Hoppa till huvudinnehåll

Vindkraft drog fullt hus i Kimito

Bild: Yle/Monica Forssell vindkraftsseminarium

Det var Kimitoöbon Satu Zwerver som för ett tag sedan fick nog av den inflammerade diskussionen om vindkraft på Kimitoön och beslöt initiera ett möte där alla olika parter skulle ha möjlighet att komma till tals.


Och i går möttes markägare, fastighetsägare, vindkraftsoperatörer, politiker, tjänstemän och ljud – samt landskapsexperter i föreningshuset Wrethalla i Kimito.

Efteråt hördes många nöjda och tacksamma kommentarer.

- Föreläsarna var toppen. De presenterade fakta men vågade också ta ställning, var Kimitobon Max Bergströms åsikt om kvällen.

Anna Karalahti tyckte att informationen om bullret från kraftverken var skrämmande men bra och inne på samma linje var också Västanfjärdsbon Leif Mäkinen.

- Jag är jätte nöjd med informationen.

Till dem som efteråt var besvikna på kvällen hörde ändå Staffan Söderström. Han är en av de många markägare som skrivit arrendekontrakt med ett av vindkraftsföretagen och han tycker att också de positiva aspekterna av vindkraft borde ha lyfts fram på seminariet.

- Jag trodde nog att någon också skulle tala för vindkraft här.

Söderström hade gärna sett att man hade lyft fram de ekonomiska fördelar som markägarna får då de arrenderar mark åt vindkraftsföretagarna, skatteinkomster som kommunen får och de nya vägar som både deltidsbosatta och fastbosatta Kimitoöbor kan ha glädje av då kraftverksparkerna är färdiga.

Ljudsimuleringarna är inte tillförlitliga

Mest intresse väckte forskaren Denis Siponens och doktor Alpo Halmes inlägg om lågfrekvent buller. Både Halme och Siponen är experter på ljud.

Enligt Denis Siponen som är expert på buller från vindkraftverk vid Teknologiska forskningscentralen, VTT är de ljudsimuleringar som i dag görs inte helt tillförlitliga.

Kraftverken producerar ett lågfrekvent buller som är svårt att mäta och i simuleringarna beaktas inte olika typer av väderleksförhållanden.

- Med dagens ljudsimuleringar kan man komma fram till att ett avstånd på femhundra meter mellan kraftverk och hus är tillräckligt. Men i andra länder har man märkt att det uppstår problem när man placerar kraftverk så nära bebyggelse. Bland annat har mänskor fått sömnsvårigheter, säger Siponen.

På frågan hur nära hus Siponen anser att kraftverk kan byggas svarar han att en kilometer med största sannolikhet är minimi.

Politiker vill ta ett steg tillbaka

Politiker har inte velat bestämma avstånd

I november 2011 beslöt Kimitoöns tekniska nämnd att avståndet mellan vindkraftverk och hus bör vara minst en kilometer.

Enligt uträkningar vid bl a Kimitoöns kommun skulle ett avstånd på en kilometer leda till att det inte skulle kunna byggas några kraftverk i Stusnäs eller Kasnäs, bara något enstaka i Misskärr och Gräsböle samt i Nordanå-Lövböle ca 10-12 st.

Kommunstyrelsen godkände inte tekniska nämndens beslut med motiveringen att en av ledamöterna varit jävig.

I mars 2012 beslöt kommunfullmäktige om riktlinjer för vindkraft på Kimitoön.

Riktlinjerna säger inte hur långt avståndet mellan kraftverk och hus bör vara.

Med på seminariet fanns också ett tiotal av Kimitoöns förtroendevalda och både bland Svenska folkpartiets och Fri Samverkans ledamöter höjs nu röster för att kommunen skyndar lite långsammare då det gäller planer på vindkraftsparker.

Många vindkraftsoperatörer är intresserade av att bygga kraftverk på ön men enligt Anders Laurén (SFP) borde kommunen nu följa Egentliga Finlands förbunds etapplandskapsplan för utbyggnad av vindkraft och följa med hur de eventuella parkerna utvecklas innan fler godkänns.

Också Veijo Lücke från Fri Samverkan säger att vindkraftverkens lågfrekventa buller är något som nu måste beaktas och hela ön inte kan byggas full av kraftverk.

Anders Laurén medger också att det beslut som öns förtroendevalda för ett par år sedan fattade om vindkraft över lag, inte till alla delar var baserat på vetenskapliga fakta.

- Riktlinjerna för vindkraft på Kimitoön byggde mest på hur det kändes just då. Vi följde ministeriets och andra myndigheters rekommendationer men deras rekommendationer byggde inte på vetenskapliga fakta.

Laurén får medhåll av partikamraten Henry Engblom (ordförande för byggnads- och miljötillsynsnämnden).

- Det är värt att sakta in lite. Vi måste ta oss den tiden tycker jag. Vi vet vad industrin vill, vad markägarna vill, vad partierna vill – men vad vill Kimitoöborna?

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland