Hoppa till huvudinnehåll

Edith Södergran - en hungerpoet?

Ungdomar placerar blommor på Edith Södergrans grav
Ungdomar placerar blommor på Edith Södergrans grav Ungdomar placerar blommor på Edith Södergrans grav Bild: YLE/Anna-Lena Lauren grav

I samband med Vetenskapsdagarna 2013 ifrågasatte fil.mag. Agneta Rahikainen från Svenska Litteratursällskapet sanningshalten i bilden av poeten Edith Södergran som hungerpoet och isolerad eremit. Presentationen ingick i ett seminarium med rubriken Bröd och nöd, livsmedelskriser och dess följder.

Agneta Rahikainen inleder med att skilja på en hungerpoet och en svältkonstnär. En svältkonstnär har ofta själv valt att avstå från mat, medan en hungerpoet är drabbad av yttre omständigheter. Franz Kafka har kallats svältkonstnär eftersom han var väldigt medveten om vad han åt eller valde att inte äta. Han skrev dessutom om ämnet i t ex en berömd novell, En svältkonstnär. Det viktigaste är dock att göra självsvälten till en konst, även oberoende av eventuella konstnärliga ambitioner.

Rahikainen framhåller att bilden eller myten av en svältande och isolerad poet kom från Elmer Diktonius och Hagar Olsson, som odlade myterna kring Edith Södergran efter hennes död, 1923. Diktonius träffade Södergran endast en gång vid några år före hon dog. Södergran hade då tagit sin tillflykt till Raivola, på Karelska näset, där hon bodde med sin mor. Det är tiden efter Oktoberrevolutionen 1918, efter att hon förlorat en stor egendom och blivit tvungen till ett enklare liv.

Vad Diktonius och Olsson inte nämner eller väljer att inte betona, är de år Södergran gick i en av de bättre tyska skolorna i St. Petersburg eller hotellvistelserna i samband med sanatorielivet i Schweiz 1911-1914. De visste helt enkelt inte så mycket om detta, eftersom Södergran var rätt förtegen om sitt liv.

Möten i Raivola

Pudelns kärna är att de fixerar sin bild av Edith Södergran vid de enda mötena med poeten kring 1920. Diktonius besökte Raivola en gång, 1922. Hagar Olsson träffade poeten fem gånger. Diktonius förbiser att Raivola var en ekonomiskt och kulturellt viril järnvägsort med småindustri. Resan till Raivola från Helsingfors var 324 km. Man åkte tåg till Viborg, där man bytte till tåget mot St Petersburg. Diktonius försökte skapa en bild av att vägen till Raivola var lång och snårig, och att platsen låg långt ut i ödemarken. I verkligheten är det ungefär lika långt mellan Helsingfors och Mariehamn, men den vägen och målet har inte befästs med liknande konnotationer.

I ett möte 1919 bekräftar Hagar Olsson också bilden av Raivola som ett sagolandskap i ödemarken, där Edith Södergran och hennes mor Helena, i skuggan av en rysk kyrka, lever i ett litet hem i fattigdom. Här finns också ett inslag av deklassering, där en tidigare borgerlig familj med välstånd tvingats till ett enkelt liv vid den ryska gränsen, isolerad från civilisationen.

Det var endast de fem sista åren Södergran levde fattig. I praktiken hade Södergran bättre ekonomiska tillgångar och möjligheter att resa, besöka metropoler samt insupa och inhandla kultur än den ständigt utfattige Elmer Diktonius. Den främsta orsaken till myten om hungerpoeten ligger i en klassisk romantisk genimyt, att konstnären skapar ur sig själv opåverkad av sin omgivning.

Konsten kräver svält

I en artikel med rubriken ”Södergran som uppfostrare” från 1926, skriver Diktonius:

En konstnär, en Södergran kan tänkas segra trots allt, d v s pinas ihjäl av livets små misärer, för ingenting. Han måste sakna sitt bröd idag och sin månadshyra imorgon, gå klädd i trasor och skriva sina dikter med sitt blod i sitt kala rum. Ty annars blir det intet av honom, annars har han intet som eggar, annars saknar han inspiration.

Diktonius talar om sig själv och andra hungerpoeter och konstnärer, t ex Kafka och van Gogh. Diktonius själv utsatte sig ibland för svält och var emellanåt tvungen att försörja familjen med bl a litteraturkritik i dåligt betalande tidningar. Diktonius ansåg samtidigt, att hungrandet var en viktig komponent i konstnärskapet och det är därför inte långsökt att han överdrev i betoningen av denna aspekt i sin beskrivning av Edith Södergran. Vi bör samtidigt minnas att de borgerliga konstnärerna höll ihop, konsumerade stora mängder alkohol och försåg varandra med större eller mindre lån när kassan sinade.

Södergran själv romantiserade aldrig kring fattigdom och matbrist, i synnerhet då hela regionen drabbades genom revolutionen. Gränsen mot St. Petersburg stängdes och matbrist var ett problem för alla som bodde på Karelska näset.

Men till en romantisk konstnärsmyt hörde svälten, undernäringen och, i förlängningen, sjukdomen. En mätt och konstnär ansågs inte vara lika fullödigt kreativ och genial som en hungrig. Dessutom föreställde man sig att om konstnären svalt kunde han skapa ett euforiskt transtillstånd, vilket passade väl in i Södergranbilden.

Skapelse är hunger, mättnad är impotens.
Elmer Diktonius

Du kan höra Agneta Rahikainens hela föreläsning här.

Mat och fritid

Bläddra bland innehållet

Inga artiklar hittades med den valda bokstaven. Var god välj en annan.

  • Ketchup - såsernas sås

    "Ketchup har inte alltid lagats av tomater."

    Ketchup är en ostasiatisk kryddsås som under årens lopp anpassats till västerländsk smak genom stora mängder socker och vinäger. 1876 lanserades tomatketchupen som förändrade såsens popularitet för evigt.

  • Senap - en exklusiv krydda

    om senap

    Idag smetar vi senap på julskinkan, korven eller trycker en sträng ner i ärtsoppan utan att dess mer reflektera över att det faktiskt tog ett bra tag innan denna krydda nådde vanligt folk. Den industriella tillverkningen började först på 1920-talet och det var ytterligare några årtionden senare, med korvkioskerna, som kombinationen korv och senap blev ett måste.

  • Marije Vogelzang är formgivaren som ger ätandet mening

    Marije Vogelzang är världens första eating designer.

    Vi har alla ett ansvar för att försöka påverka det samhälle vi lever i och människorna runt omkring oss på ett positivt sätt. Så kan man sammanfatta den holländska formgivaren Marije Vogelzangs installationer och performancer kring ätandet som handling och ritual.

  • Framtiden blir grå och fylld med luft

    "I framtiden äter vi kikärter och ifrågasätter perfektionism

    När tiderna är sämre och vi känner oss pressade söker vi trygghet i det bekanta, till exempel husmanskost. När vi är tillfreds kräver vi nya, spektakulära matupplevelser. Den brittiske framtidsforskaren Morgaine Gaye försöker skapa prognoser för vad vi kommer att äta och hur vi vill uppleva ätandet i framtiden.

  • Trädgårdsentusiaster flockades till Strömsö

    Närmare 2000 personer besökte trädgårdskvällen på Strömsö.

    Närmare 2000 personer besökte Strömsö på torsdagen när portarna öppnades upp för sommarens trädgårdskväll. Besökarna fick bland annat fynda på plantloppis, testa ogrässhots och höra hur trädgården kan gynna hälsan.

  • Odla själv så vet du vad du äter

    Anlägg trädgårdsland, bygg varmbädd eller odla i låda.

    Att odla sin egen mat är snällt för såväl plånbok som miljö. Dessutom vet man precis vad det är man stoppar i sig då man följt hela processen. Här har vi samlat idéer för dig som är intresserad av att odla grönsaker och rotfrukter. Vill du ha mera inspiration för trädgården? Kom till Trädgårdskvällen på Strömsö den 8.6.2017.

  • Odling för nybörjaren

    Enkla, funktionella och lättskötta odlingar.

    Är du intresserad av enkel odling som inte kräver mycket skötsel har vi samlat tips på odlingsprojekt som funkar både på balkongen och i större trädgårdar.

  • Bygg en gärdesgård i gammal stil

    Så här bygger man en traditionell gärdesgård.

    Gärdesgårdar är vackra och åldras med skönhet. Vill man ha ett snyggt staket eller ett stängsel för att hålla ordning på husdjur eller mota vilda djur är gärdesgårdar ett trevligt alternativ. Men det krävs en hel del arbete och hantverksskicklighet för att uppföra en traditionell gärdesgård.

  • Köttallergi av fästingbett allt vanligare

    Dina nässelutslag kan vara tecken på köttallergi.

    Antalet köttallergiker stiger hela tiden. De flesta som är allergiska har blivit det efter fästingbett. Dina nässelutslag kan vara tecken på att du är allergisk.

  • Tiina Grönroos: Man kan vara vegan i februari också

    Veganmaten och -utmaningen gav mersmak.

    Det är varken svårt eller särskilt dyrt att äta veganmat. Men det gäller förstås att hålla extra koll på innehållsförteckningar, våga fråga restaurangpersonal och jämföra priser. Halvfabrikat och specialprodukter kostar, men det går att leva gott och billigt med hjälp av säsongens grönsaker, frukter, torkade bönor och linser. Dessutom har det varit roligt att pröva på nya recept och bekanta sig med nya råvaror. Sällan om någonsin har januari gått så snabbt som i år.

  • Veganmat allt vanligare i affärerna, priserna ändå höga

    Kan vara en snårig djungel att hitta veganmat i butiken.

    Vill man äta veganmat gäller det att kolla priser noga. Kilopriset på vissa bön- och havreprodukter är lika högt som på rostbiff och växtmjölken är flerfaldigt dyrare än vanlig komjölk. Efterfrågan på veganmat växer däremot hela tiden och så gör också utbudet säger köpmännen.

  • Micke Björklunds finska gröt blev succé

    Miche Björklund kokar gröt på finska

    Här är klippet där Micke Björklund förklarar hur man kokar god gröt på finska. Det har spridits som en löpeld. Klippet publicerades på Yle Österbottens Facebook-sida på fredagen den 21 oktober och har redan fått närmare 250 000 visningar.

  • En vecka med endast närproducerad mat - hur gick det?

    Klarade sig Micke Björklund på närmat?

    Michael ”Micke” Björklund fick i uppdrag av Matias Jungar att under fem dagar leva på endast närproducerade råvaror. Varje dag skulle han göra frukost, lunch och middag. Han fick använda råvarorna endast en gång, och det samma gällde användningen av råvaruproducent. Varorna skulle vara framställda inom 30 kilometers radie från Vasa. Till sin hjälp fick han välja ut tre basvaror, och eftersom han är Micke Björklund så valde han smör, grädde och salt. Grunden i hans matlagning, som han uttrycker det själv.

  • Närmat liveblogg - från Michael Björklunds matresa

    Så här ser en vecka med närproducerad mat ut

    I Svenska Yles pilotprojekt Närmat testade Michael Björklund att under 5 dagar leva på ultralokal mat som var producerad inom en radie på 30 km från Vasa torg. Med sig på resan hade han Matias Jungar. All mat som lagades byggde på tips från publiken. Vi tackar alla som var med.

Nyligen publicerat - Mat och fritid