Hoppa till huvudinnehåll

Idas arkivblogg: Den besvärliga och moderna tekniken

1962 diskuteras televisionens faror
1962 diskuteras televisionens faror Bild: YLE Arkivet Rök,Svartvitt,Diskussion,diskussionsprogram

Numera skall ju alla nyheter ta upp varje ny telefon- eller tablettmodell. Man jämför, oftast i beundrande ordalag, de olika bolagens modeller och versioner. Nya spel av Rovio väcker stolthet och man är inte det minsta rädd för att använda varumärken. Förr var tekniken alltid besvärlig och ofta rentav farlig!

Redan automatiseringen av telefonnätet medförde problem. Gamla människor som har svårt att se kommer att få problem att ringa automatiska telefonsamtal, åtminstone i början. Nu måste abonnenterna också lära sig nummer utantill eller kunna slå upp dem i telefonkatalogen berättar man då Närpes automatiseras 1978

Automatiseringen av Finlands telefonnät 1978
Telefonnätet automatiseras Automatiseringen av Finlands telefonnät 1978 Bild: YLE Arkivet 1978 finlands telefonnät

Och förstås: många människor blir arbetslösa, eller mellan arbete som det ju heter nuförtiden.

Reklamen var förstås livsfarlig. ”Barnen reflekterar inte alls över reklamen utan de hör bara ett varunamn som kommer gång efter gång” säger man i Den farliga reklamen (1970). Vi bara konsumerar och konsumerar (1968)

1962 var televisionerna rätt så nya i Finland, men de förutsätts öka lavinartat. Det sker en långsam hjärntvätt då man tittar på tv och efter tre månader är man totalt fast vid tv-vanorna. För barnen kan det rentav vara farligt att titta på tv menar man i en paneldebatt 1962 .

Och när man fick hemvideoapparater på 1980-talet gick allt överstyr. "Folk som ser mycket på tv har nästan utan undantag en världsbild som är snedvriden och fördomsfull" påstår redaktörerna i Veckans Puls 1983

Särskilt farligt är det för de "omedvetna offren" dvs barn, kvinnor, svarta, åldringar och personer med kroppsligt arbete.

Om videovåld i Söndagsöppet, 1984
Om videovåld i Söndagsöppet, 1984 Bild: YLE Arkivet vhs

Om det går riktigt illa börjar ungdomarna spela krigsspel och leka krig:

Kriggspel och paintball 1989

Pojkar vid datamaskin 1985
Pojkar vid datamaskin 1985 Bild: YLE Arkivet 1985

1985 ökade försäljningen av hemdatorer explosionsartat Det är inte mera bara unga pojkar som spelar spel på datorerna. Men behöver alla en mikrodator undrar man i Regionalen 1985?

De som talar för hemdatorerna talar för ett vänligt datorsamhälle. För att alla skall kunna ta del av hemdatorerna bör de bli enklare. Och så ska det finnas bra applikationer. Man ska t.ex. kunna göra bankärenden på dem. En dator ska vara lika enkel att använda som en telefon. Men Rundradions redaktörer är rädda för invasionen.

Ett stort problem redan 1985 är vad som händer med allt datorskrot i och med det tekniska slöseriet. Hemdatorns tekniska livslängd är 10 år, men den kommersiella livslängden är bara tre år. Datorernas livslängd blir allt kortare och det blir fler och fler apparater att skrota.
Tänk att man nu nästan 30 år senare talar mindre om detta?

Interaktivitet i digitaltid
Interaktivitet i digitaltid Bild: YLE Arkivet 2001 Tetris,Plenisal,riksdagen,arkivet

När svängde tänkesättet? När blev det rätt och bra med ny teknik? När skulle man börja bejaka nya prylar? Åtminstone när digital-televisionen introducerades talades det om den underbara interaktiviteten. "Du kan t.om. titta på riksdagens plenum medan du spelar Tetris"

Interaktivitet i all ära, nu finns det mycket som är bättre med direkt kundkontakt än brev till Klagomuren à la 1970-tal

Ett märkligt samband är det dock att nu när vi bejakar tekniken så bryr vi oss kanske inte när telefonfirmor avskedar 1000-tals människor, men ger bonusar åt sina chefer. Eller hänger dessa saker ens ihop?

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Svartvita ögonblick med stämningsfull lucia

    Se filmer från luciatåg 1954-1972.

    Folkhälsan startade en luciainsamling 1949 och i samband med det ett luciatåg i Helsingfors centrum. Från första början blev luciatåget en succé och skapade en luciatradition för finländarna. Här får vi se svartvita filmer från 1954 till 1972.

  • Tindrande lucior på dagis

    Söta barn lussar 1976-1987.

    Vad värmer väl ett hjärta mera än söta barn som lussar på daghem? Det är mycket som ska förberedas då man firar lucia på dagis. Vi får följa med luciafester på fyra daghem 1976-1987.

  • Lucias blodiga historia

    Vad har utstuckna ögon och lussebullar gemensamt? Jo, lucia!

    Den lucia vi firar nuförtiden är en salig blandning av legender och folkliga traditioner. I dagens luciagestalt finns det spår av blod från Sicilien, Jesusbarn från Tyskland, en vitklädd, glöggbärande man, och mycket mera.

  • Lucia kröns i Domkyrkan i Helsingfors

    Ljus i den mörka Helsingforskvällen.

    I den mörka och ofta slaskiga Helsingforskvällen är det stämningsfullt att se Lucia och hennes tärnor skrida ner för Storkyrkans många trappor.

  • Lucior i mansprogram

    Tjugo lucior från fyra decennier.

    Tjugo lucior från fyra decennier besöker redaktör Kenneth Stambej i ett program om män.

  • Mera läppstift: Lucia

    Streetfight mellan två lucior!

    Det är streetfight mellan två lucior i dessa sketcher skrivna av unga tjejer. Luciorna dissar varandra både verbalt och musikaliskt.

  • Holger Spår möter Lucia

    Holger spår och Lucia

    När Holger Spår skall träffa Lucia blir mötet inte fullständigt konventionellt.

  • Luciasketch från 1968

    Svenskfinlands egen Lucia försäkrar dig mot samvetskval.

    Svenskfinlands egen Lucia försäkrar dig mot samvetskval, säger man i denna satiriska sketch om det mest heliga i Svenskfinland.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Finland stod stilla i 19 dagar

    Den 1.3 1956 utbröt en generalstrejk som lamslog Finland.

    Generalstrejken i mars 1956 berörde närmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Rundradion vägrade rapportera om strejken.

  • Regionalen följer postens väg 1985

    Förr fanns det postkontor i varje utkrok.

    Posten anno 1985 tänker bara på lönsamhet, menar Regionalen. Posten automatiseras, men ute på landsbygden dras postkontor in och servicen blir allt mer ojämlik. Hur snabbt färdas ett brev reser från Sibbo till Helsingfors?

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Nyligen publicerat - Arkivet