Hoppa till huvudinnehåll

Lakrits - godis och medicin

Lakritsplanta med frukt.
Lakritsplanta med frukt Lakritsplanta med frukt. Bild: Yle/Public domain lakrits,Lakritsrotssläktet,Lakritsrot

Lakritsrot Glycyrrhiza glabra, har nyttjats som läkeväxt i över 6000 år. Den har använts mot hosta, problem med matsmältningen och katarr. Vi känner bäst till den som ett svart, blankt godis med salt-söt smak eller som krydda i brännvin. Men det vi känner igen som lakritssmak är ofta en kombination av flera kryddor och örter, där lakritsroten bara är en ingrediens.

Lakritsrotens ursprung hittar vi i sydvästra Asien där den alltjämt växer vilt. Lakrits är en av våra äldsta och vanligaste aromer eller kryddor. Den skall användas sparsamt annars tar den lätt över.

Lakritsroten är inte den djupt gående rotstocken, utan de upp till åtta meter långa jordstammar som växer ut från huvudroten i horisontell riktning. Pinnar av lakrits har en diameter mellan två och tio millimeter. Roten växer ner till ca en meters djup, och skall vara minst tre år gammal före skörd. Pinnar av lakritsrot är mjuka och i flera länder tycker barn om att tugga på dem. Lakritsroten kan ha en salt eller söt smak.

De torkade jordstammarna krossas eller mals också och pulvret kokas sedan i vatten. Dekokten silas och indunstas till sirapskonsistens och formas till block eller stänger.

Den aktiva substansen i lakrits är triterpenglykosiden glycyrrhizinsyra, ett ämne där två sockermolekyler (glukuronsyra) är sammanbundna med en glycyrrhetinsyra-enhet till en sk 18-beta-isomer. Den fria glycyrrhizinsyran och dess salter har en karateristisk, skarp och kvardröjande smak, 50-150 gånger sötare än sukros.

Michael Björklunds lakritspannacotta.

Lakritsrot har odlats och tillverkats industriellt i Europa sedan 1200-talet, Tidig industriell tillverkning gjordes genom att man kokade den över öppen eld, varefter man lät den stelna. Det var först 500 år senare, 1760 som engelsmannen George Dunhill i misstag kombinerade lakritsextrakt med mjöl och socker och blev den som uppfann dagens lakritsgodis.

I slutet av 1800-talet föddes den finländska sötsaksindustrin i en tid med kraftig ekonomisk tillväxt i Finland. Lakrits fanns med produktsortimentet från första början.

Pauls Svenssons lakritspesto med pasta och räkor.

Gammal medicinalväxt

Det finns flera historiska dokumentationer om lakritsroten och lakrits som kosttillskott och medicinalväxt.

Redan omkring 4000 f.Kr var lakritsroten en medicinalväxt i Assyrien. Flera tusen år senare, 1500 f.Kr använde egyptierna lakrits som läkemedel och lade lakrits i faraonernas gravar som vägkost på resan mot det okända.

På sitt erövringståg österut till Indien 360 f.Kr använde Alexander den stores soldater lakrits för att orka marschera och som läkemedel mot olika besvär och ca 270 f.Kr hade romarna lakrits med i bagaget på sina fälttåg i öknen. Kort därefter var det Hannibals tur att ta med roten som läkemedel och energikälla när han invaderade Italien, ca 250–185 f.Kr.

Även Napoleon Bonaparte lugnade nerverna med lakrits i stridernas tumult på 1700-talet.

Lakritsrot används fortfarande i traditionell medicin i ett flertal asiatiska länder. Det finns studier på djur som påvisar att glycyrrhizinsyran, i likhet med andra terpener, har anticarcinogena effekter, d v s cancerförebyggande egenskaper. Vanligare är dock att lakrits tillsatts för att dölja obehaglig smak.

Medicinsk lakritsrot är rik på antioxidanter som har till uppgift att motverka fria radikaler och oxidativ stress. Den innehåller också isoflavoner (fytoöstrogen), B-vitaminer, samt fenolämnen som karotenoider, flavonoider, chalkoner och kumarin. Ungefär 50 olika ämnen av dessa typer har identifierats i lakritsrot.

I lakrits förekommer naturligt salicylsyra, vanligtvis under en mg per kg. Salicylsyra är närbesläktad med acetylsalicylsyra, som är en av de vanligaste substanserna i smärtlindrande läkemedel, men som också kan minska risken för återfall och död i bröstcancer samt kan hämma inflammatoriska processer.

Lakritsrot har också visat sig snabba på läkningstiden för aftös stomatit, eller vita blåsor i munhålan.

Filip Langhoffs äppel med lakritssås och karamelliserat havre

Drycker med lakritssmak

Lakritsrot kan strimlas och läggas i kokande vatten för att brygga ett sött te, något som uppskattas inom alternativ medicin. Enligt ayurveda är den bra för både vata och pitta. Den är slemlösande, upphostningsbefrämjande, lätt laxerande, urindrivande, inflammationshämmande, kramplösande, stärker binjurar och nerver, stressreducerande, leverskyddande, avgiftande, blodrenande, bra mot begär efter sötsaker, mot virus, bakterier, svamp, bronkit, samt mental och fysisk trötthet.

Det finns också ett flertal alkoholhaltiga drycker med smak av lakrits. De mest kända är pernod, pastis, ouzo, raki, sambuca och absinth. Det vi uppfattar som lakrits är många gånger en kombination av lakritsrot tillsammans med anis, fänkål och/eller stjärnanis. Inte minst kombinationer med anis kännetecknar för många en typisk lakritssmak i en dryck.

Grekerna anser, att ouzo från ön Lesbos är den bästa. Ouzon kryddas med anisfrön, ingefära, kanel och mastix. I Turkiet och Libanon föredrar man enbart syrisk, grön anis, som är mycket aromatisk. I den franska pastisen finns desto fler smakgivare: kyndel, rosmarin, salvia, fänkål, lakritsrot och stjärnanis.

Niklas Ekstedts chokladmousse med hallon och lakrits.

Lakritsförgiftning

Lakrits är gott men för mycket av det goda, d v s en regelbunden konsumtion på mer än 50 gram per dag, kan hos överkänsliga personer ge högt blodtryck, orsaka kaliumbrist, ödem d v s vätskebildning, huvudvärk, svaghet och störningar i saltbalansen, vilket i sin tur kan leda till viktökning och hjärtproblem. Det är alltså glycyrrhizinsyran som spökar här.

Personer med hjärtproblem eller högt blodtryck bör undvika stora mängder lakrits under lång tid. Människor bör inta max 0,2 mg glycyrrhizin per kilo kroppsvikt per dag. Väger man 40 kilo innebär det alltså max åtta mg. Väger man 100 kg är det alltså max 20 mg. Mängden glycyrrhizin i lakritsrotextrakt är vanligen 20–25% och i ren lakritsrot 6–13%.



För mera information och fördjupning:

Institutet för hälsa och välfärds databank, med uppgifter om näringsinnehåll i lakrits.

Livsmedelsverkets hemsida om glycyrrhizinsyran i lakrits.

Strömsö

Bilder på Instagram

Vi i rutan

  • Camilla Forsén-Ström

    Camilla Forsén-Ström

    Konstexpert
  • Elin Skagersten-Ström.

    Elin Skagersten-Ström

    Redaktör

    Programledare för Strömsö.

  • Jonas Sundström, Strömsön juontaja.

    Jonas Sundström

    Programvärd och redaktör

    Programvärd på Strömsö. Juontaja kahdella kielellä Strömsön lifestyle-ohjelmassa. Ta gärna kontakt på jonas.sundstrom@yle.fi.

  • Jim Björni

    Jim Björni

    Redaktör
  • Lee Esselström

    Lee Esselström

    Redaktör

    Redaktör och hantverksexpert på Strömsö.

  • Owe Salmela.

    Owe Salmela

    Florist
  • Örtexpert Alexandra De Paoli

    Alexandra De Paoli

    Örtterapeut

    Örtterapeut och journalist, uppvuxen i Stockholm men numera bosatt i norra Sverige.

  • Porträtt på Strömsös kock Anders Samuelsson med skog i bakgrunden

    Anders Samuelsson

    Kock

    Jag är Strömsös kock. I köket gillar jag hållbarhet och ekologiska världen, och satsar gärna på det skandinaviska köket i kombination med nya smaker. På fritiden gillar jag friluftsliv och skidåkning.

Nyligen publicerat - Strömsö