Hoppa till huvudinnehåll

Köldurtikaria

Bild: YLE/Pertti Aherva köldurtikaria

Kinder som börjar klia när den första vinterkylan kommer eller händer som sväller upp när man sätter dem i kallt vatten kan vara symptom på köldurtikaria. Som alla överkänslighetsreaktioner kan köldurtikaria ge livshotande symptom om man fortsätter att utsätta kroppen för kyla.

Lite allmänt om urtikaria

Urtikaria (nässelutslag, ”nässelfeber”) är en hudreaktion som uppkommer när mastceller (som hör till kroppens försvar) släpper ut histamin. Histaminet får de små blodkärlen att vidga sig och bli mera genomsläppliga.

nässelutslag på underarm
nässelutslag på underarm Bild: Yle/Wikipedia urtikaria
Symptomen är olika stora (från pyttesmå till handstora), svullna, kliande utslag, som kan flyta ihop till större områden och uppträda var som helst på kroppen.

Typiskt för nässelutslag är att utslagen försvinner snabbt, samtidigt som det uppkommer nya.

Urtikaria kan uppkomma som en allergisk reaktion mot olika födoämnen eller mediciner, men också som en reaktion på t.ex. kyla, värme, vatten, svett eller tryck. Också en autoimmun form av nässelfeber existerar. Väldigt ofta kan man inte sätta fingret på vad som i en viss situation provocerat fram utslaget.

I de flesta fallen lugnar reaktionen av sig själv ner sig inom några dagar. Om man vet vad som förorsakat urtikarian ska man försöka undvika detta (och kontakta sin läkare om det gäller en medicin). Ifall det inte är uppenbart vad som provocerat fram utslaget brukar man vänta med vidare undersökningar eftersom urtikarian i regel ändå försvinner av sig själv.

Ibland kan det dock ta månader innan nässelfebern försvinner. Urtikaria brukar kallas akut om besvären håller i sig i mindre än 6 veckor och kronisk om den varar längre än så.

Omfattande utslag som förorsakats av något man är allergisk mot kan i värsta fall leda till en anafylaktisk reaktion. Vid en anafylaktisk reaktion utvidgas blodkärlen kraftigt, med bl.a. svullnader också i andra organ än huden, d.v.s. i mun, svalg och andningsvägar, och med andnöd och blodtrycksfall (anafylaktisk chock) som följd. En anafylaktisk chock är ett livshotande tillstånd.

Köldurtikaria

Köldurtikaria är, som namnet säger, ett nässelutslag framprovocerat av kyla.

Symptomen uppkommen först i hudområden som utsätts för köld. I kyla eller kall blåst kan t.ex. kinderna bli onaturligt röda (eller vita, med en röd rand runt), svullna och kliande.

Symptomen förvärras ofta när personen kommer tillbaka in i värmen, för att sedan avklinga efter någon timme.

Vid svår köldurtikaria kan patienten inte dricka kalla drycker (ibland inte ens rumstempererade) utan att svalget sväller upp.

Om andra delar av kroppen blir tillräckligt kalla uppkommer nässelutslag också där. Plötslig nedkylning, t.ex. vinterbad, kan förorsaka en anafylaktisk reaktion och ska undvikas. I svåra fall får patienten symptom redan av att duscha.

Man räknar med att var tionde finländare någon gång i sitt liv har haft symptom på köldurtikaria.

Hur ställs diagnosen?

Ofta behövs inte mer än patientens egen berättelse för att läkaren ska kunna fastställa att det handlar om köldurtikaria. En bra idé är att fotografera utslaget när det är som värst och ta med bilden till läkaren, eftersom köldurtikarian oftast är borta när patienten väl kommer in i det varma mottagningsrummet.

I oklara fall kan läkaren göra ett provokationstest med en isbit, som hålls mot insidan av underarmen i mellan 1 och 20 minuter.

Hur leva med köldurtikaria?

Symptomen lindras ofta med tiden, men kan också blossa upp på nytt flera år senare. Många patienter får symptom då den första köldknäppen kommer, men klarar sedan vintern relativt bra.

Patienter med köldurtikaria ska undvika kalla bad och försöka skydda huden mot kyla.

Antihistamin kan vara till hjälp och kan också användas i förebyggande syfte.

Konstgjord sol i form av UV-behandling kan hjälpa en del patienter med köldurtikaria.

Vissa antidepressiva läkemedel kan också ha en effekt och läkaren kan skriva ut ett sådant om varken antihistaminer eller UV-behandling hjälper.

Om man anser att det finns risk för en anafylaktisk reaktion kan patienten få en adrenalinpenna att använda vid behov.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

Nyligen publicerat - Hälsa