Hoppa till huvudinnehåll

Eftis - en sillsallad

Resultatet av eftisreformen är en brokig skara, där kvaliteten varierar från mycket bra till alldeles usel. När skolornas försvunna klubbverksamhet skulle kompenseras blev den nya morgon- och eftermiddagsverksamheten frivillig för kommunerna. Den genomfördes också med minsta möjliga penninginsats.

Morgon- och eftermiddagsverksamheten för de minsta skoleleverna lagstadgades 2004. Det blev en märklig lag eftersom morgon- och eftermiddagsverksamheten är frivillig för kommunerna att anordna. Erbjuder kommunen eftis skall den ändå följa de något luddiga reglerna i lagen lagen om grundläggande utbildning. Kommunerna kan fortfarande själva besluta om bland annat hur många eftisplatser man erbjuder, i vilka utrymmen och med hur stor personalstyrka.

Barnen fritid bör övervakas

Eftisreformen kom till i efterdyningarna av den ekonomiska depressionen i slutet av 1990-talet. Då hände två saker. I vågen av nedskärningar försvann mer eller mindre skolornas klubbverksamhet. Den vill man kompensera på något vis. Samtidigt startade en diskussion i den offentliga debatten om att barns ensamma tid efter skolan är ett problem. Barnen behövde övervakad och vuxenledd fritid.

Harriet Strandell
Harriet Strandell Bild: Antti Lempiäinen/YLE harriet strandell

- Frågan kopplades till barns behov av översyn när föräldrarna jobbar, säger sociologen Harriet Strandell. Före 1990-talet tänkte man att barn kan vara ensamma, det finns andra människor i miljön och omgivningen. Man såg inte eftermiddagarna som ett socialt problem tidigare.

Harriet Strandell har lång erfarenhet av forskning kring barn och barndom. I sin forskning om morgon- och eftermiddagsverksamheten konstaterar hon att den är en svag reform. Det hon menar är att eftisreformen inte skapade något nytt enhetligt eftis. Även om eftisverksamheten fick en ny ram fortsatte den som förr i lekparker, i skolor, i församlingar och idrottsföreningar. Än i dag är det oklart vad eftis egentligen är.

- Man kan inte säga i Finland att detta är eftis så ser den ut, sådana utrymmen, sådan här personal och sådana här aktiviteter, säger Strandell.

Stor variation

Morgon- och eftermiddagsverksamheten varierar stort från kommun till kommun. Till och med inom en och samma kommun kan skillnaderna vara stora. Vissa eftis fungerar bra, andra eftis kan vara rent av usla. Det här beror på hurudana lokaler man har, på ledarna, hur väl man lyckas lägga upp intressanta aktiviteter.

Seppo Lintuluoto
Seppo Lintuluoto Bild: Antti Lempiäinen/YLE seppo lintuluoto
Mycket beror också på hur engagerad kommunen är i verksamheten. Det har Seppo Lintuluoto, som är chef för eftis verksamheten i Raseborg märkt av.

- Nuvarande bildningsnämnden i Raseborg har tagit sitt ansvar. Men nog finns det beslutsfattare som inte förstår och inte tycker att kommunen skall syssla med frivillig verksamhet. Att föräldrarna själva ska ordna.

Få barn på eftis

I Sverige där Fritis funnits länge och fungerar som en integrerad del av skolan går upp till 80 procent av barnen ända upp i fjärde klass på fritis. Motsvarande siffror i Finland säger kanske något om hur väl eftis lyckats här. Av de finländska barnen går endast 34 procent i eftis. Av ettorna är det drygt hälften, men av tvåorna går bara knappa 30 procent i eftis.

Det pågår ändå ett ständigt utvecklingsarbete med eftis. På utbildningsstyrelsen är man speciellt stolt över de enhetliga grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten som kom 2011. Dessa är bindande för de kommuner som anordnar eftermiddagsverksamhet.

Esa Iivonen på Mannerheims barnskyddsförbund som utredde eftis för Undervisningsministeriets räkning 2009 är missnöjd med den on/off- attityd (allt eller inget) som råder i Finland.

- Under den tiden lagen funnits har eftermiddagsverksamheten utvecklat positivt, säger han. Det gäller både innehållsligt och kvalitetsmässigt. Eftis har lyckast hyfsat, menar Esa Iivonen.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle