Hoppa till huvudinnehåll

Slaganfall

Ring 112 om du misstänker ett slaganfall
Ring 112 om du misstänker ett slaganfall Bild: Yle/Mika Kanerva webbdoktorn

Vad är det för skillnad mellan stroke och hjärnblödning?

Doktorn svarar.

Det engelska ordet stroke används, liksom det svenska slaganfall, ibland lite slarvigt.

Stroke, eller slaganfall, betyder en plötsligt uppkommen förlust av hjärnfunktioner till följd av en störning i blodförsörjningen, vilken vanligen varar i minst 24 timmar.

Ofta används ordet stroke som en gemensam benämning på hjärninfarkt och hjärnblödning. Stroke och slaganfall anger dock snarare den skada som uppstår vid en hjärninfarkt eller hjärnblödning och säger sällan vilken grundorsaken varit.

Orsaken till att slaganfall och stroke ändå blivit samlingsnamn för hjärninfarkter och – blödningar är att båda sjukdomarna leder till en plötslig förlust av hjärnans funktioner och kan ge liknande symptom. Vid en infarkt kan dessutom också en blödning uppstå.

Mekanismerna bakom de två sjukdomarna är dock helt olika och kräver olika vård i det akuta skedet. Hjärninfarkter är ca fem gånger så vanliga som hjärnblödningar.

För tydlighetens skull struntar vi nu i orden stroke och slaganfall och håller oss till hjärninfarkt och hjärnblödning.

Har också du fått e-postbrevet om hjärninfarktdiagnos?

Det cirkulerar som e-postbrev och på sociala medier en historia om kvinnan som plötsligt snubblade till på en fest och följande morgon hittades död, eftersom ingen av festdeltagarna hade känt till de tre enkla uppgifterna som man ska be en misstänkt hjärninfarktpatient utföra, bl.a. säga en mening utan att sluddra?
Förvisso kan det finnas andra förklaringar än slaganfall till att man snubblar och sluddrar på en fest och om just den här kvinnan och den här festen någonsin har existerat vete fåglarna, men det ligger en större sanning i det här spam-mailet än i många andra.
Om det finns orsak att tro att en person har drabbats av en hjärninfarkt kan du be honom eller henne att:
1. upprepa en enkel mening, sammanhängande och utan att sluddra.
2. le ett symmetriskt leende, utan att ena mungipan blir hängande.
3. lyfta båda armarna.
Om personen misslyckas med någon av uppgifterna kan det bero på en cirkulationsstörning i hjärnan. Ring 112.

Hjärninfarkt

En hjärninfarkt (eller, om man så vill, ett ischemiskt slaganfall, ischemi = syrebrist) förorsakas av att det blir stopp i något av hjärnans blodkärl, vilket leder till syrebrist och vävnadsskada i den del av hjärnan som kärlet borde försörja.

Stoppet förorsakas av en blodpropp.

Proppen kan ha bildats på stället och kallas i så fall tromb, eller den kan ha bildats någon annanstans och sedan vandrat med blodet tills den kommit till ett kärl i hjärnan som varit för trångt för den. I så fall pratar man om emboli.

Symptomen på hjärninfarkt beror till stor del på vilken del av hjärnan som blir utan blod.

Ofta förorsakar proppen bortfallssymptom , som en plötslig förlamning av en del av kroppen.

Det förlamade området kan vara större eller mindre, men håller sig oftast till ena halvan av kroppen.

T.ex. kan ena handen eller armen bli förlamad eller förslappad, eller ena mungipan eller ögonlocket kan börja hänga.

Ibland förekommer förvirring, talsvårigheter, svårigheter att svälja, synrubbningar, huvudvärk eller nedsatt medvetande.

Om man misstänker att man själv eller någon annan har drabbats av en blodpropp i hjärnan ska man genast ringa 112.

En blodpropp i hjärnan kan ibland, om den diagnostiseras i tid, behandlas med trombolytiska medel som löser upp proppen. I alla fall är det viktigt att patienten så fort som möjligt kommer under vård.

Den främsta bakomliggande orsaken till hjärninfarkter är ateroskleros ("åderförkalkning"). I de aterosklerotiska kärlen bildas lätt blodproppar. I de fall då proppen uppstått på ett annat ställe härstammar den ofta från halsartärerna eller från hjärtat.

Förmaksflimmer, konstgjorda klaffar och en del andra hjärtproblem ökar risken för blodproppar och dessa patienter tar därför medicin som förebygger proppar.

Också bakterieinfektioner kan förorsaka blodproppar.

Hjärnblödning

Hjärnblödning, eller hemorragiskt slaganfall (hemorragi = blödning), förorsakas av ett sprucket blodkärl. Blödningen kan uppstå inne i själva hjärnan eller mellan någon av de tre hjärnhinnor som omger hjärnan.

Symptomen förorsakas av det tryck som blödningen ger upphov till samt av att de delar av hjärnan som det spruckna kärlet borde försörja blir utan blod. Symptomen kan likna dem vid hjärninfarkt.

Hjärnblödningar kallas olika beroende på var i huvudet de uppkommer:

En extradural blödning (extraduralt hematom) uppstår mellan skallen och den yttersta, hårda hjärnhinnan.

En extradural blödning förorsakas av att ett blodkärl brister till följd av yttre våld, t.ex. ett slag mot tinningen.

Den här typens blödningar drabbar oftast barn och ungdomar.

Slaget behöver inte vara speciellt våldsamt och patienten är ofta till en början vid fullt medvetande, men tillståndet försämras sedan snabbt.

Vid extradurala blödningar är det bråttom att skaffa hjälp.

Ring genast 112 om en person efter ett slag mot huvudet blir medvetslös eller förvirrad, har förlamningssymptom eller förstorade pupiller. Chansen att tillfriskna helt är stor om patienten kommer under snabb vård.

Om blödningen uppkommer mellan den yttre och den mellersta hjärnhinnan kallas den subdural.

En subdural blödning uppstår då ett blodkärl i den hårda hjärnhinnan går sönder till följd av ett slag mot huvudet. Subdurala blödningar drabbar framför allt äldre personer.

En akut subdural blödning kan uppkomma i samband med hjärnskakning hos äldre personer. Patienterna förlorar ofta medvetandet.

Vid subdurala blödningar händer det ibland att blödningen upphör och blodet levras utan att till en början ge märkbara symptom. Då det levrade blodet upplöses drar det till sig vätska och ökar i volym, vilket kan förorsaka ett större tryck på hjärnan än den ursprungliga blödningen.

Symptomen uppträder inte förrän trycket blir så stort att hjärnan reagerar, vilket kan ske veckor eller t.o.m. månader efter att den ursprungliga skadan inträffat. Vid det laget kan det vara svårt att komma att tänka på att den vimsighet man nu känner kan hänga ihop med att man en månad tidigare halkade och slog huvudet i trottoaren.

Symptom på en tidigare subdural blödning kan vara förvirring, omtöckning, glömska, balansproblem, förlamningar eller känselrubbningar, huvudvärk eller illamående. Symptomen är ofta lindriga i början och förvärras gradvis.

Det ökade trycket kan leda till bestående skador på hjärnan och det är alltså viktigt att man så fort som möjligt kommer under vård.

Om en äldre person slår huvudet är det därför bra att hålla händelsen i minnet några veckor och följa med hur personen mår. Om han får huvudvärk, verkar förvirrad eller får andra neurologiska symptom ska man genast söka hjälp och berätta för läkaren om den tidigare inträffade skadan.

En blödning som uppstår mellan den mellersta och den inre hjärnhinnan kallas en subarachnoidalblödning. Den vanligaste orsaken till en subarachnoidalblödning är ett aneurysm (utvidgning i en artär, pulsåderbråck) som spricker.

En subarachnoidalblödning ger vanligtvis upphov till en plötslig, svår och ihållande huvudvärk, ibland tillsammans med illamående, uppkastningar och ljuskänslighet.

Talsvårigheter, dubbelseende, förlamningssymptom, kramper och medvetslöshet kan förekomma.

Ibland är symptomen mindre dramatiska och alla subarachnoidala blödningar upptäcks därför inte genast. Efter den första blödningen uppstår ofta en ny, större och ofta livshotande blödning inom några timmar eller dagar.

En patient med en subarachnoidalblödning ska komma under omedelbar vård.

Subarachnoidalblödningar är vanligast i övre medelåldern. I vissa släkter finns en genetisk predisposition för aneurysm.

Högt blodtryck, tobaksrökning, och stor alkoholkonsumtion ökar risken för en subarachnoidalblödning.

Läsa mera om TIA, dvs. övergående symptom som kan varna för ett kommande slaganfall
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

Nyligen publicerat - Hälsa