Hoppa till huvudinnehåll

Norovirus

Hand som vilar mot toalettkrans.
Hand som vilar mot toalettkrans. Bild: Yle/Jessica Edén spysjuka

Norovirus förorsakar en oftast ofarlig, om också synnerligen obehaglig, mag- och tarminfektion., s.k. vinterkräksjuka. Små barn och äldre personer kan behöva sjukhusvård för att inte torka ut. Det finns en hel del frågetecken kring viruset, som vägrar föröka sig i laboratoriemiljö och därför inte kan undersökas som andra virus. Däremot vet man att en femtedel av oss är lycklig nog att ha en genvariant som gör oss så gott som helt resistenta mot den vanligaste formen av norovirus.

Norovirus, som hör till gruppen calicivirus, är det virus som oftast ligger bakom s.k. vinterkräksjuka. Man uppskattar att ca 90 procent av alla vinterkräksjukor förorsakas av norovirus.

Som namnet säger uppträder norovirusepidemierna framför allt under vinterhalvåret och brukar vara vanligast i november-mars, men epidemier kan förekomma också under sommarmånaderna.

Årligen förekommer ungefär 250 miljoner infektioner i världen.

Baserat på volontärstudier, där försökspersonerna utsatts för viruset, tror man att en genomgången infektion ger ett några månaders skydd mot viruset. Senast följande vinter kan man dock igen vara mottaglig för en ny infektion.

Ca 20 procent av befolkningen i Europa och Nordamerika har en genmutation som ger ett så gott som hundraprocentigt skydd mot den vanligaste formen av norovirus. Mutationen finns på en gen kallad FUT2 och om man har mutationen på båda genkopiorna (en från mamma och en från pappa) har man ett väldigt starkt skydd. Genmutationen medför inga negativa saker.

Det finns dock en del mindre vanliga norovirussorter som kan förorsaka sjukdom även hos den femtedel som vanligtvis är skyddad.

Smittspridning

Infektionen sprids med virus från avföring och uppkastningar - också via luften t.ex. vid häftiga uppkastningar. Viruset kan leva vidare på t.ex. strömbrytare, kranar och dörrhandtag, i flera dygn .

Norovirus kan också spridas via förorenat vatten och infekterad mat. Exempelvis hade vi i Finland 2011 en epidemi förorsakad av virus från importerade, djupfrysta hallon.

Viruset är mycket smittsamt. I ett gram avföring från en sjuk person finns miljontals virus. För att överföra smittan till en annan person behövs mindre än 100 virus.

Virusen fortsätter att utsöndras i avföringen ett par dygn efter att symptomen har försvunnit.

Symptom

Inkubationstiden är mellan 12 och 48 timmar, varefter symptomen ofta uppkommer plötsligt.

Norovirus förorsakar en akut mag- och tarminfektion, med illamående, magsmärtor, ofta häftiga kräkningar och ofta svår diarré. Lindrig feber och muskelvärk kan förekomma.

Patienten tillfrisknar inom 1-3 dygn.

Egenvård och när söka sig till läkare?

Mot norovirusinfektioner finns ingen egentlig behandling.

Det viktiga är att försöka få i sig tillräckligt med vätska, t.ex. vatten eller te. Speciellt små barn och äldre borde också få in sig också socker och salt, antingen löst i vätska eller skilt för sig.

Loperamid, som lugnar ner tarmrörelserna och minskar på diarrén, kan tas och finns som tabletter som smälter på tungan.

Vuxna personer, som för övrigt är friska, klarar sig för det mesta utan att uppsöka läkare.

Hos små barn, äldre personer och personer som lider av nedsatt allmäntillstånd kan uppkastningarna och diarréerna redan på något dygn leda till en allvarlig uttorkning. Insjunkna ögon, torra slemhinnor, minskad elasticitet i huden och onaturlig trötthet är tecken på att patienten borde tas till sjukhus för att få vätska i droppform.

På sjukhuset finns också möjlighet att ge medicin (vid behov intravenöst eller intramuskulärt) som minskar illamåendet.

Eftersom symptomen är typiska och den sjuka ofta haft någon i sin närhet som haft samma infektion är diagnosen vid vinterkräksjuka för det mesta ganska klar och behöver inte ställas av en läkare. Ifall symptomen fortsätter längre än tre dygn, man har blodiga diarréer eller häftiga magsmärtor kan det ändå vara skäl att uppsöka läkare för att få diagnosen bekräftad.

Hur minska smittspridningen?

Genom noggrann handhygien, både hos den sjuka och hos omgivningen, kan man försöka begränsa smittan. Rikligt med tvål och varmt vatten anses mera effektivt än desinficeringsmedel.

Toalettstolar, vattenkranar, dörrhandtag och annat som kan ha kommit i kontakt med viruset, ska rengöras med klor. Om man torkar upp spyor eller avföring ska man använda gummihandskar och omedelbart slänga handskar och trasor i en tättsluten sopsäck.

Mat och dryck, som stått framme hos den sjuka, ska likaså slängas.

Lakan, handdukar och dynvar ska tvättas i minst 60 grader.

Viruset förstörs inte av kyla.

Expert för artikeln: Lennart Svensson, professor i virologi vid Linköpings universitet.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

Nyligen publicerat - Hälsa