Hoppa till huvudinnehåll

De manuella telefonfröknarna i Närpes skall ersättas av opersonlig automatik

Ett stycke telefonhistoria går i graven med de manuella telefoncentralerna 1978. Deras historia är förbi, den automatiska tiden är kommen. En automatisering är dock inte nödvändigtvis bara bra, varken för telefonabonnenterna eller landsbygden, menar man i reportaget.

1978 fanns ännu många vita fläckar i Finland, dvs oautomatiserade delar av telefonnätet. Men 1980 skall de sista manuella telefoncentralerna gå i graven.

Saga Bondfolk är telefonist i andra generation. Saga berättar om sin mor Jenny Granskog som var en av de första telefonfröknarna i bygden under den ryska tiden.

Hur skall det gå för alla telefonfröknar då man automatiserat hela Närpesnejden? I Närpes arbetar fyrtio telefonister 1978 och Yttermark och Övermark sammanlagt aderton.Vissa går i pension, de andra blir tyvärr arbetslösa.

Vi får höra av kvinnorna att de har tyckt om sitt jobb. Men de förstår att automatiseringen måste göras. Men många gratisbetjäningar som Fröken Ur och busstider kommer att försvinna för abonnenterna. Nu måste abonnenterna också lära sig nummer utantill eller kunna slå upp dem i telefonkatalogen.

Automatisk telefontrafik är ypperlig för dem som använder den mycket, menar Alfred Holmudd. Men för allmogen på landsbygden har den inte så stor betydelse. Gamla människor som har svårt att se kommer att få problem att ringa automatiska telefonsamtal, åtminstone i början. Men kanske alla senare kommer att vara kompetenta att använda den automatiska telefontrafiken.

Automatiseringen av Finlands telefonnät 1978
Automatiseringen av Finlands telefonnät 1978 Bild: YLE Arkivet 1978 finlands telefonnät

Karl Sahlgren besöker också ett telefonmuseum i Claresund och berättar detaljer ur telefonens historia i Närpes.

Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet