Hoppa till huvudinnehåll

Köldurtikaria

Bild: YLE/Pertti Aherva köld,köldurtikaria,radiodoktorn,termometer,webbdoktorn

Kinder som börjar klia när den första vinterkylan kommer eller händer som sväller upp när man sätter dem i kallt vatten kan vara symptom på köldurtikaria. Som alla överkänslighetsreaktioner kan köldurtikaria ge livshotande symptom om man fortsätter att utsätta kroppen för kyla.

Lite allmänt om urtikaria

Urtikaria (nässelutslag, ”nässelfeber”) är en hudreaktion som uppkommer när mastceller (som hör till kroppens försvar) släpper ut histamin. Histaminet får de små blodkärlen att vidga sig och bli mera genomsläppliga.

nässelutslag på underarm Bild: Yle/Wikipedia nässelutslag,urtikaria
Symptomen är olika stora (från pyttesmå till handstora), svullna, kliande utslag, som kan flyta ihop till större områden och uppträda var som helst på kroppen.

Typiskt för nässelutslag är att utslagen försvinner snabbt, samtidigt som det uppkommer nya.

Urtikaria kan uppkomma som en allergisk reaktion mot olika födoämnen eller mediciner, men också som en reaktion på t.ex. kyla, värme, vatten, svett eller tryck. Också en autoimmun form av nässelfeber existerar. Väldigt ofta kan man inte sätta fingret på vad som i en viss situation provocerat fram utslaget.

I de flesta fallen lugnar reaktionen av sig själv ner sig inom några dagar. Om man vet vad som förorsakat urtikarian ska man försöka undvika detta (och kontakta sin läkare om det gäller en medicin). Ifall det inte är uppenbart vad som provocerat fram utslaget brukar man vänta med vidare undersökningar eftersom urtikarian i regel ändå försvinner av sig själv.

Ibland kan det dock ta månader innan nässelfebern försvinner. Urtikaria brukar kallas akut om besvären håller i sig i mindre än 6 veckor och kronisk om den varar längre än så.

Omfattande utslag som förorsakats av något man är allergisk mot kan i värsta fall leda till en anafylaktisk reaktion. Vid en anafylaktisk reaktion utvidgas blodkärlen kraftigt, med bl.a. svullnader också i andra organ än huden, d.v.s. i mun, svalg och andningsvägar, och med andnöd och blodtrycksfall (anafylaktisk chock) som följd. En anafylaktisk chock är ett livshotande tillstånd.

Köldurtikaria

Köldurtikaria är, som namnet säger, ett nässelutslag framprovocerat av kyla.

Symptomen uppkommen först i hudområden som utsätts för köld. I kyla eller kall blåst kan t.ex. kinderna bli onaturligt röda (eller vita, med en röd rand runt), svullna och kliande.

Symptomen förvärras ofta när personen kommer tillbaka in i värmen, för att sedan avklinga efter någon timme.

Vid svår köldurtikaria kan patienten inte dricka kalla drycker (ibland inte ens rumstempererade) utan att svalget sväller upp.

Om andra delar av kroppen blir tillräckligt kalla uppkommer nässelutslag också där. Plötslig nedkylning, t.ex. vinterbad, kan förorsaka en anafylaktisk reaktion och ska undvikas. I svåra fall får patienten symptom redan av att duscha.

Man räknar med att var tionde finländare någon gång i sitt liv har haft symptom på köldurtikaria.

Hur ställs diagnosen?

Ofta behövs inte mer än patientens egen berättelse för att läkaren ska kunna fastställa att det handlar om köldurtikaria. En bra idé är att fotografera utslaget när det är som värst och ta med bilden till läkaren, eftersom köldurtikarian oftast är borta när patienten väl kommer in i det varma mottagningsrummet.

I oklara fall kan läkaren göra ett provokationstest med en isbit, som hålls mot insidan av underarmen i mellan 1 och 20 minuter.

Hur leva med köldurtikaria?

Symptomen lindras ofta med tiden, men kan också blossa upp på nytt flera år senare. Många patienter får symptom då den första köldknäppen kommer, men klarar sedan vintern relativt bra.

Patienter med köldurtikaria ska undvika kalla bad och försöka skydda huden mot kyla.

Antihistamin kan vara till hjälp och kan också användas i förebyggande syfte.

Konstgjord sol i form av UV-behandling kan hjälpa en del patienter med köldurtikaria.

Vissa antidepressiva läkemedel kan också ha en effekt och läkaren kan skriva ut ett sådant om varken antihistaminer eller UV-behandling hjälper.

Om man anser att det finns risk för en anafylaktisk reaktion kan patienten få en adrenalinpenna att använda vid behov.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

  • Kalsongfyllan – hot eller möjlighet?

    Kalsarikännit visar det riktiga Finland, inte en glansbild.

    Finlands senaste gåva till omvärlden är ”kalsarikännit” - kalsongfyllan. Blickar världen över vänder sig mot vårt egendomliga lilla suparfenomen - men är det att späda på fördomen om fylle-Finland?

  • Vem var kvinnan bakom Pippi?

    Hon gestaltade Pippi på bild, men vem var hon?

    Trots att hon skapade bilden av den Pippi vi alla känner till med fräknar över hela ansiktet och två roströda flätor som står rakt ut är det få som känner till kvinnan som gav bildlig gestalt åt många av Astrid Lindgrens mest älskade figurer.

  • Norovirus lurar på handtag och strömbrytare - så här skyddar du dig

    Desinfektionsmedel dödar inte noroviruset.

    En efter en kroknar vänner, arbetskamrater och bekanta under vinterns kräksjuka. Och medan de ligger hemma och mår illa kan viruset lura kvar på dörrhandtag, tangentbord och strömbrytare i flera dygn. Här är tre tips för hur du tacklar noron.

Webbdoktorn

  • Norovirus

    Så skyddar du dig mot kräksjukan.

    Noroviruset förorsakar i år en ovanligt otrevlig vinterkräksjuka. Läs om symptomen, hur du skyddar dig och när du du behöver uppsöka vård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

  • Benmärgsprov

    Se våra videor om benmärgsprov,

    Se våra videor och lär dig hur benmärgsprov från bröstben och höftbenskammen tas. Benmärgsprov behövs om man vill diagnostisera eller utesluta blodcancer och andra blodsjukdomar.

  • Hypotyreos

    Trött, glömsk och frusen? Hur funkar din sköldkörtel?

    Trött, glömsk och frusen? Om sköldkörteln inte fungerar som den ska går hela kroppen på sparlåga, med bland annat viktuppgång, förstoppning, energilöshet och minnesprolem som följd.

  • Basedows sjukdom

    Sköldkörtensjukdomen som ger struma och utstående ögon.

    Sköldkörtelöverproduktion, struma och utstående ögon är symptomen vid Basedows sjukdom. Den vanligaste patientgruppen är kvinnor på mellan 30 och 40 år.

  • Sjögrens syndrom

    Torr mun och torra ögon.

    Sjögrens syndrom är en autoimmun och kronisk reumatisk sjukdom, där kroppens eget immunsystem angriper tårkörtlarna och spottkörtlarna. De främsta symptomen är torra ögon och torr mun. Onormal trötthet hör ofta till sjukdomsbilden.

  • B12-vitaminbrist

    Neurologiska symptom är vanliga.

    Domnade fötter, ostadig gång, en känsla av att ha sockor på de bara fötterna eller luftkuddar under dem kan vara symptom på en nervskada till följd av B12-vitaminbrist. De neurologiska störningarna kan komma i ett tidigt skede och kan vara bestående.

  • Starr (gråstarr, katarakt)

    Har världen förlorat sina färger? Har du svårt att se i mörker eller att hitta glasögon som passar? Bländar mötande bilars strålkastare dig? Kanske dags att uppsöka en ögonläkare.

  • Glaukom (grönstarr)

    Glaukom är en lömsk sjukdom som i början inte ger några symptom alls, men som obehandlad kan leda till en betydande synnedsättning. I 40-årsåldern borde alla låta kontrollera sina ögon.

Hälsa

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

Nyligen publicerat - Hälsa