Hoppa till huvudinnehåll

Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

När stormen viner är skärgårdsmusiken fjärran. Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

Carl Mesterton reser med lastfartyget m/s Norrö från Kotka över Östersjön och längs Kielkanalen till Rotterdam och Antwerpen.

M/s Norrö är hemma i Mariehamn, byggd i Finland. Det är ett 75 meter långt shelterdäckat lastfartyg med överbyggnader. Lastkapaciteten är 1000 ton. Med på resan till Antwerpen är Lars Eriksson, andre styrman, första styrman Bruno Andersson och kapten Eliel Wahlsten, maskinchef Hugo Carlsson och hela den övriga besättningen får berätta om sitt liv till sjöss.

Avresan från Kotka är uppskjuten, lastningsarbetet är fördröjt av regn. Det är kinkigt med papper. Men då har Carl Mesterton tid att följa med lastandet, ur ett spännande fågelperspektiv såsom kranföraren ser det. Pappersrullarna väger upp till 3000 kg. Och alla sätt är bra, utom de dåliga. Så fortsätter man tills lasten är lastad. Ombord lastar man också saltade hudar till Rotterdam och buntat telådsfanér som skall till Java från Antwerpen.

Lotsen för ut det stora fartyget och kaptenen tar över och mäter ut distansen. Följande morgon har de redan lämnat den finländska kusten och stävar mot de gotländska öarna i nästan 13,5 knop. Dieselmotorerna jobbar bra under maskinchefens vakande öga. Om vädret är bra används en autopilot och däckspersonalen kan utnyttjas på annat sätt, t.ex. för att måla om däcket.

Genom Kielkanalen färdas man sakta. Lotsen hjälper kaptenen att ta in i slussen vid Brunsbüttelkog, Kungshafen på Elbe. Lotsfartygen Elbe 1 och Elbe 2 hjälper de stora fartygen. Trafiken är livlig mot Nordsjön.

Så kommer m/s Norrö till Rotterdam. Man tar ett kort uppehåll med bil för så skall fartyget vidare. Besättningen har bara sett regndränkta kranar.

Den holländska kusten försvinner om man sätter kurs mot Antwerpen. Den finska sjömanspastorn Kalevi Lappalainen kommer för att hälsa på besättningen och bjuder in till bastu, bordstennis och biljard. Med pastor Lappalainen reser de runt i Antwerpen, lämpligt på Belgiens självständighetsdag.

Men arbetet fortsätter i hamnen följande morgon. Och när man lämnat hamnen får kapten Wahlsten berätta hur det att vara sjöman, hur det är att bo, jobba. Mat skall det vara, mycket mat och god mat. Olle Sommarström är yngsta man ombord, kalle. Han ska bli stuert, har han tänkt sig.

Carl Mesterton får t.om. skjuta prick med första styrman och maskinchefen. Nu stävar man på Norra Östersjön mot Åbo. När dimman överraskar hjälper radarn med trafiken, men man bör också hålla utkik och tuta i mistluren.

Skärgårdsliv

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Frågesport på schackbrädet

    Svart och vitt så det förslår är det i denna frågelek.

    Svart och vitt så det förslår är det i denna frågelek. Frågeschack är en frågesport där de tävlande, genom att svara rätt på frågor, får en vacker kvinna utklädd till häst att röra sig på ett schackbräde.

  • Huvudet på skaft

    En lekfull tävling för barn från 1980.

    Huvudet på skaft är en lekfull tävling för barn från 1980. Uppgifterna barnen får är många och av varierande slag. De fick räkna, springa, förklara och spela teater.

  • Frågelek i långsamt tempo

    De tävlande tänder lampan när de vet svaret.

    Redaktör Knud Möller, fru Gunvor Åfeldt och major Hans Sjöstedt tävlar här i en munter om än något sävlig frågelek. Frågeleken är också interaktiv.

  • Fjädern – en skräckhistoria för radio?

    Erik Ohls berättar om hur hörspelet Fjädern kom till.

    Erik Ohls verkade som Radioteaterns chef under åren 1982-2004. Här berättar han om hur hans gotiska drama "Fjädern" kom till.

  • Och om bettlare och vägmän av Susanne Ringell

    En unik chans att "tjuvlyssna" på människor i en simhall.

    Susanne Ringells pjäs "Och om bettlare och vägmän" ger oss som lyssnare en unik chans att "tjuvlyssna" på människor i en simhall. Under allt det alldagliga pratet lurar en osäkerhet och ängslan över människan och livet.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • När WTC-tornen föll och världen klövs itu

    Den elfte september 2001 stannade hela västvärlden upp.

    Den elfte september 2001 stannade hela västvärlden upp. Runt hela världen satt människor klistrade framför TV-rutor som visade samma bilder om och om igen. Två flygplan som flyger in i World Trade Center, explosioner, kaos och skyskrapor som rasar samman.

  • Pansarfartyget Ilmarinen sprängdes av en mina 1941

    Pelle Lindholm intervjuar en stor del av de överlevande.

    Det är en dyster epilog mikrofonen har att ge radiolyssnarna efter den hemska olyckan när pansarfartyget Ilmarinen stötte på en mina och sjönk den 13 september 1941 i Östersjön. Pelle Lindholm intervjuar en stor del av de överlevande från pansarfartyget.

Nyligen publicerat - Arkivet