Hoppa till huvudinnehåll

Lakrits - godis och medicin

Lakritsplanta med frukt.
Lakritsplanta med frukt Lakritsplanta med frukt. Bild: Yle/Public domain lakrits,Lakritsrotssläktet,Lakritsrot

Lakritsrot Glycyrrhiza glabra, har nyttjats som läkeväxt i över 6000 år. Den har använts mot hosta, problem med matsmältningen och katarr. Vi känner bäst till den som ett svart, blankt godis med salt-söt smak eller som krydda i brännvin. Men det vi känner igen som lakritssmak är ofta en kombination av flera kryddor och örter, där lakritsroten bara är en ingrediens.

Lakritsrotens ursprung hittar vi i sydvästra Asien där den alltjämt växer vilt. Lakrits är en av våra äldsta och vanligaste aromer eller kryddor. Den skall användas sparsamt annars tar den lätt över.

Lakritsroten är inte den djupt gående rotstocken, utan de upp till åtta meter långa jordstammar som växer ut från huvudroten i horisontell riktning. Pinnar av lakrits har en diameter mellan två och tio millimeter. Roten växer ner till ca en meters djup, och skall vara minst tre år gammal före skörd. Pinnar av lakritsrot är mjuka och i flera länder tycker barn om att tugga på dem. Lakritsroten kan ha en salt eller söt smak.

De torkade jordstammarna krossas eller mals också och pulvret kokas sedan i vatten. Dekokten silas och indunstas till sirapskonsistens och formas till block eller stänger.

Den aktiva substansen i lakrits är triterpenglykosiden glycyrrhizinsyra, ett ämne där två sockermolekyler (glukuronsyra) är sammanbundna med en glycyrrhetinsyra-enhet till en sk 18-beta-isomer. Den fria glycyrrhizinsyran och dess salter har en karateristisk, skarp och kvardröjande smak, 50-150 gånger sötare än sukros.

Michael Björklunds lakritspannacotta.

Lakritsrot har odlats och tillverkats industriellt i Europa sedan 1200-talet, Tidig industriell tillverkning gjordes genom att man kokade den över öppen eld, varefter man lät den stelna. Det var först 500 år senare, 1760 som engelsmannen George Dunhill i misstag kombinerade lakritsextrakt med mjöl och socker och blev den som uppfann dagens lakritsgodis.

I slutet av 1800-talet föddes den finländska sötsaksindustrin i en tid med kraftig ekonomisk tillväxt i Finland. Lakrits fanns med produktsortimentet från första början.

Pauls Svenssons lakritspesto med pasta och räkor.

Gammal medicinalväxt

Det finns flera historiska dokumentationer om lakritsroten och lakrits som kosttillskott och medicinalväxt.

Redan omkring 4000 f.Kr var lakritsroten en medicinalväxt i Assyrien. Flera tusen år senare, 1500 f.Kr använde egyptierna lakrits som läkemedel och lade lakrits i faraonernas gravar som vägkost på resan mot det okända.

På sitt erövringståg österut till Indien 360 f.Kr använde Alexander den stores soldater lakrits för att orka marschera och som läkemedel mot olika besvär och ca 270 f.Kr hade romarna lakrits med i bagaget på sina fälttåg i öknen. Kort därefter var det Hannibals tur att ta med roten som läkemedel och energikälla när han invaderade Italien, ca 250–185 f.Kr.

Även Napoleon Bonaparte lugnade nerverna med lakrits i stridernas tumult på 1700-talet.

Lakritsrot används fortfarande i traditionell medicin i ett flertal asiatiska länder. Det finns studier på djur som påvisar att glycyrrhizinsyran, i likhet med andra terpener, har anticarcinogena effekter, d v s cancerförebyggande egenskaper. Vanligare är dock att lakrits tillsatts för att dölja obehaglig smak.

Medicinsk lakritsrot är rik på antioxidanter som har till uppgift att motverka fria radikaler och oxidativ stress. Den innehåller också isoflavoner (fytoöstrogen), B-vitaminer, samt fenolämnen som karotenoider, flavonoider, chalkoner och kumarin. Ungefär 50 olika ämnen av dessa typer har identifierats i lakritsrot.

I lakrits förekommer naturligt salicylsyra, vanligtvis under en mg per kg. Salicylsyra är närbesläktad med acetylsalicylsyra, som är en av de vanligaste substanserna i smärtlindrande läkemedel, men som också kan minska risken för återfall och död i bröstcancer samt kan hämma inflammatoriska processer.

Lakritsrot har också visat sig snabba på läkningstiden för aftös stomatit, eller vita blåsor i munhålan.

Filip Langhoffs äppel med lakritssås och karamelliserat havre

Drycker med lakritssmak

Lakritsrot kan strimlas och läggas i kokande vatten för att brygga ett sött te, något som uppskattas inom alternativ medicin. Enligt ayurveda är den bra för både vata och pitta. Den är slemlösande, upphostningsbefrämjande, lätt laxerande, urindrivande, inflammationshämmande, kramplösande, stärker binjurar och nerver, stressreducerande, leverskyddande, avgiftande, blodrenande, bra mot begär efter sötsaker, mot virus, bakterier, svamp, bronkit, samt mental och fysisk trötthet.

Det finns också ett flertal alkoholhaltiga drycker med smak av lakrits. De mest kända är pernod, pastis, ouzo, raki, sambuca och absinth. Det vi uppfattar som lakrits är många gånger en kombination av lakritsrot tillsammans med anis, fänkål och/eller stjärnanis. Inte minst kombinationer med anis kännetecknar för många en typisk lakritssmak i en dryck.

Grekerna anser, att ouzo från ön Lesbos är den bästa. Ouzon kryddas med anisfrön, ingefära, kanel och mastix. I Turkiet och Libanon föredrar man enbart syrisk, grön anis, som är mycket aromatisk. I den franska pastisen finns desto fler smakgivare: kyndel, rosmarin, salvia, fänkål, lakritsrot och stjärnanis.

Niklas Ekstedts chokladmousse med hallon och lakrits.

Lakritsförgiftning

Lakrits är gott men för mycket av det goda, d v s en regelbunden konsumtion på mer än 50 gram per dag, kan hos överkänsliga personer ge högt blodtryck, orsaka kaliumbrist, ödem d v s vätskebildning, huvudvärk, svaghet och störningar i saltbalansen, vilket i sin tur kan leda till viktökning och hjärtproblem. Det är alltså glycyrrhizinsyran som spökar här.

Personer med hjärtproblem eller högt blodtryck bör undvika stora mängder lakrits under lång tid. Människor bör inta max 0,2 mg glycyrrhizin per kilo kroppsvikt per dag. Väger man 40 kilo innebär det alltså max åtta mg. Väger man 100 kg är det alltså max 20 mg. Mängden glycyrrhizin i lakritsrotextrakt är vanligen 20–25% och i ren lakritsrot 6–13%.



För mera information och fördjupning:

Institutet för hälsa och välfärds databank, med uppgifter om näringsinnehåll i lakrits.

Livsmedelsverkets hemsida om glycyrrhizinsyran i lakrits.

Mat och fritid

Bläddra bland innehållet

Inga artiklar hittades med den valda bokstaven. Var god välj en annan.

  • Kålrotspasta

    Kamouflera kålroten till smakrik spaghetti.

    Kålrot är en smaklig, näringsrik och billig rotsak som vi gärna kunde använda mer. Vi kamouflerar den till spaghetti och blandar ut den med vanlig pasta vilket gör kålroten väldigt mild i smaken och med vår goda kantarell- och baconsås till är den rent fantastisk.

  • Sy en trasmatta av jeans

    Återanvänd textiler och gör en matta utan vävstol.

    Så här kan du sy en matta av gamla kläder och annan lump.

  • Skedkrona

    Återanvänd skedar i festlig kandelaber.

    Sedan liten har jag beundrat de stora ljuskronorna som hänger i våra kyrkor. Våra vanliga matskedar har den perfekta formen för att på ett enkelt sätt skapa en egen ljuskrona, modell mindre!

  • Ketchup - såsernas sås

    "Ketchup har inte alltid lagats av tomater."

    Ketchup är en ostasiatisk kryddsås som under årens lopp anpassats till västerländsk smak genom stora mängder socker och vinäger. 1876 lanserades tomatketchupen som förändrade såsens popularitet för evigt.

  • Senap - en exklusiv krydda

    om senap

    Idag smetar vi senap på julskinkan, korven eller trycker en sträng ner i ärtsoppan utan att dess mer reflektera över att det faktiskt tog ett bra tag innan denna krydda nådde vanligt folk. Den industriella tillverkningen började först på 1920-talet och det var ytterligare några årtionden senare, med korvkioskerna, som kombinationen korv och senap blev ett måste.

  • Marije Vogelzang är formgivaren som ger ätandet mening

    Marije Vogelzang är världens första eating designer.

    Vi har alla ett ansvar för att försöka påverka det samhälle vi lever i och människorna runt omkring oss på ett positivt sätt. Så kan man sammanfatta den holländska formgivaren Marije Vogelzangs installationer och performancer kring ätandet som handling och ritual.

  • Framtiden blir grå och fylld med luft

    "I framtiden äter vi kikärter och ifrågasätter perfektionism

    När tiderna är sämre och vi känner oss pressade söker vi trygghet i det bekanta, till exempel husmanskost. När vi är tillfreds kräver vi nya, spektakulära matupplevelser. Den brittiske framtidsforskaren Morgaine Gaye försöker skapa prognoser för vad vi kommer att äta och hur vi vill uppleva ätandet i framtiden.

  • Köttallergi av fästingbett allt vanligare

    Dina nässelutslag kan vara tecken på köttallergi.

    Antalet köttallergiker stiger hela tiden. De flesta som är allergiska har blivit det efter fästingbett. Dina nässelutslag kan vara tecken på att du är allergisk.

  • Tiina Grönroos: Man kan vara vegan i februari också

    Veganmaten och -utmaningen gav mersmak.

    Det är varken svårt eller särskilt dyrt att äta veganmat. Men det gäller förstås att hålla extra koll på innehållsförteckningar, våga fråga restaurangpersonal och jämföra priser. Halvfabrikat och specialprodukter kostar, men det går att leva gott och billigt med hjälp av säsongens grönsaker, frukter, torkade bönor och linser. Dessutom har det varit roligt att pröva på nya recept och bekanta sig med nya råvaror. Sällan om någonsin har januari gått så snabbt som i år.

  • Veganmat allt vanligare i affärerna, priserna ändå höga

    Kan vara en snårig djungel att hitta veganmat i butiken.

    Vill man äta veganmat gäller det att kolla priser noga. Kilopriset på vissa bön- och havreprodukter är lika högt som på rostbiff och växtmjölken är flerfaldigt dyrare än vanlig komjölk. Efterfrågan på veganmat växer däremot hela tiden och så gör också utbudet säger köpmännen.

Nyligen publicerat - Mat och fritid