Hoppa till huvudinnehåll

Pekpinnar hjälper inte i Uzbekistan

Ambassadör Tuula Yrjölä Bild: Yle / Eva Pursiainen tuula yrjölä

Hur är det att knyta diplomatiska kontakter till en regim som Uzbekistan? Finlands representant i landet heter Tuula Yrjölä.

Tio EU-länder har representanter stationerade på plats i huvudstaden Tasjkent - men inte Finland. I stället besöker Finlands ambulerande ambassadör i Centralasien Uzbekistan, Tadzjikistan och Turkmenistan regelbundet. Finland har inga ekonomiska eller andra intressen att bevaka i Uzbekistan i motsats till länder som ska ha hem trupper från Afghanistan eller är intresserade av landets olja och naturgas.

Uzbekistan

Uzbekistan är ett av Centralasiens fattigaste länder.

Landet förklarade sig självständigt från Sovjetunionen år 1990.

Uzbekistan leds av president Islam Karimov som karaktäriserats som envåldshärskare och diktator. Hans regim har regelbundet torterat fångar och förföljt meningsmotståndare. Karimov godkänner ingen opposition.

Demonstrationer mot förhöjda brödpriser i staden Andizjan i maj 2005 ledde till en blodig massaker. Soldater sköt ned civila. Uppskattningarna om hur många som dog varierar mellan det officiella 187 och flera tusen. Massakern ledde till omfattande sanktioner från omvärlden. De lyftes år 2009.


- Finlands främsta intresse för att närvara i Centralasien är att göra oss medvetna om hur instabilt området är - frågan är vad vi kan göra för att stöda de här samhällenas utveckling och för vår del försäkra oss om att inte de negativa scenarierna förverkligas, säger Yrjölä.

Små steg framåt

Finland är med i några små men viktiga projekt, berättar Tuula Yrjölä. Exempelvis stöder finska utrikesministeriet ett projekt som ska förbättra fattiga kvinnors, barns och utvecklingsstördas möjligheter att få de tjänster som rättsapparaten borde ge dem, och så har Yrjölä startat ett projekt för att rehabilitera kvinnor som blivit offer för människohandel och tvingats till prostitution.

- Det är ett konservativt samhälle där offret för människohandel ofta själv får bära skulden och skammen - i såna här samhällen är det typiskt att lag och praxis inte går hand i hand och vi försöker stöda utvecklingen så att dessa människor skulle ses som de individer de är, säger Yrjölä.

Jag undrar hur det är att jobba i ett land med autoritär regim, som ständigt prickas för att trampa på mänskliga rättigheter. Tuula Yrjölä säger att man inte får förneka att de mänskliga rättigheterna i Uzbekistan är ett problem, men att hon till sin glädje har märkt av tecken på förbättring hos de myndigheter hon samarbetar med:

- I Uzbekistan litar man på Finland, säger Yrjölä. Det gör man för att vi inte har några ekonomiska intressen som vi aggressivt bevakar där. Inte kan vi förändra världen eller tvinga andra länder att förändras, men vi kan föra dialog och visa gott exempel och på så vis stöda deras trevande försök till utveckling. Till exempel finns det allt fler tjänstemän som är intresserade av att förbättra mycket i Uzbekistan - frågan är bara när de blir fler än sådana som vill behålla sina nuvarande förmåner och alltså är mot förändring.

Finsk mödrarådgivning som exportvara?

Efter att dokumentären om tvångssteriliseringen av kvinnor i Uzbekistan sändes i BBC i fjol föddes en tanke hos Tuula Yrjölä. Hon har försökt tolka vad syftet med steriliseringarna kunde tänkas vara, och menar att man i Uzbekistan inte fokuserar så mycket på individens rättigheter utan mera tänker på det kollektiva bästa.

- Om det är viktigt att uppnå FN:s millenniemål för spädbarnsdödlighet och om man vill visa att sjukvården fungerar bra och barnadödligheten är låg, och då befolkningsmängden samtidigt ökar - då kan dylikt hända när fokus inte ligger på individen, utan på slutresultatet. Men kunde det inte vara läge att introducera uzbekerna till den finländska synen på mödrarådgivning? Det här är en tanke jag för tillfället bollar med.

Svårt företagsklimat

Företag som vill etablera sig i Uzbekistan har mycket att ta ställning till. Tuula Yrjölä förklarar att landet egentligen vill vara självförsörjande och är ganska avogt inställt till utländska företag.

- De har sina orsaker, de vill inte bli styrda av Ryssland eller Kina.

En liten klick beslutar om vilka företag som får ta steget in.

- Det är helt klart att om man som företag vill verka i dessa länder behöver man välsignelse från högre ort.

Förändring kräver tålamod

Ambassadör Tuula Yrjölä vill poängtera att den uzbekiska ledningen har låtit förstå att de vill förändra sitt land, men långsamt. För oss i väst betyder det att vi måste ha tålamod - det är ingen idé att hoppas på reformer i rask takt.

- Man ska komma ihåg att det här är ett asiatiskt land där det är viktigt att inte förlora ansiktet. Uzbekistan har varit självständigt i lite på 20 år och de är stolta över sin självständighet. Vad tror ni händer om någon kommer med pekpinnen i högsta hugg? Jo, de slår ifrån sig. Sker det några reformer så sker de i sinom tid och kommer inifrån, men under tiden kan vi grabba tag i samarbetsprojekt och föra en konstruktiv dialog och arbeta så att de inte behöver förlora ansiktet.

Tuula Yrjölä förbereder sig nu för nya uppgifter. Från och med september månad kommer hon att vara stationerad i Kairo som Finlands ambassadör i Egypten.

Läs också: Steriliserade mot sin vilja

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle