Hoppa till huvudinnehåll

Jörn Donner talar om tobakens tjusning

Jörn Donner började röka klockan sju. Och han rökte i nästan femtio år. Vad är tjusningen med cigaretterna för honom?

Jörn Donner påpekar 1993 att hon nog känner till tobakens skadeverkningar, men även fördelarna. Om tobaksrökningen förbjuds i Riksdagens kaféet tänker han röka på sitt rum, för där får man väl röka!

På Kapellet kedjeröker Jörn Donner medan han, Bitte Westerlund och Holger Spår samspråkas. Du är visst förkyld, påpekar Holger Spår. Nej det är tobakshosta. Och så diskuterar de tobak, kvinnor, Lillan Rehn och Jörn Donners sexighet.

Att röka är attraktivt, säger en äldre Jörn Donner 2012, det stimulerar och piggar upp. Nikotinet är uppiggande för hjärnan, men när man röker 40 cigaretter per dag är det kanske inte lika uppiggande.

Men tobak är också mycket beroendeframkallande, och också Donner drabbades av hälsoriskerna.

Tobaksindustrin kopplade ihop sig med filmindustrin, man vill röka när man ser filmstjärnor röka, men glamouren har försvunnit en hel del. Lockelsen kommer dock att finnas kvar i viss mån och Donner tror inte att tobaken kommer att avskaffas helt.

Text: Ida Fellman

Hälsa och sjukdom

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

Nyligen publicerat - Arkivet