Hoppa till huvudinnehåll

Massmediernas roll i tragedier

Glenn Muschert är professor vid Miami University. Bild: YLE / Marcus Rosenlund glenn muschert

En skolskjutning tar inte slut då det sista skottet har ekat ut i korridorerna. Det är då vi andra får genomleva tragedierna via ögonvittnesbeskrivningar i massmedia, vi får bekanta oss med gärningsmannen och hans bakgrund, vi får se tårarna och sorgen, blomsterhaven och ljusen på skolgården, vi frossar i YouTubevideona som mördarna lämnat efter sig på internet.

Nu i dagarna ges det ut en bok på det här temat, en tvärvetenskaplig granskning av skolskjutningarna och massmedias roll i efterdyningarna av dem. ”School Shootings Mediatized Violence in a Global Age” heter boken. Glenn Muschert är professor vid Miami University i USA och en av författarna till boken. Han deltog tidigare i veckan i ett diskussionstillfälle som anordnades av och på Helsingfors Universitet i samband med de årliga Vetenskapsdagarna, och passade då på att besöka Morgonöppetstudion.

Muschert har undersökt så kallad traditionell media men också internet och sociala medier. Massmedia har en viktig roll i samband med skolskjutningarna. Främst genom att skapa en allmän medvetenhet om problemet och dess vidd, och få folk att inse att det kunde drabba just dem. Många tror att "det där skulle aldrig kunna hända mig."

Sansad diskussion i Finland

Det händer ibland att journalister känner sig utpekade som delskyldiga till det skedda. Muschert vill inte anklaga journalister, utan han och de andra forskarna vill snarare samarbeta med dem för att komma till en bättre förståelse om hur ämnet bearbetas i samhällsdebatten och vad diskussionen leder till.

Muschert menar att i Finland har diskussionen efter skjutningarna i Kauhajoki och Jokela varit mycket återhållsam och analytisk, med fokus på etiska frågor.

- I allmänhet har de finländska journalisterna varit noga med att respektera ögonvittnena och de berörda familjen och inte tränga sig på med okänsliga frågor, säger Glenn Muschert.

Dödlig inspiration

Det som gör problemet ännu mer komplicerat och farligt är att en skolskjutning kan fungera som en utlösande faktor för en annan. Glenn Muschert säger att risken för ”copycats” som imiterar gärningsmannen i en tidigare skolskjutning är uppenbar. Här är det speciellt sociala medier, Internets diskussionsgrupper och videon på YouTube som kan sporra till nya dåd.

-Speciellt i fallet med skolskjutningen i Jokela fanns det tydliga tecken på att gärningsmannen hade tagit inspiration av motsvarande dåd i USA. Valet av klädsel, sättet att utföra dådet, allt stämmer in, säger Muschert.

Offren i fokus

Med tiden har den amerikanska pressens sätt att bevaka skolskjutningarna i USA förändrats och fått en ny fokus, säger Muschert. Tidigare fokuserade man ofta mycket på gärningsmannen och vikte ut honom stort i spalterna. Muschert säger att journalisterna själva har reagerat på att då de frågat folk om vad de minns av skolskjutningarna, så är det gärningsmannens namn och namnet på orten som folk kommer ihåg. Offren faller däremot lätt i skymundan, menar han.

- Också i Finland har läsare och tittare reagerat på det här och önskat att pressen i högre grad skulle uppmärksamma offren och de drabbade familjerna, snarare än att betona gärningsmannen och hans person. Det är offren som förtjänar att kommas ihåg, inte gärningsmannen.

Machokulturen och de uppdämda känslorna

Finland och USA har något gemensamt. Muschert säger att bägge länder är rätt så utpräglade machokulturer med en tradition av att män inte talar om sina känslor utan lider i det tysta med sina eventuella sorger och psykiska problem. Och psykvården tycks i bägge länder vara illa rustad och oförmögen att fånga upp de här fallen. Vad vi måste göra nu är att leta efter och lyfta fram nya modeller för män som kan visa att man kan ge utlopp för negativa känslor också utan att ta till våld, säger Muschert.

Vad kan då pressen göra för att minska på risken för nya skolskjutningar? Glenn Muschert påpekar att journalisterna har ansvaret för att se till att uppmärksamma det mer vardagliga våldet i skolorna, inte bara det som slutar i blodspillan och tragedi.

- Journalister tenderar att haja till först då något är tillräckligt chockerande och tragiskt. I stället borde man uppmärksamma det vardagliga våldet, det som många upplever varje dag i så gott som varenda skola, och fråga sig att vad beror det här på och vad kunde vi göra åt saken, säger Glenn Muschert.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen