Hoppa till huvudinnehåll

Granntvister blir vanligare i Estland

Gatuliv i Tallinn 1998.
Bild från Tallinn, där värdet på tomter har stigit kraftigast Gatuliv i Tallinn 1998. Bild: Pekka Sipilä estland,gatuliv,tallinn

I Estland blir det allt vanligare att grannar grälar om var tomtgränserna riktigt går. Granntvister kring tomtgränser har ökat märkbart på bara ett par år.

Under 1990-talet privatiserades mark i snabb takt. Nu pågåer ett första generationsskifte efter självständigheten, vilket lyfter fram osäkerhet kring var gränserna går.

- När tomterna privatiserades så gjordes det bara utgående från gamla kartor, säger Aare Ruubel, utvecklingsråd på Pirita stadsdelsförvaltning i Tallinn. Inga lantmätare mätte upp exakta gränser.

- Ingen förstod riktigt hur viktigt det var med detaljerna eftersom ingen hade erfarenhet av privat ägande förut, säger Ruubel.

Samtidigt rådde det en vilda västern-attityd, där nya tomtägare byggde friskt på sina nya tomter utan att respektera de regler som fanns.

En av Ruubels grannar byggde till exempel ett överdimensionerat hus precis på gränsen till sin tomt och regnvattnet rinner ner från taket rakt ner på en granntomt.

Andra grannar i området har placerat sina luktande komposthögar precis på tomtgränserna.

- De flesta granntvister går att lösa genom att tillkalla lantmätaren, säger Toivo Tomingas, regionchef för norra Estland på Maa-amet, den ansvariga myndigheten.

- Men det finns alltid de som bråkar om gränsen går några decimeter annorlunda än de hade trott och grannens äpplen nu faller på fel sida av gränsen. Bråken beror bara till viss del på den snabba privatiseringen och mer på attityder, anser Tomingas.

Problemen mellan grannarna är störst på orterna runt Tallinn, där värdet på tomterna har stigit kraftigast.

- I den äldre generationen har grannarna oftast varit vänner med varandra och de byggde sällan ens staket mellan tomterna, påpekar Tomingas. Nu kommer arvtagarna, som ser värdet på tomterna mer konkret.

När privatiseringen av mark genomfördes på 1990-talet var det politiska trycket stort att få dem snabbt gjorda. Det förklarar varför tomtgränserna ritades utgående från bristfälliga gamla kartor och dokument.

- Det fanns dessutom inga bra detaljkartor att tillgå, Sovjetunionen hade ju förbjudit kartor över det annekterade Estland, påpekar Tomingas.

Förra året vände sig 53 markägare till Fastighetsregistret för att få hjälp att lösa gränstvister, men antalet markägare som vänder sig till de lokala myndigheterna är betydligt större.

Av Gustaf Antell

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes