Hoppa till huvudinnehåll

Fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens)

Bild: iStock fönstertittarsjuka

Fönstertittarsjuka är benämningen på den smärta som till följd av förträngda artärer uppstår i benen efter en stunds promenerande. Tillståndet i sig är ofarligt, men är ett tecken på att ateroskleros kan förekomma i också andra kärl, som hjärtats kranskärl och artärerna som för blod till hjärnan.

Om förträngningarna blir värre kan de förorsaka arteriella bensår och i värsta fall kallbrand.

Ett ben som plötsligt blir kallt och blekt eller blåaktigt ska omedelbart visas upp för läkare. Symptomen tyder på att ett kärl gått helt fast och kräver snabb hjälp.

Fönstertittarsjuka förekommer framför allt hos över 60-åringar. Diabetiker och rökare utgör de största patientgrupperna.

Bakgrund

Artärerna (pulsådrorna) för syrsatt blod från hjärtat ut till kroppens vävnader. Vid ateroskleros (åderförfettning, "åderförkalkning") är artärerna förträngda och blodflödet räcker ibland inte till för att förse kroppen med det syre den behöver. Syrebristen kallas ischemi. En muskel som inte får tillräckligt med syre börjar värka.

Angina pectoris-värk till följd av förträngda kranskärl är kanske den ischemiska smärta vi oftast hör talas om. Andra artärer kan dock också drabbas av ateroskleros. Patienter med fönstertittarsjuka, claudicatio (= hälta) intermittens (= tillfällig), har ateroskleros i de artärer som för blod till benen.

Vid lindrig ateroskleros har patienten inga symptom i vila. När vi rör oss behöver dock fot- och benmusklerna mera syre än normalt. Om artärerna inte kan leverera det syre som cellerna behöver börjar mjölksyra produceras för att tillgodose musklernas energibehov på annat sätt. Mjölksyran förorsakar en smärta som till slut blir så svår att patienten tvingas stanna.

Symptom

Efter en viss sträcka, som kan vara allt från ett tiotal meter till flera hundra, börjar benen värka. Smärtan blir till slut så svår att patienten tvingas stanna upp (och låtsas titta i skyltfönster). Efter en stund avklingar smärtan och patienten kan åter gå en ungefär lika lång sträcka innan han på nytt måste stanna.

Smärtan känns oftast i vaderna. Beroende på vilka kärl som är förträngda kan aterosklerosen också förorsaka värk i låren eller skinkorna, domningar i fotsulorna eller impotens.

Diabetiker har oftare problem med artärerna under knähöjd och rökare oftare högre upp.

Ben med otillräcklig blodcirkulation är ofta svala och bleka. Sök omedelbart hjälp om någotdera benet plötsligt blir mycket kallare och blekare eller blåare än det andra, om det värker kraftigt också i vila, blir känslolöst eller inte lyder.

Bristen på syre och näring gör att håren på ben och tår försvinner.

Värk i vila är ett tecken på att aterosklerosen förvärrats och att konservativa knep (se nedan) inte längre räcker till. Värken brukar framför allt kännas då man ligger ner och blodmängden i benen ytterligare minskar. Den lättar om man låter benen hänga ner över sängkanten eller stiger upp och går.

Förträngda benartärer kan förorsaka bensår och i värsta fall kallbrand. Arteriella bensår uppstår oftast på tårna eller foten men kan också komma på underbenet. De värker ofta och kan bli infekterade.

Ett sår som inte läkt inom senast två veckor ska visas upp för läkare om man har diabetes och/eller ateroskleros i benen.

Ofta ger förträngda benartärer inga symptom alls. Ateroskleros i benen är dock ett tecken på att sjukdomen kan finnas också på andra håll i kroppen. Ca en tredjedel av alla patienter med förträngningar i benens artärer har också förträngningar i hjärtats kranskärl.

Vem drabbas?

Fönstertittarsjuka ses framför allt hos personer över 60. Rökare och diabetiker är de två stora patientgrupperna.

Genom att hålla blodsockret, blodfetterna och blodtrycket på tillräckligt låga nivåer minskar man risken för ateroskleros i både benens och kroppens övriga artärer.

Undersökningar

Vid misstanke om ateroskleros i benen kontrollerar läkaren pulsen vid foten, knävecket och ljumsken. I ett friskt ben når pulsen ända ner till foten.

Om pulsen saknas görs en s.k. doppler-undersökning, där man med hjälp av ultraljud mäter blodtrycket vid anklarna och jämför det med blodtrycket i armen. I ett friskt ben är blodtrycket minst lika högt som i armen. I ett ben med ateroskleros är trycket ofta betydligt lägre.

Om man konstaterar förträngningar i benens artärer kontrolleras också blodsocker- och blodfettsvärdena för att få veta om t.ex. diabetes ligger bakom problemet och för att kunna besluta om medicinering.

Behandling

Behandlingen vid fönstertittarsjuka (smärta efter en stunds promenerande) är konservativ och går dels ut på att minska smärtan, dels minska risken för hjärn- och hjärtinfarkter.

Största delen av patienterna klarar sig utan operation. Hos ca 25 % blir förträngningarna så småningom så svåra att en operation behövs.

Stop smoking
Att sluta röka är det första och viktigaste man kan göra om man får symptom på fönstertittarsjuka.

Keep walking
Regelbunden motion gör att symptomen så småningom (inom några månader) blir lindrigare och man klarar av allt längre sträckor innan musklerna börjar värka.

Gångterapi rekommenderas för alla patienter som klarar av att gå mer än 50 meter utan värk. Helst borde man promenera en timme om dagen, med så många pauser man behöver. Gärna får man pressa sig lite över smärtgränsen, dvs. fortsätta att gå också en stund efter att benen har börjat värka.

Att träna benmusklerna genom att resa sig upp och ner på tårna eller cykla på en motionscykel kan vara ett alternativ om promenader är omöjliga.

Om patienten lider av både förträngda benartärer och förträngda kranskärl måste hjärtat få avgöra hur mycket ansträngning det tål. Det är inte farligt att fortsätta att gå en stund trots att vaderna värker. Om hjärtat börjar ge sig till känna ska man däremot stanna.

Sköt om fötterna
Fönstertittarsjuka är ett symptom på att blodcirkulationen i ben och fötter inte är som den borde och att eventuella sår kanske inte läker normalt. Har man förträngda benartärer ska man försöka skydda tår och fötterna från att få sår och undvika att sätta dem i för kallt eller hett vatten.

Speciellt diabetiker ska vara uppmärksamma på början till liggsår (t.ex. en häl som blir mörk) och sår som inte vill läka.

Mediciner

Acetylsalicylsyra minskar risken för hjärt- och hjärninfarkt och ges därför åt patienter med ateroskleros i benens artärer också om det inte riktigt är bevisat att medicinen har effekt på fönstertittarsjuka.

Kolesterolsänkande läkemedel minskar risken för kranskärlsproblem och bromsar troligen också upp aterosklerosen i benen.

Blodtrycksmediciner kan behövas för att hålla blodtrycket i schack.

Diabetiker som börjar få problem med blodcirkulationen i benen ska vara extra noga med att hålla sitt blodsocker på en så bra nivå som möjligt.

Operation

Om smärtan trots de konservativa metoderna ovan gör att patienten har svårt att klara av det dagliga livet kan det vara dags för operation.

Ibland kan ett förträngt kärl putsas rent. Oftare väljer man att göra en ballongutvidgning (PTA, perkutan transluminal angioplastik), där man blåser upp det förträngda kärlet och sätter in en s.k. stent, ett litet rörformat nät som håller kärlet öppet.

Ett annat alternativ är att göra en by pass-operation, där ett nytt kärl sätts in och för blodet förbi det förträngda stället.

Vilken metod man väljer beror på var förträngningarna sitter och hur omfattande de är.

Om symptomen förvärras

Om förträngningarna blir värre finns risk för kallbrand (gangrän), dvs. att vävnad dör. Vid kritisk ischemi (syrebrist) måste blodkärlen öppnas, genom ballongutvidgning eller by pass, om amputation ska kunna undvikas.

Svår värk också i vila eller sår på tår eller fötter vilka inte läkt inom två veckor är symptom på att vävnaderna inte ens i vila får tillräckligt med syre och att det finns en stor risk för kallbrand.

Ibland kan känselbortfall vara det enda symptomet på att syrebristen nått en kritisk nivå.

Helt stopp i kärlen

I sällsynta fall händer det att ett aterosklerotiskt kärl går helt fast till följd av en blodpropp som bildats i de aterosklerotiska kärlen eller som kommit från ett annat ställe och fastnat i benens artärer. Då krävs snabba åtgärder för att rädda foten, benet eller i värsta fall livet.

Sök genast hjälp om benet eller en del av det

- plötsligt blir blekare och kallare än det andra

- blir blåaktigt

- börjar värka intensivt, också i vila

- känseln eller rörelseförmågan försvinner

Blodproppar fås bort med ett propplösande medel som sprutas in i kärlet. Ofta behövs efter det en ballongutvidgning eller en by pass-operation.

Artärer, vener och andra rör

Artärer är de kärl som för blod från hjärtat ut i kroppen. Vener heter de kärl som för blodet tillbaka.

I stora kretsloppet pumpas syrsatt blod från hjärtats vänstra kammare ut i aorta (stora kroppspulsådern), och vidare till artärerna som för syre och näring till kroppens vävnader. Artärerna förgrenar sig i allt mindre kärl. De allra minsta kallas kapillärer. Genom deras väggar avges syre och näring, och koldioxid och slaggprodukter upptas.

Det syrefattiga blodet återvänder från kapillärerna längs allt större vener till hjärtats högra förmak och högra kammare. Från den högra kammaren påbörjar blodet sitt lilla kretslopp, som går via lungorna, där koldioxiden dumpas och nytt syre upptas. I det lilla kretsloppet transporterar alltså artärerna syrefattigt blod och venerna syrsatt blod. Det syrsatta blodet förs till hjärtats vänstra förmak och hjärtats vänstra kammare, för att påbörja en ny resa ut i kroppens stora kretslopp.

En vanlig sjukdom i artärerna är ateroskleros, som gör kärlen trånga så att transporten av syre och näring till kroppens celler försämras. Vener, speciellt i benen, kan bli förslappade, med bl.a. åderbråck som följd.

Blodproppar kan uppstå i både artärer och vener.



De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa