Hoppa till huvudinnehåll

Staseksem och risken för bensår

Bild: iStock/Lighthaunter åderbråck

Vad betyder staseksem? Varför får man sådana? Kan de utvecklas till bensår?

Hudläkaren svarar:

Ett staseksem är en hudförändring som förorsakats av ett för högt tryck inne i venerna, dvs. i de blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat. Staseksem uppstår framför allt på underbenen, till följd av läckande venklaffar och ökat ventryck. Staseksem kan utvecklas till bensår om stasen (stockningen) inte fås mindre.

Bakgrund

Våra ben har två system av vener, längs vilka blodet går tillbaka uppåt mot hjärtat: ytliga vener, som ligger mellan huden och musklerna, och djupa vener som ligger mellan musklerna. De ytliga och de djupa venerna är förbundna med ett antal mindre vener som vid behov för blod från de ytliga till de djupa.

Blodet pressas uppåt i venerna med hjälp av vadmuskelns rörelser (vilket är orsaken till att benen sväller om vi står stilla för länge). I friska vener finns klaffar som hindrar blodet från att rinna åt fel håll.

Längs insidan av benet förs blodet uppåt längs den stora (ytliga) rosenvenen (vena saphena magna) som börjar framför den inre fotknölen och löper ända upp till ljumsken. Den stora ytliga venen på benets utsida heter vena saphena parva (lilla rosenvenen) och börjar bakom den yttre fotknölen och löper längs med underbenet till knävecket, där den tömmer sig i djupare vener.

Om klaffarna i de ytliga venerna förslappas bildas åderbråck i de stora ytliga venerna och deras tillflöden. Det ökade trycket ökar också trycket i kapillärerna (de allra minsta blodkärlen som förenar artärer och vener) och leder till att benen svullnar. Den störda blodcirkulationen gör att huden inte får tillräckligt med näring och syre och risken för staseksem, pigmentförändringar och bensår ökar.

Majoriteten av staseksem och bensår beror på läckande klaffar i den stora rosenvenen på benets insida.

Hur känner man igen ett staseksem?

Ett staseksem eller variköst eksem (varix, plur. varices = åderbråck) kan vara rött och lite fjällande. Huden är ofta torr och kan klia.

Ofta ses också typiska bruna eller blålila områden, på slät, lite förtjockad hud. Pigmentförändringen beror på ansamlingar av järnpigment från röda blodkroppar.

Staseksem uppkommer framför allt på nedre delen av underbenet, strax ovanom fotknölen och oftast på inre sidan av benet.

Personer med staseksem har oftast synliga åderbråck och svullna ben.

Hur sköter man ett staseksem?

Alla staseksem utvecklas inte till bensår. Men venösa bensår börjar oftast som ett staseksem. Om möjligt ska man försöka åtgärda problemet innan ett bensår uppstår, dvs. ta bort de sjuka venerna.

De flesta åderbråck kan idag åtgärdas med s.k. skumbehandling, där ett insprutat skum får blodet i venerna att koagulera och venerna att stänga sig, varpå de djupa venerna övertar de ytligas funktion. Ibland används traditionell kirurgi eller laser.

Efter operationen försvinner åderbråcken och det ökade trycket i benen. Eventuella pigmentförändringar blir dock bestående.

Om en operation inte anses nödvändig eller inte kan göras kan man själv göra en del för att förbättra återflödet i venerna:

- Röra på sig. När vadmusklerna arbetar pumpas blodet uppåt. Också små rörelser, som att vicka på tår och fötter, duger när det inte finns möjlighet till annat, också om raska promenader är ännu bättre.

- Lägga upp fötterna på en stol eller ett bord – eller sig själv på en säng – då och då under dagen så att svullnaderna får en chans att gå tillbaka.

- Använda stödstrumpor.

Ett staseksem får gärna smörjas in med bassalvor så att huden hålls elastisk. Mild kortisonsalva kan användas under kortare perioder och under uppsikt av läkare. Kortison tunnar ut huden, men kan vara skäl att använda i synnerhet om eksemet kliar. Annars finns en risk att man river upp huden och förorsakar det bensår man försökt undvika.

Läs mera om bensår
Läs om när åderbråck ska opereras

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

Nyligen publicerat - Hälsa