behandling hjälper.

Om man anser att det finns risk för en anafylaktisk reaktion kan patienten få en adrenalinpenna att använda vid behov.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Kommentarer

Inlagt av

Var tionde finländare? Inte att undra på, i det här klimatet. Och ändå måste man slåss mot fördomar och ironiska kommentarer om att "en sån sjukdom finns ju inte.

  • Kommunforskare: Raseborgspolitiker fastnar i detaljer

    Processerna blir tröga, säger forskare.

    Raseborgs förvaltningsstadga har bollats av och an samtidigt som frustrationen har vuxit bland politiker och tjänstemän. Den tröga processen kan bero på att man stirrar på detaljer och för att politikerna är mer kritiska till beslutsfattandet är genomsnittet, säger kommunforskare.

  • Finlands asylpolitik strängare än övriga Nordens

    Finland avvisar 43 procent av asylansökningarna.

    43 procent av de asylbeslut som Finland fattar är negativa, visar statistik över fjolåret som den europeiska statistikcentralen Eurostat har tagit fram. Det här betyder att Finlands flyktingpolitik ligger på medelnivå inom EU om man ser till hur sträng den är.

  • Ungrare protesterar mot folkomröstning om flyktingpolitiken

    Ungern röstar om EU:s krav på delat flyktingansvar.

    I Ungern har folk dragit ut på gatorna för att protestera mot morgondagens folkomröstning om flyktingpolitiken. Ungrarna ska svara på den något provokativa frågan om huruvida "EU ska få tvinga Ungern att ta emot icke-ungrare", det vill säga flyktingar.

Läs också

Webbdoktorn

Hälsa

  • Forskare: Nytt effektivt vaccin mot bältros snart i hyllorna

    Nya vaccinet mot bältros betydligt effektivare än det förra.

    Finland deltar i ett stort forskningsprojekt där man tar fram ett nytt vaccin mot bältros. Forskningen visar att vaccinet är betydligt effektivare än det bältrosvaccin man använder idag. Det vaccin man hittills använt mot bältros är i princip ett vattkoppsvaccin vars dos man ökat avsevärt.

  • Arbetslivsgurun Guy Ahonen: Arbetet höll på att ta livet av mig

    Bristfälligt välmående i arbetet kostar 20 mrd euro årligen.

    Stressen fick Guy Ahonens immunförsvar att ge upp. Under en arbetsresa blev han medvetslös fem gånger. Det tuffa jobbet som direktör för Arbetshälsoinstitutet höll på att kosta honom livet.

  • Våga prata om hur du mår

    Tack för alla berättelser som kommit till #hurmårdu.

    Ett stort tack för alla berättelser som kom in till #hurmårdu. Radio Vega sände på söndag kväll en stor del av berättelserna om vägen ur depressionen upplästa av Svenska Yles redaktörer.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

Nyligen publicerat - Hälsa

  • Psykoterapeut: Arbetslöshet är hopplöshet

    Väcker många känslor men försök tänka positivt.

    Arbetslöshet är ett tema som engagerat publiken på svenska.yle.fi. Många har skrivit in och berättat om sina erfarenheter av hur det är att vara arbetslös och berättelserna är dystra. Psykoterapeut Christina Lintamo i Vasa ser bekymrat på måendet hos den samhällsklass av arbetslösa som vi har idag. Hennes råd: försök fokusera på det som är bra i livet.

  • Så här räddar du dina hjärnceller!

    Hjärnforskaren Katri Saarikivi avlivar myter om hjärnan.

    Hjärnan är vårt mest mytomspunna organ. Trots otroliga framsteg inom forskningen vet vi fortfarande ganska lite om hur den fungerar. Men det är dags att avliva några av de mest seglivade myterna om människohjärnan.

  • Eftersnack frågar: Borde vi ha karenstid för tjänstemän?

    Först jobbar man för det offentliga. Vips byter man sida.

    I veckan framkom det att Joonas Turunen, specialmedarbetare för Samlingspartiets ministergrupp, byter jobb och hoppar till vårdbolaget Mehiläinen. Så då sparkar diskussionen i gång igen: Får höga tjänstemän byta jobb till ”den andra sidan” utan karenstid?

  • MRSA-smitta på Tölö sjukhus

    Smitta på bäddavdelning vid sjukhuset

    Flera fall av den antibiotika-resistenta bakterien MRSA har påträffats på en bäddavdelning vid Tölö sjukhus i Helsingfors.