Hoppa till huvudinnehåll

En fängelsevistelse är alltid för livet

Hur känns det att bli instängd och veta att du inte kan öppna dörren själv? Och kan du någonsin bli en hel människa efter det? Alla i den här dokumentären, från fängelsekunder till jurister och personer i Högsta domstolen, säger att fängelsestraff alltid är av ondo för den enskilda individen.

Finlands brottsstatistik 1977

Finland har västeuropeiskt rekord på att sy in folk, säger redaktör Chris Zitting. 1970 sitter mer än 5700 män och 120 kvinnor i överfulla fängelser. Det blir 120 fångar per 100 000 invånare. I Sverige och Danmark är antalet hälften lägre och i Norge bara 40/100 000.

Av dem som sitter i fängelser har över hälften dömts för egendomsbrott, 1/4 för rattfylleri och 1/4 för brott mot person, främst våldsbrott och rån. Antalet våldsbrott är jämförelsevis högt i Finland.

Jurist Leo Hertzberg menar att det stora antalet fångar inte beror på att vi har större brottslighet, utan mera på domstolarnas benägenhet att döma strängare, ovillkorliga frihetsstraff. Henrik Grönqvist, ledamot av Högsta Domstolen, säger att de långa straffen inte beror på domstolarna, utan på gammal straffmätningstradition.

Hur påverkar ett fängelstraff en människa?

En människa blir inte bättre av ett fängelsestraff, säger den anonyma fången vi hör. Fängelser är till för att bryta ner människor. Justitite minister K.J Lång på fångvårdsavdelningen menar att anstalterna skapar skador och problem, i synnerhet då fängelserna är överfulla och abretslösheten är stor.

Psykiater Matti Tuovinen på Sinnessjukhuset för fångar i Åbo säger att den normala reaktionen på att bli instängd är depression. Terapin i fängelset kan bara hjälpa en patient att komma över en akut kris, man kan inte med de resurser man har gå djupare för att hitta orsakerna och stärka självförtroendet hos fångarna.

Återfall och frigivning

70% av de som sitter i fängelset är återfallsförbrytare. 18 % för andra gången och över 14 % för sjunde gången eller mer.

Kaj Fogelholm är ett exempel på hur en brottslig karriär kan se ut. Kaj blev alkoholist som ung och kriminaliserades tidigt. 1955 satt han första gången i Kervo ungdomsfängelse. Där lärde han sig det kriminella livet på allvar.

Sammanlagt har han suttit sju år i fängelse på grund av rån och stölder. Alltid när han blev frigiven började han ta brännvin och "saker och ting hände".

1962 hamnade han på sinnessjukhuset för fångar i Åbo, för han var rädd för att bli frigiven och försökte därför ta livet av sig. Fem månader satt han där och när han kom ut bodde han på härbärgen och drack allt han fick tag på från t-sprit till eau de cologne.

För elva år sedan stängde Kaj Fogelholm fängelsporten för gott. Han jobbar nu på ett center där frigivna fångar kan sitta och "kavera" utan alkohol. Han inser att han är en alkoholist, och att han måste bli en absolutist för att klara sig.

De frigivna fångarna passiveras efter att de kommit ut, säger Kaj Fogelholm; socialvården ger en summa pengar och sen hasar de omkring.

Henrik Grönqvist håller med: kommunen gör nästan ingenting för frigivna fångar, staten gör inte heller särskilt mycket. Samhällets och medborgarnas attityd är hård och negativ. Folk har i allmänhet den uppfattningnen att det daltas med fångarna, trots att de flesta fångar är högst vanliga människor som borde få hjälp.

Eftervården borde absolut få mera resurser säger K J Lång. Och i fängelserna borde man få studie och arbetsmöjligheter om man inte kan ha öppna anstalter.

Ungdomar borde aldrig sättas på slutna anstalter, säger Leo Hertzberg. För alla borde man bygga ut alternativa system, som vore billigare och effektivare än fängelser. Där man också vore tvungen att se konsekvenskerna av sitt handlande.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Den förtrollade vägen

    Femåriga Riki i Oscar Parlands magiska värld.

    Oscar Parlands roman har blivit en tv-serie av Åke Lindman, till ett manus av Benedict Zilliacus. I tv-serien träffar vi den femåriga Riki.(Marcus Hietanen), som tillbringar en sommar hos sina kosmopolitiska släktingar i finländska Karelen.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Skeppet Draken förliser vid Utö

    Vattnen omkring Utö har alltid varit farliga.

    Vattnen omkring Utö har alltid varit farliga. Men en stormig novembernatt 1929 visade havet sin verkliga styrka. Då förliste skeppet Draken och livet på ön stannade upp.

  • Utö är Finlands sydligaste ö

    Utö är en av de få fyröar som haft en fast befolkning.

    Utö fyr ligger på Finlands sydligaste ö. Den är också en av landets äldsta fyrar. Utö är en av de få fyröar som haft en fast befolkning. I filmen Människor på en ö får vi ett charmigt reportage från Utö 1964.

  • Rekryterna Karlsson och Karlsson

    Dokumentär om militärtjänstgöring i Dragsvik

    Eero Wallén har gjort en dokumentär som med medkänsla och humor följer med unga killar som inleder sin militärtjänstgöring vid Nylands Brigad i Dragsvik.

  • Nya rekryter till Dragsvik

    På 1960-talet närmade man sig Nylands Brigad hurtfriskt

    På 1960-talet närmade man sig Nylands Brigad med en hurtfrisk attityd. De raska gossarna som skall försvara Finland är lite komiska då de skall vika kläder. Men man oroade sig också för om Nylands brigad skulle läggas ner.

  • Bergströms besöker Dragsvik

    Bergströms informerar om militärtjänstgöring.

    Magnus Bergström, äldsta sonen i familjen Bergström, avtjänar sin värnplikt vid Nylands brigad i Dragsvik. Den pedagogiska serien passar på att informera om militärtjänstgöring.

  • Att vara kvinna i militären

    1995 inledde de första kvinnorna sin värnplikt.

    1995 skrev man historia inom den finska armén - då inledde de första kvinnorna sin värnplikt

  • En dag i Dragsvik

    En vardag i Dragsvik och Syndalen.

    Carl Mesterton har följt med en vardag vid Nylands Brigad i Dragsvik. Vi får också höra omgivningens reaktioner på bombningar i Syndalen.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" I Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och politisk korrekthet.

  • Morjens: Julsketch

    Skål på ett liv efter julen. Vad fick ni för julklappar?

    "Skål på ett liv efter julen. Vad fick ni för julklappar?" En Morjenssketch där vi får se "typiska" finlandssvenska Hankenkillar.

  • Morjens och världens längsta sketch

    Morjens retade tittarna och Rundradion med "Schackspelarna"

    Morjens lyckades ofta förarga Rundradions ledning. Sketchen "Schackspelarna" töjde på allas tålamod både till sitt innehåll och sin längd.

  • Morjens skämtar med finlandssvensk tv

    Morjens älskade att skämta med finlandssvensk tv

    I humorprogrammet Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och Rundradion överlag. Här får vi se parodier på aktualitetsprogram, valdebatter och ungdomsprogram.

  • Morjens: Hur leker man med pappa

    Pappa leker hårdhänt.

    När pappa är med och leker med sin dotter i en sketch av Morjensgänget går det kanske inte helt traditionellt till.

  • Böj och töj dig i form

    Gympa framför TV:n och medan du städar

    Jumppa framför TV:n och medan du städar med Berit och Marianne.

  • Yoga för kropp och själ

    På 1970-talet var yoga ännu inte vardagsgymnastik.

    På 1970-talet var yoga ännu inte vardagsgymnastik. Då krävdes medvetenhet om själva kulturen bakom yoga.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Slalom är en utmärkt modern sport särskilt för ungdomen. Föräldrarna får betala dyrt för slalomutrustningen, men de betalar gärna för en sportgren som för ut barnen i den friska luften och håller de unga borta från kaféer och gator.

  • Vinterbadandets fröjder

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten?

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten? Kan man på det sättet bota reumatism och förhindra förkylningar?

  • President J.K. Paasikivis tal nyåret 1950

    Medborgare! Ett år har åter gått till det förflutna.

    Medborgare! Ett år har åter gått till det förflutna, men icke heller detta år har tillfört mänskligheten det som den innerligt har hoppats på och väntat - verklig fred.

  • President Tarja Halonens tal 2012

    Presidentens nyårstal 2004 och 2012

    Republikens president Tarja Halonen efterlyste i sitt nyårstal 2004 en strategi för globaliseringen. Sitt sista nyårstål som republikens president höll Tarja Halonen den första januari 2012.

  • P E Svinhufvuds nyårstal 1935

    Rundradions äldsta inspelning

    Den äldsta inspelning som Yle/Rundradion har är ett nyårstal som republikens president P E Svinhufvud höll den 1 januari 1935.

  • President Ahtisaaris nyårstal 1997

    President Ahtisaari håller tal inför det nya årtusendet

    President Ahtisaari håller nyårstal 1997, under recessionens efterdyningar, och 2000 inför det nya årtusendet.

Nyligen publicerat - Arkivet