Hoppa till huvudinnehåll

Norovirus

Hand som vilar mot toalettkrans.
Hand som vilar mot toalettkrans. Bild: Yle/Jessica Edén spysjuka

Norovirus förorsakar en oftast ofarlig, om också synnerligen obehaglig, mag- och tarminfektion., s.k. vinterkräksjuka. Små barn och äldre personer kan behöva sjukhusvård för att inte torka ut. Det finns en hel del frågetecken kring viruset, som vägrar föröka sig i laboratoriemiljö och därför inte kan undersökas som andra virus. Däremot vet man att en femtedel av oss är lycklig nog att ha en genvariant som gör oss så gott som helt resistenta mot den vanligaste formen av norovirus.

Norovirus, som hör till gruppen calicivirus, är det virus som oftast ligger bakom s.k. vinterkräksjuka. Man uppskattar att ca 90 procent av alla vinterkräksjukor förorsakas av norovirus.

Som namnet säger uppträder norovirusepidemierna framför allt under vinterhalvåret och brukar vara vanligast i november-mars, men epidemier kan förekomma också under sommarmånaderna.

Årligen förekommer ungefär 250 miljoner infektioner i världen.

Baserat på volontärstudier, där försökspersonerna utsatts för viruset, tror man att en genomgången infektion ger ett några månaders skydd mot viruset. Senast följande vinter kan man dock igen vara mottaglig för en ny infektion.

Ca 20 procent av befolkningen i Europa och Nordamerika har en genmutation som ger ett så gott som hundraprocentigt skydd mot den vanligaste formen av norovirus. Mutationen finns på en gen kallad FUT2 och om man har mutationen på båda genkopiorna (en från mamma och en från pappa) har man ett väldigt starkt skydd. Genmutationen medför inga negativa saker.

Det finns dock en del mindre vanliga norovirussorter som kan förorsaka sjukdom även hos den femtedel som vanligtvis är skyddad.

Smittspridning

Infektionen sprids med virus från avföring och uppkastningar - också via luften t.ex. vid häftiga uppkastningar. Viruset kan leva vidare på t.ex. strömbrytare, kranar och dörrhandtag, i flera dygn .

Norovirus kan också spridas via förorenat vatten och infekterad mat. Exempelvis hade vi i Finland 2011 en epidemi förorsakad av virus från importerade, djupfrysta hallon.

Viruset är mycket smittsamt. I ett gram avföring från en sjuk person finns miljontals virus. För att överföra smittan till en annan person behövs mindre än 100 virus.

Virusen fortsätter att utsöndras i avföringen ett par dygn efter att symptomen har försvunnit.

Symptom

Inkubationstiden är mellan 12 och 48 timmar, varefter symptomen ofta uppkommer plötsligt.

Norovirus förorsakar en akut mag- och tarminfektion, med illamående, magsmärtor, ofta häftiga kräkningar och ofta svår diarré. Lindrig feber och muskelvärk kan förekomma.

Patienten tillfrisknar inom 1-3 dygn.

Egenvård och när söka sig till läkare?

Mot norovirusinfektioner finns ingen egentlig behandling.

Det viktiga är att försöka få i sig tillräckligt med vätska, t.ex. vatten eller te. Speciellt små barn och äldre borde också få in sig också socker och salt, antingen löst i vätska eller skilt för sig.

Loperamid, som lugnar ner tarmrörelserna och minskar på diarrén, kan tas och finns som tabletter som smälter på tungan.

Vuxna personer, som för övrigt är friska, klarar sig för det mesta utan att uppsöka läkare.

Hos små barn, äldre personer och personer som lider av nedsatt allmäntillstånd kan uppkastningarna och diarréerna redan på något dygn leda till en allvarlig uttorkning. Insjunkna ögon, torra slemhinnor, minskad elasticitet i huden och onaturlig trötthet är tecken på att patienten borde tas till sjukhus för att få vätska i droppform.

På sjukhuset finns också möjlighet att ge medicin (vid behov intravenöst eller intramuskulärt) som minskar illamåendet.

Eftersom symptomen är typiska och den sjuka ofta haft någon i sin närhet som haft samma infektion är diagnosen vid vinterkräksjuka för det mesta ganska klar och behöver inte ställas av en läkare. Ifall symptomen fortsätter längre än tre dygn, man har blodiga diarréer eller häftiga magsmärtor kan det ändå vara skäl att uppsöka läkare för att få diagnosen bekräftad.

Hur minska smittspridningen?

Genom noggrann handhygien, både hos den sjuka och hos omgivningen, kan man försöka begränsa smittan. Rikligt med tvål och varmt vatten anses mera effektivt än desinficeringsmedel.

Toalettstolar, vattenkranar, dörrhandtag och annat som kan ha kommit i kontakt med viruset, ska rengöras med klor. Om man torkar upp spyor eller avföring ska man använda gummihandskar och omedelbart slänga handskar och trasor i en tättsluten sopsäck.

Mat och dryck, som stått framme hos den sjuka, ska likaså slängas.

Lakan, handdukar och dynvar ska tvättas i minst 60 grader.

Viruset förstörs inte av kyla.

Expert för artikeln: Lennart Svensson, professor i virologi vid Linköpings universitet.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa