Hoppa till huvudinnehåll

Den skalliga bör se glad ut

Bild: Foto: Karin Filén christina höglund

På bara några månader tappade journalisten och dokumentärfilmaren Christina Höglund allt sitt hår. Det blev en stor omställning, både utseendemässigt och emotionellt. Det hela skildras i kortfilmen Vikten av hår.

- Att göra filmen var kanske någon form av terapi för mig, berättar Höglund i Morgonöppet. Det kändes nyttigt att se det hela utifrån, med andras ögon, för jag började ju också själv se mig själv på ett annat sätt då jag tappade håret.

Christina Höglunds hår var långt och svallande då en kal fläck dök upp i hennes nacke. Några månader senare var hon skallig. Men att det blev en film av händelseförloppet var i det närmaste en slump.

- Min dåvarande kille var fotograf och han hade just skaffat en ny kamera. Därför filmade han mig varje gång vi sågs. Det var först i efterhand som jag insåg att det kunde vara en idé att använda materialet.

Vågar inte bli arg

Vi lär oss ju i tidig ålder att utseendet inte ska vara huvudsaken och Höglund förvånades över att hon med ens kände sig så skör.

- Jag blev mycket mer fåfäng och kände mig mycket mer utsatt. Jag märker att folk kommer ihåg mig på ett annat sätt numera, så jag måste uppföra mig hela tiden. Jag vågar inte bli arg ute bland folk fast jag skulle ha fog för det, jag vill helt enkelt inte ta den platsen.

Konstigt med peruk

Många alopetiker föredrar att dölja skalligheten under en peruk, men det var ingenting för Höglund.

- Om jag skulle ha en peruk skulle jag aldrig riktigt slappna av. Det skulle kännas jättekonstigt, som att spela en roll. Men jag förstår att en del inte står ut med den uppmärksamhet en skallig kvinna väcker. Och så måste man se glad och stark ut så att folk inte tror att jag är sjuk "på riktigt".

Vikten av hår visas på Andorra i samband med Docpointfestivalen på söndag 27.1 kl 13.

Läs också