Hoppa till huvudinnehåll

Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

De första byggnaderna på Roparnäs sjukhusområde uppfördes redan på 1920-talet. Planen var att närmare 650 patienter skulle få plats. Salarna var stora och bäddarna många. Sjukhusområdet har utvidgats och mängden byggnader har ökat ända fram till 1980-talet.

Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren. Utvecklingen har gått från sluten vård på sjukhus till öppen vård.

Efter att man varit sjuk är det viktigt att få öppen vård och rehabilitering vid övergången till s.k. normalt liv, påpekar man i Regionalen 1988. Öppen vård fungerar inte alltid så bra, de mest sjuka orkar inte besöka socialarbetarna och slutar ta sina mediciner vid Roparnäs sjukhus 1988. Vissa patienter faller genom alla vårdinstanser. Och ingen instans tar ansvar. I värsta fall har man inte ens en egen bostad.

Också barn kan få psykiska svårigheter. På Roparnäs sjukhus barnpsykiatriska avdelning vårdas mitt under lågkonjunkturen 1993 barn som bor och går i skola där . På sjukhuset är man orolig över att kommuner sparar, ett barn som inte får vård i tid blir mycket dyrare för samhället.

Den barnpsykiatriska avdelningen och hela Roparnäs sjukhus lever ständigt under hot om indragning eftersom psykiatrisk vård är dyr. Psykiatrisk vård för barn är dock ännu viktigare under lågkonjunktur. Om föräldrarna tappar tron på framtiden så får barnen en hopplös känsla.

Man diskuterar en nedläggning av hela Roparnäs sjukhus 2002. Och den psykiatiriska avdelningen skulle flytta till Centralsjukhuset i mitten av Vasa.

Personalen på Roparnäs har blandade känslor. Dels är det bra att ha närhet till somatiskt vård, men också naturen, lugnet, miljön och isoleringen har fördelar, säger Irja Rantanen-Lakka. I synnerhet förr var det viktigt att ha en vacker miljö, när man hade lång vårdtid. Också de psykiatriska patienternas anhöriga är bestörta att den vackra och lugna miljön skall försvinna.

Men Taisto Majapuro, som är direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt, påpekar att den psykiatriska vården i Vasa är dyrast i hela landet och man kunde spara in mycket man kan satsa på personal i stället.

Verksamheten på sjukhusområdet i Roparnäs i Vasa kommer att läggas ner slog man fast 2012. En ny psykiatrisk enhet byggs på Sandvikens område, invid centralsjukhuset. Vad som kommer att ske med Roparnäs sjukhus är ännu öppet. På Roparnäs sjukhusområde finns nu Vasa centralsjukhus psykiatriska enhet, yrkeshögskolan Novia och två daghem.

Text: Ida Fellman

Hälsa och sjukdom

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Vinterväder 1987

    Köld har vi redan haft tillräckligt, men snön är välkommen.,

    Hurudant var vädret vintern 1987? Meteorologerna Kenneth Holmlund och Liisa Fredriksson ger prognoser

  • Är det hälsosamt att sporta i iskyla?

    Anders Wahlberg springer inte om kvicksilvret går under -20.

    I januari 1985 var det rekordkallt. Sportmagasinet tar reda på om det är farligt att sporta i temperaturer på under -15 grader.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet