Hoppa till huvudinnehåll

I Olhava stör inte vindkraftverken

Bild: Yle/Monica Forssell olhava

Finlands hittills största vindkraftverk står nästan mitt i den lilla byn Olhava i norra Österbotten och de både syns och hörs. Men enligt Olhavaborna stör de inte.

- Man kan inte vara emot allting och vindkraftverk är bättre än kärnkraftverk, säger en som bor precis intill vindkraftsparken. Lika stora kraftverk planeras bland annat på Kimitoön.


Finlands hittills största vindkraftverk står nästan mitt i byn Olhava i Ijo kommun och de både syns och hörs. Enligt Olhavaborna stör de ändå inte.

Olhava är en liten by invid riksväg fyra i Norra Österbotten. Kraftverken syns bra från vägen och om inte annat så ser byn åtminstone bebyggd ut, ler Ijo kommuns fullmäktigeordförande Ilkka Pakonen.

Störst i landet

I kommunen Ijo i norra Österbotten har det funnits vindkraftverk sedan medlet av 1990 – talet men de kraftverk som i fjol höstas restes i byn Olhava är större än några andra kraftverk i kommunen och för tillfället också störst i hela Finland.

Vingarna medräknade är kraftverken på 3 megawatt nästan 200 meter höga.

Ijo kommun

Ca 9500 invånare
1600 km2 varav land 1550km2 och vatten 50km2

Som jämförelse kan nämnas att bara en del radiomaster är högre och att till exempel utsiktstornet Näsinneula i Tammerfors är 168 meter högt.

Olhava vindkraftspark byggdes förra året och togs i bruk under hösten. Parken ägs av företaget Tuuliwatti, som i sin tur ägs av St1 och S-voima.

Samma storleks vindkraftverk är aktuella på många andra håll i Finland nu, bland annat på Kimitoön.

De flesta är positiva till kraftverken

Kaarina och Pertti Nissinen bor en dryg kilometer från ett av kraftverken. De har inget att invända mot vindkraftsparken.

Bygg fler!

- Inte stör de, säger Kaarina. Visst hör man ljudet av dem då man är ute på gården men det är inte ett störande ljud. De låter lite som havets brus eller som ett flygplan som landar, fast det inte är ett kraftigt ljud. Inte alls som jag trodde att det skulle vara. Det är bra att det byggs vindkraftverk, de producerar inget avfall.
- Jag tycker det borde byggas fler av dem. De producerar ren energi och marken de står på duger inte till så mycket annat, säger Pertti.

Nissinens har inte arrenderat mark åt vindkraftsföretaget och har ingen ekonomisk nytta av kraftverken.

På det lokala daghemmet träffar jag andra som är positivt inställda. Oona Toppari går i förskolan och hon förklarar att det är skojigt att se på de snurrande rotorbladen. De har ett svischande ljud och syns bra från förskolans gård.

Alla är ändå inte lika förtjusta.

En viss oro finns det ändå för till exempel jaktmarkerna. Har älgarna försvunnit? Och hur är det med fåglarna – försvinner de då de blir tvungna att välja andra rutter för att inte kollidera med kraftverken?
Mitt i parken finns också en sommarstuga och dess ägare, Markku och Pirjo Huhtala, är besvikna.
De ser vindkraftverk vart de än tittar och det närmaste kraftverket är beläget ungefär femhundra meter från stugan. Enligt Markku Huhtala låter det som om en dieseltraktor hela tiden gick i skogen.

Huhtalas säger att de aldrig insåg hur stora kraftverken skulle bli. Nu känner de sig lurade och funderar på om det alls är möjligt att vistas på stugan längre.

Fulla poäng för besvikelse!

- Jag ger nog fulla poäng för besvikelse säger en ledsen Markku Huhtala.

Ett av kraftverken är beläget direkt på Huhtalas mark och för det får han och hans fru en ersättning på 2000 euro i året.

- Det är en struntsumma som på intet sätt ersätter den lugn och ro vi förlorat.

Ljusförorening största problemet

Efter att parken blev färdig har många förvånats över storleken på kraftverken men det som kommit som den absolut största överraskningen är de starka vita ljusen från kraftverken.

Om molnen ligger lågt kan ljuset från strålkastarna reflekteras från molnen mot marken och ge upphov till ett blixtrande sken.

- Ljusföroreningen är den största nackdelen med kraftverken, slår man fast vid Ijo kommun. En mycket större nackdel än till exempel bullret.

Lam diskussion inför bygget av parken

Vid Ijo kommun konstaterar både fullmäktigeordförande Ilkka Pakonen och tekniska chefen Markku Vitikka att kraftverken i planeringsskedet väckte överraskande lite diskussion i kommunen.

- Vindkraftsoperatörerna var mycket aktiva och diskuterade direkt med invånarna. Det bidrog antagligen till att någon offentlig debatt aldrig kom till, tror Markku Vitikka.

Den lama diskussionen kan också bero på att det funnits vindkraftverk i Ijo sedan medlet av 1990 – talet och att invånarna är vana vid dem. En annan orsak kan vara att det i kommunen finns stora obebyggda områden som gör att det inte är svårt att hitta lämpliga ställen för möllorna.

Enligt tekniska chefen som också har hand om planläggningen aktar man sig dessutom för att föreslå kraftverk i områden nära stränder eller alltför nära bebyggelse. Minst en kilometer från närmaste hus försöker man hålla sig till.

- Jag försöker vara lyhörd för den allmänna opinionen. Anmärkningar och besvär fördröjer bara planläggningsprocessen och det vill ingen.

Angående delgeneralplanen för Olhava lämnades inte ett enda besvär in och i förslagsskedet också bara en anmärkning.

Även andra kraftverksplaner som nu är aktuella i kommunen har klubbats igenom så gott som utan protester.

Sysselsättande effekt

Under byggnadsskedet 50-60 jobb
Färdig vindkraftspark = 1jobb per 5 kraftverk.
(+ vägunderhåll i parken)

Meningen är att det under de närmaste åren byggs ett trettiotal möllor till i kommunen och utöver det är också en vindkraftspark med kraftverk på över 4 MW aktuell till havs cirka trettio kilometer från kusten.

- Vi i Ijo tycker det är vår skyldighet att dra vårt strå till stacken och för vår del bära ansvaret för Finlands energipolitiska målsättningar, säger Ilkka Pakonen.

Vad har kommunen för nytta av kraftverken?

Att bygga upp Olhava vindkraftspark med åtta kraftverk tog mindre än ett år. Under den tiden hade mellan femtio och sextio personer jobb i parken och det var liv och rörelse i byn.

Lokala entreprenörer deltog i grävarbeten och vägbyggen och det kom mänskor från andra delar av regionen för att jobba i byn.

- Vi sålde nog fler övernattningar och också restaurangen hade fler besök än vanligt, berättar Jouni Aikio vid Merihelmi camping invid riksväg 4.

Till sommaren öppnar Merihelmi ett center med information om vindkraft. Det hoppas man att ska intressera förbipasserande.

Någon avgörande inverkan på försäljningen har vindkraftsparken ändå inte haft för Merihelmis del.

Så länge byggarbetena pågick klarade sig också bybutiken. Nu har butiken dessvärre gått i konkurs.

Servicen av kraftverken sköts av det danskägda företaget Vestas, som också tillverkat och byggt kraftverken.

Vestas kontor är beläget i grannkommunen Simo och har sex anställda som sköter totalt tjugofyra kraftverk i regionen.

En allmän uppskattning är att fem kraftverk sysselsätter en serviceperson.

För att få jobb som serviceman krävs förutom utbildning och kunskap att man tål att jobba på hundrafyrtio meters höjd.

- Det gör inte alla och många potentiella rekryteringar har stupat på det, berättar Sami Rytilahti som leder teamet i Simo.

På el-priset inverkar kraftverken inte och förutom snöplogningen som sköts av en lokal entreprenör har kraftverken inte i nämnvärd grad bidragit till fler arbetsplatser i kommunen.

Ijo kommun får ändå en del inkomster av kraftverken. Kommun räknar med cirka 10 tusen euro per kraftverk i fastighetsskatt. Dessutom betalar markägarna också skatt på arrendeinkomsterna som i Ijo varierar mellan 2000 och 15 000 euro per år och mölla.

Läs också