Hoppa till huvudinnehåll

Akademiska sångföreningen är Finlands äldsta kör

Akademiska Sångföreningen grundades år 1838 och är Finlands äldsta alltjämt verksamma kör. Man sjunger högt och lågt, från svår tolvtonsmusik till Helan går. Och allt med gott humör.

Informationsruta

Akademiska Sångföreningen är en del av den klassiska inhemska manskörslitteraturen och upprätthålla den svenska kulturen i ord och toner. Av de tonsättare vilkas verk tillhör stamrepertoaren kan nämnas Jean Sibelius (hedersmedlem), Toivo Kuula, Leevi Madetoja och Selim Palmgren.

Under 1900-talet har kören haft ett flertal bemärkta dirigenter: Bengt Carlson, Nils-Eric Fougstedt, Erik Bergman, Henrik Otto Donner, Markus Westerlund, Eric-Olof Söderström, Tom Eklundh, John Schultz och Henrik Wikström. Sedan hösten 2008 leds kören av musikmagister Kari Turunen.

I sin hemstad Helsingfors har kören sedan 1954 ett aktivt samarbete med systerkören Akademiska Damkören Lyran.

Akademiska Sångföreningen (i dagligt tal Akademen) är en finlandssvensk manskör från Helsingfors. Kören är Finlands äldsta alltjämt verksamma kör – grundad år 1838 av Fredrik Pacius, musiklektor vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland i Helsingfors berättar Eero Wallén i Söndagsöppet då Akademiska sångföreningen fyller 150 år.

Matti Klinge har forskat i studentvärlden under 1800-talet. Akademens kör var en viktig och uppskattad symbol för det nationella uppvaknandet. Bland annat uruppförde kören 1848 Vårt Land (som skulle bli Finlands nationalsång), tonsatt av Pacius till text av Johan Ludvig Runeberg.

Carl Eric Creutz var med då Akademen firade 100 år och är glad att man firar också 150 år med pompa och ståt. Randall Nybom, ordföranden för Akademiska sångföreningen 1927-1928 berättar om körens honnörssång och fanan.

Akademen sjunger ofta för statyer, t.ex. för Runeberg.

Erik Bergman blev körens dirigent 1950 och kom att staka ut en ny väg för manskörssången i Finland och ville framföra nya intressanta verk. Det var mycket svårt för körmedlemmarna med den nya tolvtonsmusiken, men samtidigt spännande och banbrytande.

Den som inte har jungit i en kör har gått miste om så mycket, säger Eirik Cronstedt.

Tonsättaren Henrik Otto Donner förde efter honom traditionen vidare under inte alltid så lätta förutsättningar. I Söndagsöppet på besök är två dirigenter Henrik Otto Donner och Markus Westerlund samt den nuvarande dirigenten Tom Eklundh och ordförande Johan Aalto. I mysigt samförstånd diskuterar man musik och champagne. Snapsvisor hör till den glada akademiska traditionen förstås, det hör vi här och i andra klipp.

Musik och underhållning

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet