Hoppa till huvudinnehåll

Frågor och svar om Yleskatten

Stora smedjan, Böle
Stora smedjan, Böle Bild: YLE / Martina Näreharju grafik

Vilka fördelar har Yleskatten jämfört med tv-avgiften? Vad får skattebetalaren för pengarna? Från och med januari 2013 kommer tv-avgiften att ersättas med en Yleskatt som gäller alla finländare som fyllt 18 år. Läs frågor och svar om Yleskatten.

Svenska Yles direktör Marit af Björkesten kommer att chatta om Yleskatten här på svenska.yle.fi onsdagen 2.1.2013 kl. 15-16.

1. I början av 2013 övergår vi till Yleskatt. Vilka fördelar har skatten i jämförelse med tv-avgiften?

• Den personliga skatten (50-140 euro beroende på inkomst) är för de flesta finländare betydligt förmånligare än den nuvarande tv-avgiften, som betalas per hushåll.
• Personer med de allra lägsta inkomsterna är helt befriade från skatten. Yleskatten är rättvis med tanke på ensamstående, som nu betalar mindre än tidigare, i Finland består över en miljon hushåll av bara en vuxen. I hushåll med två vuxna kommer den högsta avgiften att vara ungefär lika hög som tv-avgiften.
• Skatten är inte längre knuten till apparaten, vilket tv-avgiften har varit. Det är därmed tydligare att skatten betalas för Yles innehåll och inte för tv-tittandet, såsom många hittills har upplevt saken.

2. Vad får skattebetalaren för pengarna?

För pengarna får man hela Yle - en diger palett av högklassiga program och annat innehåll i tv, radio och på webben. Yles utbud är stort, och vi hoppas att varje finländare hittar meningsfullt innehåll på Yles kanaler och bland Yles tjänster. Enligt undersökningar använder alla finländare, det vill säga 100 procent, Yles tjänster varje år.
Yle-skatten bekostar innehåll som Yle gör på finska, svenska och samiska samt tjänster för specialgrupper, vi gör också nyheter på engelska, ryska, teckenspråk och i klartext.

3. Hur betalas skatten i praktiken?

Yleskatten ingår i förskottsuppbörden och kräver därmed inga åtgärder. Skatten bestäms årligen i samband med inkomstbeskattningen och skatten ingår automatiskt i förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet.
Skatten syns på skattekorten för 2013, som skickas ut kring årsskiftet 2012 - 2013. Yleskatten syns från och med våren 2014 också i specifikationsdelen för den förhandsifyllda skattedeklarationen. Skatten gäller inte personer under 18 år.

4. Varför måste man betala om man inte använder Yles tjänster?
Vi betalar skatt för att man med skattemedel finansierar exempelvis bibliotek, skolväsen och vägnät. Vi betalar skatt trots att vi aldrig lånar alla bibliotekets böcker eller använder alla landets vägar.
Samma princip gäller Yleskatten. Med hjälp av den vill man garantera att alla i Finland, också små publikgrupper och minoriteter, har tillgång till goda och likvärdiga informations- och kulturtjänster, oberoende av ekonomi eller boningsort. Mediebranschen blir allt mer kommersiell och internationell, men Yle, som ägs av finländarna, garanterar tillgången till högklassiga medietjänster också för dem, som de allt mer internationella medierna inte betjänar.
Det framkommer i undersökningar att finländarna anser att Yle är viktigt. Till exempel förstår också de som inte själva har barn att inhemska barnprogram är viktiga. I mångt och mycket är finländarna fortfarande solidariska och på ett fint sätt osjälviska.

• 86 % av finländarna anser att Yle spelar en viktig roll i det finländska samhället
• 97 % av beslutsfattarna anser att Yle gagnar det finländska samhället

5. Yle har fått löfte om 500 miljoner. Hur använder Yle pengarna?
Av den utlovade summan på 500 miljoner euro kommer Yle enligt den preliminära uppskattningen att ha tillgång till en nettosumma på drygt 450 miljoner euro, eftersom Yle betalar bland annat mervärdesskatt på skatten.
Fördelningen av denna summa är:

• drygt 360 miljoner för programverksamhet (inklusive distribution)
• närmare 70 miljoner euro för teknologi, produktionsplattformer och infra
• ca 18 miljoner euro för gemensamma funktioner (administration och ledning)

Den största enskilda utgiftsposten i Yle är personalkostnaderna; om ingen gör program blir det inga program. I bokslutet för 2011 uppgick personalkostnaderna till nästan 221 miljoner.
Inom programverksamheten står den inhemska programproduktionen för de största kostnaderna. Inhemskt innehåll kan inte köpas och importeras från utlandet. Det måste göras här. Därför har Yle också mycket produktionsutrustning och egna studior.

• Yle gör definitivt mest inhemskt program i Finland. Cirka 88 % av kostnaderna för programutbudet används för produktion av inhemskt innehåll.
• över 70 % av de finländska tv-programmen och nästan 90 % av de redigerade radioprogrammen ses eller hörs i Yles kanaler.
• Av det här innehållet beställer Yle ungefär 20 % av inhemska produktionsbolag.
• Yle stimulerar den finländska kreativa ekonomin med 50 miljoner euro årligen, genom arvoden till kompositörer, textförfattare, artister, manusförfattare, skådespelare o.s.v.

6. Får Yle nu extra pengar?
Nej. Inga extra pengar är utlovade. Summan som insamlas genom Yleskatten garanterar att Yle kan fortsätta med en verksamhet som motsvarar dagens. Yleskatten skapar stabilitet i Yles ekonomi. De senaste åren har varit en utmaning av främst två orsaker. Det politiska beslutet om Yles finansieringsmodell försenades, och delvis orsakade också digiövergången att tv-avgiftsintäkterna sjönk.

7. Vad innebär övergången till den nya finansieringsmodellen för Yles ekonomi?

Själva övergången till en ny finansieringsmodell innebär extra utgifter för Yle. Eftersom intäkternas redovisningssätt ändras på grund av Yleskatten måste Yle ta lån.
Medborgarna har alltid betalat tv-avgiften i förskott, till exempel i juni för ett helt år till juni följande år. Nu inkommer avgifter bara till årsskiftet eller lite efter det. Lånet medför ränteutgifter, som betalas med avkastning av skattefinansieringen. Amorteringar och räntor för lånet utgör en ny årlig kostnad på cirka 10-11 miljoner euro för Yle.

8. Vilka övriga kostnadstryck har Yle?
Vissa nya åligganden (bl.a. programtextningen) kostar. Kostnadstryck skapas också av:
• ökningen av inköp från utomstående produktionsbolag
• en ökning av inkomst- och kostnadsnivåer samt pensionskostnader
• utvecklingen av webb- och mobila tjänster
• samt satsningar på utvecklingsverksamhet

9. Varför producerar/köper Yle med skattemedel delvis likadana program som kommersiella mediekanaler?
Yle ska fortsättningsvis vara ett intressant och mångsidigt mediebolag. Mångsidigheten hör till Yles i lag fastställda uppdrag. Yle kan inte begränsa sig till exempelvis enbart fakta, seriösa program eller specialtjänster. Underhållningen är en väsentlig del av medier och kultur, och Yle vill erbjuda finländarna bra och högklassiga program också inom detta område.
Ibland är det också svårt att bedöma skillnaden mellan underhållning och fakta eller lätt och storslaget. Underhållning kan växa sig till ett viktigt och intressant fenomen och därmed till en del av folkkulturen. Många gamla produktioner inom radio- och tv-underhållningen har blivit klassiker.

10. Varför får Yle sin skatt, när andra medier tvingas minska sin verksamhet och säga upp personal?
Samhället, det vill säga de beslutsfattare som vi har valt ini riksdagen, anser att Yle är till nytta för Finland. De har också velat att Yles public service-uppdrag bibehålls som det är nu, omfattande och mångsidigt.
I Finland vill man följaktligen att medborgarna garanteras en viss mediegrundservice, oberoende av ekonomiska konjunkturer. Och i motsats till kommersiella medier vinner Yle inte på den ekonomiska tillväxten under goda tider.

11. Hur drar resten av mediebranschen nytta av pengarna Yle får?
Yle gagnar den finländska kulturbranschen på många sätt. Yle köper program, betalar upphovsrättsersättningar, beställer tonsättningar o.s.v. Den totala nyttan av Yle för den kreativa branschen är 50 miljoner euro. År 2011 var exempelvis de finländska produktionsbolagens andel av produktionen 20 % när det gäller nya, inhemska tv-sändningar.

12. Vem övervakar att pengarna används effektivt?

Yles verksamhet är noggrant övervakad. Yle avger årligen en rapport om sin verksamhet till Kommunikationsverket, som övervakar bolagsverksamhetens lagenlighet. Yle rapporterar till verket om sin medelanvändning och effektiviteten i sin verksamhet. Yle ger också riksdagen en årlig berättelse om hur public service-uppdraget har verkställts. Yles högsta beslutande organ, förvaltningsrådet och styrelsen, övervakar och leder Yles verksamhet.

13. Det sägs ibland att Yle är för stort och ineffektivt. Vad kan man säga om det?

Yle har starkt effektiverat sin verksamhet de senaste tio åren.

• Antalet anställda har sjunkit med en fjärdedel och den fasta personalen består nu av ungefär 3100 personer.
• 84 % av Yles personal arbetar med program och annat innehåll – administrationen har skurits ner till ett minimum.
• Också Yles omkostnader har sjunkit de senaste tio åren. I bokslutet har kostnaderna i euro ökat med bara 2,2 % under samma period som löneindexet i Finland har ökat med ca 40 %.

Läs också skatteförvaltningens samlade frågor och svar kring Yleskatten.

Läs också

Frågor & svar

Nyligen publicerat - Frågor & svar

  • Dataskydd för Yles tjänster

    Dataskydd beaktas i planeringen av Yles tjänster.

    Att skydda integriteten hos de som använder Yles tjänster är viktigt. Yle skyddar personuppgifter enligt gällande föreskrifter och tar dataskydd och datasäkerhet i beaktande när tjänster planeras.

  • Svar: Yles strategi

    Strategin drar upp riktlinjerna för ledarskapet på Yle

    I sin ledare (ÅU 9.12) kritiserar Pär Landor tidtabellen för Yles strategi. Borde Yle ha låtit utvecklingen avstanna för att Kommunikationsministeriet tillsatt en arbetsgrupp som funderar på Yles uppdrag? Yles nya strategi Mitt bland oss gjordes eftersom den förra strategin var daterad 2012 och dess mål satta till år 2015.

  • Svar: Ingen inbjudan

    En läsare (VBL 9.12) saknade invigningen av Campus Norrvalla

    Martin Markèn undrar i Vasabladet (8.12) varför Yle inte bevakade invigningen av Campus Norrvalla. Ulrica Lövdahl, chef för Yle Österbotten, svarar att redaktionen inte fick någon inbjudan.

  • Svar: Motarbetar stereotypier

    Yle svarar på en insändare om En svensk sommar i Finland.

    En tittare undrar (HBL 29.4) hur serien En svensk sommar i Finland främjar relationerna till Sverige.

  • Yle svarar: Politisk satir testar ofta gränser

    Yle svarar på en insändare om YleLeaks i HBL.

    Jan-Peter Paul ställer i HBL (15.3) frågor om Yles värderingar och programmet YleLeaks. Satu Keto och Arttu Nurmi från Yles finskspråkiga kultur- och underhållningsredaktion svarar att politisk satir ofta testar den goda smakens gränser.

  • Svar: Yles mål är att nå alla finländare

    Vasabladets chefredaktör Niklas Nyberg uttrycker (Vbl 15.2)

    Vasabladets chefredaktör Niklas Nyberg uttrycker (Vbl 15.2) sin oro över de finlandssvenska mediernas framtid och skriver bland annat att Yles målsättning handlar om volym. Ulrica Lövdahl, chef för nyheter och aktualiteter på Yle Österbotten och Svenska Yles direktör Marit af Björkesten skriver i sitt svar att en konstruktiv debatt måste basera sig på fakta.

  • Svar: Ett sämre Yle gör inte HBL bättre

    Chefredaktör Jens Berg skriver i sin ledare (HBL 5.2) att Yles nya strategi på svenskt håll medför ett tomrum i etern. Yles strategidirektör Gunilla Ohls och Svenska Yles direktör Marit af Björkesten skriver i sitt svar att det mest dramatiska framtidsscenariet inte är att kvantiteten i broadcast minskar, utan att det svenskspråkiga innehållet blir ointressant, otillgängligt och irrelevant.

  • Svar: Vegas uppdrag brett

    I HBL 28.1 kritiserar Wilhelm Kvist musikutbudet på Yle Radio Vega. Kaj Backman, programchef på Yle Radio Vega och Yle X3M, svarar att Vegas uppgift är att finnas till för en bred publik med blandade intressen, varierande smak och olika behov, både när det gäller det talade innehållet och den spelade musiken.

  • Svar: Svenska Yles riktlinjer

    På insändarplats i Västra Nyland (24.12) anser en skribent att Svenska Yle inte tillåter kritiska inlägg på sin webbplats. Mediechef Carin Göthelid svarar att Svenska Yle välkomnar dialog och debatt, men följer riktlinjer för kommentarerna.

  • Svar: Om Yles stora uppdrag

    Yles kommunikationsdirektör Reija Hyvärinen kommenterar Iltalehtis ledare (14.1) om rapporten Ylen Suuri tehtävä (fritt översatt Yles Stora Uppdrag) som publicerades 5.1, Enligt Hyvärinen erbjuder rapporten ett perspektiv på den brytningstid medierna befijnner sig i just nu. Samtidigt påminner Hyvärinen att det är frågan om en rapport som betalts av kommersiella medier och tidningar, och alltså inte frågan om en objektiv granskning av mediernas situation.

  • Över 400 000 sidvisningar på årets mest lästa artikel

    En text som resonerar kring barn och sociala medier blev årets mest lästa artikel på Svenska.yle.fi. På topplistan för 2014 finns också ett inträdesprov, en kolumn om barnuppfostran och en artikel om humorgruppen KAJ:s webbjulkalender.

  • Arenan populär bland finländare i Spanien

    Finländarna i Spanien är den grupp utlandsfinländare som tittar och lyssnar mest på Arenan. Antalet program, klipp och direktsändningar som startas från Spanien är 50 000 i veckan.