Hoppa till huvudinnehåll

Fredrik Lång om lycka

Fredrik Lång
Fredrik Lång Bild: Schildts & Söderströms förlag fredrik lång

Vad består lycka av frågar sig Fredrik Lång i sin nya roman Av vad är lycka, som Mi Wegelius har läst.

Vad är kärlek?

I sin föregående bok, essäsamlingen Jaget, duet och kärleken var författaren och filosofen Fredrik Lång bl.a. inne på vad det är som gör det möjligt för människan att älska. Ett av svaren i den boken var uppfinnandet av myntet som betalningsmedel, ett återkommande motiv i Långs författarskap.

Vad är lycka?

I Långs nya roman, Av vad är lycka, är vi också tillbaka i Antikens sägenomspunna tid. Här är det konung Kroisos far eller mor i konungariket Lydien som har uppfunnit pengarna och Kroisos själv som därefter har kommit på vad de skall användas till.

Förr fanns enbart makt och egendom, men inte rikedom. Makt och egendom tillskansade man sig genom erövringskrig. Men krig förvandlar med förstörelse, medan pengar förvandlar utan förödelse och istället enligt överenskommelse och på jämlika villkor, skriver Lång.

Trots att Konung Kroisos härmed uppfunnit den rena, jämlika förvandlingen, drabbas han av högmod och vill få det bekräftat av världen att han med sina rikedomar är den lyckligaste mannen på jorden. Han vänder sig bl.a. till två av hellenernas vise män. Deras svar att den förnuftige inte söker lyckan i njutningen eller i rikedomen, utan i det bestående, som sunda levnadsregler, vishet och frihet från oro och smärta, övertygar inte Kroisos. Han fortsätter att bygga på sin yttre rikedom och vill också förstora sitt rike genom att starta ett krig mot perserkonungen Kyros.

Omnipotens och hämndbegär

Centralgestalt i Långs nya roman är den unge efesiern Eutykios, som kommer till Lydien för att hämnas på Kroisos, vars krig mot efesierna har tagit livet av hans mor och syster. Eutykios kommer kung Kroisos nära genom att bli hans tolk. Tre gånger får Eutykios sedan i kriget mot Kyros en möjlighet att ta livet av Kroisos, men han gör det inte och under romanens gång förändras både han och Kroisos.

Eutykios utveckling beror bl.a. på att han möter kärleken, medan Kroisos får uppleva en annan slags nåd.

Andra teman i romanen

Fredrik Lång har skapat en både underhållande och tankemässigt mångfacetterad roman med flera sidospår och ledmotiv. Förutom penningens kraft och tankarna om lyckans beskaffenhet handlar det bl.a. om hämndens meningslöshet och kvinnans ombytlighet och list. Kvinnoskildringen kan först göra en beklämd, kvinnan som enbart en männens behagare. Därefter dyker an efter allt fler paralleller med vår tid upp i mitt medvetande, som modeindustrin och trafficking och jag frågar mig om vi i dag i vissa sammanhang har kommit väldigt mycket längre från synen på kvinnan som en förlusterska, en handelsvara osv.

Städer och kvinnor som belägras

I Långs Mitt liv som Pythagoras var det staden Memfis som belägrades, här är det Sardes, huvudstad i det lydiska riket. Och här är det sedan slutligen kvinnans list som sparar många liv då kvinnorna gemensamt avvärjer en blodig stormning av staden genom att istället öppna både armar och ben för de upphetsade krigarna.
Överlag är de amorösa och också rent skabrösa inslagen en påtaglig krydda i den på sitt sätt abstrakta, idétyngda och tidsmässigt anakronistiska miljön med sina snåriga namn och andra förhållanden. Också humorn och de raljerande svängarna lättar upp helheten.

- Med historisk sanning har min berättelse endast skenet gemensamt, säger Fredrik Lång i en inledande kommentar. I ett efterord konstaterar han att man inte kan köpa lyckan för pengar, men att man kan göra olyckan drägligare med pengar och exempelvis lindra obehaget att finnas till genom att köpa en god bok.

Pengar och lycka

I den uråldriga diskussionen om förhållandet mellan pengar och lycka har Fredrik Lång nu ytterligare byggt på de tankegångar som redan Platon, Aristoteles och Herodotos från Halikarnassos samt han själv tidigare har fört fram. Herodotos skrev om den rike Krösus, kung av Lydien, ett rike öster om grekerna i Mindre Asien. Herodotos historia om mötet mellan den grekiske lagstiftaren och den asiatiske despoten ville framhålla att måttlighet och avhållsamhet gör människan lyckligare än girighet, skrytsamhet och gulddyrkan. Den andra klassiska text som Lång har byggt på är Xenofons En persisk furstes uppfostran där Kyros är huvudperson och även här är den som besegrade kung Kroisos. I likhet med denna Xenofons första historiska roman, har Lång i Av vad är lycka med Kyros skildrat en persisk härskare som är långt klokare och nådigare än den övermodige Kroisos.

Och här har vi ytterligare ett spännande ledmotiv i Långs nya roman, det om det grekiska, antika arvets tankegods, som här beskrivs bl.a. som självhävdande, uteslutande och nerrivande med alltför abstrakta ideal kontra det persiska konkreta, mera pragmatiska där man mer än på drömmar tror på det man kan se och förstå. Spänningarna mellan idéernas och idealens värld samt verklighetens värld tydliggörs i Långs verk. Hos honom blir efesiern Eutykios sedan också helt konkret övergiven av glädjeflickan Nanna, då hon tycker att han inte älskar henne mera än som en idé. Hans egen kärleksförklaring går dock inte av för hackor. När de ännu är tillsammans, tänker han:

- Han förstod först nu vad kärlek är. Kärleken är de glödande kolen i askan, de som flammar upp vid varje häftigt andetag. Kärleken är bågens spända sträng, den som ger genljud som musik vid minsta beröring. Kärleken är lusten att leva. Kärleken är gryningens första, värmande solstrålar. Kärleken är blodet som kokar i kroppen. Kärleken är Nannas leende stjärneögon som gör natten uthärdlig. Kärleken är det som överglänser allt så att allt annat räknas som ökengrus och intet.

Även om Fredrik Lång tar upp teman som han har behandlat förut, gör han det i Av vad är lycka med en spännvidd och komposition som till slut får det att kännas helt meningsfullt att ta sig in i hans textvärld, en värld som likafullt handlar om vår samtid som om antikens mytomspunna tid med alla sina tidlösa frågeställningar.

Text: Mi Wegelius

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje