Hoppa till huvudinnehåll

GM-patent utarmar fattiga

GM motståndarna förespråkar ekologisk odling Bild: Yle/ Anna Huittinen ekologisk odling

Genmodifierad odling (GM) upprör en stor del av världen. Mycket tid och pengar läggs ner för att motarbeta verksamheten. Anti-GM rörelsen är stark och i myndigheters korridorer lobbas det friskt för att länder alltjämt skall förbjuda GM-odling framom koventionell eller ekologisk. GM är också en stor business och mycket av odlingen är i händerna på stora företag som har råd att finansiera forskning och betala för licenser. Argumenten mot GM-odling är i första hand hot mot biodiversiteten och osunda beroendeförhållanden mellan jordbrukare och företag. Motståndarnas åsikter belyses här genom den australiensiske prästen Dr. Charles Rue, en aktiv representant för motståndet till genmodifierade livsmedel.

Dr Rue beskrev i ett tal i sitt hemland hur hans kolleger i några asiatiska och latinamerikanska länder sett jordbrukare agera försökskaniner när filmstjärnor med breda leenden, sponsorerade eller engagerade som pr-agenter av biotekniska företag lurat dem att köpa genmanipulerad säd med löftet om att deras skördar skulle växa enormt. Detta löfte infriades inte, snarare tvärtom. Måhända blev grödorna mer resistenta mot ohyra, men varken bomullsskördar i Indien eller sojabönsskördar i Latinamerika ökade i omfång.

I Indien hände det sig att skördar rent av uteblev. Odlare som tagit lån för den misslyckade säden skuldsattes svårt, vilket ledde till självmord bland jordbrukare.

Genmodifieringen minskade jordbrukarnas möjligheter att spara ursprunglig säd och idka växelbruk. Den genmodifierade säden riskerade istället att säga förorena de fröbanker och den ursprungliga säd som har förädlats av jordbrukare i flera tusentals år för att klara av de omväxlande mark- och väderförhållandena. Den säden har också varit en försäkring mot dåliga skördar, något som nu äventyras av den modifierade, menar Charles Rue.

Att förstöra naturliga fröbanker och sädförråd har globala konsekvenser för biodiversiteten i de grödor som utgör stora folkmassors stapelföda. I värsta fall kan det leda till hungersnöd om skördar uteblir eller misslyckas.

Dr Rue riktar samtidigt skarp kritik mot sitt eget hemland för att ha slutit sig samman med länder som USA och Schweitz i TRIPS, the Trade Related Intellectual Properties Agreement. TRIPS är en internationell överenskommelse som reglerar handelsfrågor vad gäller immaterialrätt. Den omfattar bl a upphovsrätt, patent och företagshemligheter. Överenskommelsen utgör idag grunden för den verksamhet som Världshandelsorganisationen (WTO) bedriver. TRIPS prioriterar immaterialrättsliga monopol framom mänskliga rättigheter och har mött mycket hård kritik från framför allt icke-statliga organisationer och nationer i tredje världen. Inom ramen för dessa överenskommelse finns det en möjlighet för biotekniska företag som handlar med genmodifierade produkter att använda sig att internationella patentlagar för att driva genom sina intressen på gränsen till utpressning.

Säd som patenterats som modifierade varianter har ofta ursprungligen odlats av jordbruikare i u-länder, vilket i praktiken innebär att jordbrukarna luras eller rövas två gånger om, sade Dr Rue.

Företagen som bedriver handel med genmodifierade livsmedel hävdar att produkterna behövs för att producera mat till världens befolkning och förebygga hungersnöd. Det här är en sanning med modifikation. I vissa länder kan enskilda produkter bidra till en ökad handel och högre intäkter, men i t ex Brasilien som producerar stora mängder mat, har en imponerande export, odlar stora mängder genmodifierade livsmedel lider 40 procent av hunger. I fråga om internationell handel handlar det ofta om pengar, inte om att utrota hungersnöd.

Det finns också förslag på s k terminatorgener i säd så att organismen inte kan föröka sig. Det här vill man göra för att de jordbrukare som odlar genmodifierat skall bli tvungna att köpa ny säd varje år och inte kunna återvinna föregående år säd för nya skördar, säger Charles Rue.

Den ursprungliga artikeln på engelska.

Se också grisfarmaren och eko-odlaren Jimmy Dohertys resa på jakt efter mat till världens befolkning.

Strömsö

Bilder på Instagram

Vi i rutan

  • Camilla Forsén-Ström

    Camilla Forsén-Ström

    Konstexpert
  • Porträtt av Elin Skagersten-Ström, programledare för det finlandssvenska tv-magasinet Strömsö.

    Elin Skagersten-Ström

    Redaktör

    Programledare för Strömsö.

  • Nicke Aldén sitter på farstun framför ett rött hus och ler mot kameran.

    Nicke Aldén

    Programledare

    Programledare för Strömsö och Egenland. Kontakt: niklas.alden@yle.fi

  • Jim Björni

    Jim Björni

    Redaktör
  • Lee Esselström

    Lee Esselström

    Redaktör

    Redaktör och hantverksexpert på Strömsö.

  • En kvinna i en blå skjota sitter på ett trappsteg och ler mot kameran. Grönskande träd i bakgrunden.

    Lena Gillberg

    Trädgårdsexpert
  • Örtexpert Alexandra De Paoli

    Alexandra De Paoli

    Örtterapeut

    Örtterapeut och journalist, uppvuxen i Stockholm men numera bosatt i norra Sverige.

  • Porträtt på Strömsös kock Anders Samuelsson med skog i bakgrunden

    Anders Samuelsson

    Kock

    Jag är Strömsös kock. I köket gillar jag hållbarhet och ekologiska världen, och satsar gärna på det skandinaviska köket i kombination med nya smaker. På fritiden gillar jag friluftsliv och skidåkning.

Nyligen publicerat - Strömsö