Hoppa till huvudinnehåll

Fängelse utan stängsel och väktare

För ett mindre brott, eller trafikförseelse, kunde man 1965 dömas till arbete i stället för fängelse. Då tillbringade man en tid på en arbetskoloni och betalade på så sätt igen sitt brott till staten.

I Finland fanns 1965 tolv arbetskolonier som tog emot dömda för mindre brott. Fångarna skall vara första gångs dömda och inte ha ett straff längre än två år, säger juris kandidat K.J. Lång. Man beaktar också underhållsskyldighet, arbetsförmåga och familjeförhållande. Rymningsbenägna kan förstås inte komma på fråga.

Redaktör Öjvind Nyqvist besöker tre arbetskolonier.Först beger vi oss till ett sandtag vid flygfältet i Sjöskog. Här är 3/4 av de 300 fångarna rattfyllerister.

Han intervjuar en arbetskolonideltagare på Sjöskog. Det är som i militären, men man är ledig efter fyra. Man bor i baracker och man får inte dricka och härja. Om man är ungkarl går det bra, men som familjefar kan det vara svårt. Vissa har det t.om. bättre än i det civila. Och arbetskamraterna anser att de jobbar hårdar än bättre än civila arbetstagare.

En arbetskoloni för kvinnor ligger i Järvenpää, i anknytning till en fångkoloni och ett ungdomsfängelse. Här är rattfylleristerna få. Kvinnorna brukar vara här c. 8 månader. Här ligger kolonin innanför ett stängsel. Kvinnorna jobbar med att sy och väva. Och efter arbetsdagen har man fritt, inom stängslena och i baracken. Det är inte bra att anstalten är i anknytning till ett fängelse, men man har inte resurser på annat sätt.

Så besöker vi ett fritt och friskt skogshuggarläger i den västnyländska skärgården. Här skall männen vara friska, och kunna hantera både såg och yxa. Här hugger de för statens bränslecentral. De får arbete, kost, logi och lön. De flesta är också här ratt- eller trafikfyllerister, men de kallar sig själv kodturister. Männen bor på en husbåt där det är gott humör och hurtfrisk attityd. Alla deltagare kan därmed få en bättre start på sitt liv.

Arbetskolonier är en modern fängelseform, menar K J Lång. Finland är ett föregångsland när det gäller öppna anstalter och hur man ger ersättning åt fångar. Tyvärr kan vi i en dokumentär från 1977 se att den här moderna fängelseformen inte blir den rådande.

Samhälle

Kommentarer

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Fågelholksauktion i Borgå 1965

    Borgånejdens fågelförening säljer holkar för olika fåglar.

    Rundradions nyhetsredaktion besöker Borgå 1965. Borgånejdens fågelförening informerar och säljer fågelholkar.

  • Att lappa en punktering och putsa cykeln

    -Inte det minsta svårt, enligt reparatör Åke Wiberg.

    Att lappa ett punkterat cykeldäck är inte det minsta svårt enligt reparatör Åke Wiberg. Och på hösten skall man putsa och ta hand om sin cykel så att man inte på våren hittar ett rostigt vrak.

  • Råd och tips kring motorcykeln

    En vintrig dag i mars träffar vi ett gäng motorcyklister.

    En vintrig dag i mars träffar Carl Mesterton ett gäng motorcykelentusiaster och en konstapel för att få råd om hur man tar i bruk sin motorcykeln på våren.

  • Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

    Samhället och den rådande politiken styrde direktörsvalen.

    Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Mentalpatient för livet?

    På Ekåsens sinnesjukhus

    Vi glider in till Ekåsens sinnesjukhus till tonerna av en trumpet. Vilka öden döljer sig här, och hur klarar sig patienterna när de skall tillbaka till samhället?

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Vansinnig mentalvårdshistoria

    Psykvården under lupp i Rivet ur arkivet.

    I dag är det svårt att föreställa sig hur vården av psykiskt sjuka såg ut för några generationer sedan. Under många, långa tider har psykiskt sjuka behandlats vansinnigt dåligt.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Nyligen publicerat - Arkivet