Hoppa till huvudinnehåll

Nagelstudiofallet är toppen av ett isberg

Specialplanerare på HEUNI, Natalia Ollus
Specialplanerare på HEUNI, Natalia Ollus Bild: Yle / Laura Pohjavirta natalia ollus

Allt fler människohandelsdomar är att vänta i framtiden. Det vi ser nu är toppen av ett isberg, säger specialplanerare Natalia Ollus.

Ollus är specialplanerare vid HEUNI, Europeiska institutet för kriminalpolitik, verksamt i anslutning till FN. Hon jobbar med människohandelsfrågor i samband med internationella forsknings- och utbildningsprojekt.

I Finland har fyra människohandelsdomar fallit, tre domar handlade om arbetsrelaterad människohandel och en dom berörde sexhandel. Myndigheterna har blivit bättre på att identifiera människohandel. Antalet fall som uppdagas är ett tecken på det, säger Ollus. Men det finns fortfarande mycket man kunde förbättra, säger hon.

- Vi borde komma ifrån en allmän uppfattning om att det här inte kan ske i Finland. Vi behöver acceptera att det finns mänskor som är beredda att utnyttja andra mänskor för ekonomisk vinning. Det är medveten ekonomisk brottslighet och det handlar till och med om miljontals euro som förövarna vinner på att de betalar dålig eller ingen lön till mänskor som jobbar för dem.

För att identifiera potentiella människohandelsoffer gäller det att vara uppmärksam på olika indikatorer: om en person inte har tillgång till ett bankkonto, inte känner till sin lön, inte känner någon i Finland och inte vet hur samhället fungerar, då borde varningsklockorna ringa – också hos konsumenter, säger Natalia Ollus.

- Till exempel i nagelstudiofallet, är man kund där och personen inte kan språk och verkar frånvarande, då borde man fundera om allt är okej. Tröskeln att anmäla misstänkt människohandel kunde bli lägre.

Vad som händer offren i framtiden vet ingen

I Finland blir offren för människohandel erbjudna hjälp via ett stödprogram som koordineras via mottagningscentralen i Joutseno. Men hur länge offren kan vara med i programmet och vad som händer då förövarna kommer ut ur fängelset, vet man inte ännu.

- Vi har bara tre domar, det här är väldigt nytt för oiss. I vilken grad ska vi skydda offren efter att förövarna sonat sina brott i fängelse? Man måste bedöma hurudant hot det finns mot offren . Det måste vi fundera mera på och utveckla ett system för att ta hand om offren, säger Natalia Ollus.

Vad som kommer att hända offren i framtiden vet ingen. De flesta vill stanna här i Finland, säger Ollus. Många personer inom hjälpsystemet lyckas, de får en grund att stanna här, studier och jobb, andra kommer att utvisas eller åka till hemlandet frivilligt.

Synen på människohandel som brott borde utvidgas

Natalia Ollus poängterar att människohandel i första hand är ett brott mot offrens mänskliga och grundläggande rättigheter, men att man mer borde fokusera på människohandelsaspekten då man undersöker grå ekonomi.

- Då man utreder utpressning och skattefusk inom den gråa ekonomin borde vi bli bättre på att identifiera utnyttjande av arbetskraft och till och med människohandel. Vi borde utvidga tänkesättet också i den ekonomiska brottsutredningen.

Människohandel är brottslighet som är i skymundan. Det som kommer till rätten är den högsta toppen av isberget, under vattnet finns en massa som vi inte vet om, säger Ollus.

- Vi har ingen uppfattning om hur utbrett fenomenet är. Vi vet ju inte hur mycket utländsk arbetskraft vi har i Finland ens, det finns ingen statistik.

Bättre integration en lösning

I de arbetsrelaterade människohandelsfall som hittills uppdagats har offren varit utländska. En bättre integration av utländsk arbetskraft skulle vara en bra preventiv åtgärd.

- Det som upprätthåller människohandel är att de är så isolerade, säger Natalia Ollus De har ingen kontakt med finländare. Så länge man upprätthåller det, är de inte integrerade. Kanske man kunde undvika människohandel bättre då.

- Man borde också fokusera på människohandel ur ett större perspektiv. Ge information till utländsk arbetskraft på eget språk så de känner till spelreglerna i arbetslivet.

Ollus förespråkar en anmälningsmöjlighet med låg tröskel. Och en allmän samhällsdebatt:

- Är det okej att betala låga löner åt städare, är det okej med långa leverantörskedjor där man i slutändan inte vet vem som utför arbetet, är det okej med fyra euros pizzor? Är det okej att ha nästan dubbla arbetsmarknader i det här landet?

Läs också: Nagelstudion blev en mardröm

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle