Hoppa till huvudinnehåll

Ménières sjukdom

Ung kvinna håller handen vid tinningen. Stöder sig med andra handen.
Ung kvinna håller handen vid tinningen. Stöder sig med andra handen. Bild: Yle/iStock menieres sjukdom

50-årig kvinna har nyligen fått diagnosen Ménières sjukdom. Hon vill veta mer om den och om vad hon har att vänta.

Öron-, näs- och strupspecialisten svarar:

Den franske läkaren Prosper Ménière skrev år 1861 i tidskriften Gazette Médicale de Paris:

"En normal hörsel kan plötsligt börja störas av olika typer av oljud, som åtföljs av en mer eller mindre svår hörselnedsättning. Innerörat är platsen för dessa störningar som även medför anfall av yrsel, dålig balans, känsla av rotation, illamående, kräkningar och svimning. Anfallen kommer med oregelbundna mellanrum och åtföljs av allt svårare hörselnedsättning. Orsaken till alla dessa rubbningar finns sannolikt i båggångarna."

Ur Mannen bakom syndromet: artikelserie ur Läkartidningen.

Ménières text imponerade föga på hans samtida kolleger. De ansåg att symptomen han beskrev berodde på blodstockning i hjärnan och att Ménière var inne på helt fel spår. Idag vet vi att han hade rätt.

Ménières sjukdom är en sjukdom i innerörat. Patienter med Ménières sjukdom lider av yrselattacker, tinnitus och fluktuerande hörselnedsättning som senare kan bli bestående.

Bakgrund

Innerörat består av balansorganen, de s.k. båggångarna, samt hörselorganet, den s.k. hörselsnäckan.

I dessa organ flyter en vätska som kallas endolymfa. Ménières sjukdom innebär att mängden endolymfa av någon anledning är större än normalt. Det ökade vätsketrycket stör balans- och hörselorganens funktion, med rotatoriska svindelanfall samt nedsättning av hörseln som följd.

Symptom

Symptomen vid Ménières sjukdom kommer anfallsvis. Mellan anfallen kan patienten långa tider vara helt besvärsfri.

Till Ménières sjukdom hör tre samtida huvudsymptom:

- Tinnitus, dvs. öronsusningar. Ofta också en känsla av tryck i örat.

- Yrselanfall, då det känns som om världen snurrade runt. Man kan må illa och kasta upp.

- Nedsatt hörsel. Ofta försvinner de låga tonerna först. I början av sjukdomen återgår hörseln till det normala efter anfallen. I ett senare skede kan hörselnedsättningen bli bestående.

Anfallen börjar ofta med öronsusningar och en känsla av tryck eller lock över örat eller av att hörseln är försämrad. Efter det kommer yrseln. Anfallen kan räcka från ca en halv timme till upp till sex timmar.

I början av sjukdomen har många patienter bara ett av symptomen. Efter en tid uppträder de två andra.

Sjukdomen börjar oftast i det ena örat, men drabbar hos upp till 50 % av patienterna senare också det andra örat.

I början av sjukdomen har patienten mellan attackerna friska perioder, där ofta både balansen och hörseln är normal. Ibland avklingar sjukdomen av sig själv. Hos dem som har upprepade anfall brukar yrseln så småningom bli mindre svår, medan hörselproblemen förvärras och blir bestående.

Har man yrsel, tinnitus och/eller hörselnedsättning ska man låta undersöka sig. Symptomen kan ha också andra orsaker, som eventuellt kan eller bör åtgärdas. Man tror att Ménières sjukdom är överdiagnostiserad, dvs. att det finns en hel del patienter som har fått diagnosen, trots deras problem förorsakas av någonting annat än ett förhöjt vätsketryck i innerörat. Ofta dröjer det flera månader innan man kan fastslå att det handlar om Ménières sjukdom.

Varför får man Ménières sjukdom?

Man vet inte varför en del personer får ett ökat vätsketryck i innerörat.

Stress och andra osunda levnadsvanor, som för lite sömn och för mycket tobak och alkohol, tros öka risken för att sjukdomen bryter ut.

Det finns en viss ärftlig benägenhet för sjukdomen.

De flesta patienter insjuknar i åldern 40-60, men sjukdomen kan uppträda redan i 20-30-årsåldern.

Ménières sjukdom är relativt ovanlig och drabbar kvinnor lika ofta som män.

Vad finns att göra?

Engelskspråkiga Ménièrepatienter får vårdrekommendationen ”no CATSS”, vilket inte betyder att katter är förbjudna, men däremot Kaffe, Alkohol, Tobak, Stress och Salt.

Saltets betydelse är inte helt bevisad, men patienter med Ménières sjukdom brukar rekommenderas att dra ner på saltintaget eftersom salt binder vätska i kroppen.

Stress och oro gör sjukdomen värre. Tyvärr upplever en del patienter att också positiva känslor kan provocera fram nya anfall.

Tillräckligt mycket sömn, motion och regelbundna vanor ökar chanserna för att anfallen ska hållas borta.

Många patienter känner av när ett anfall är på väg. Medan yrseln pågår är det bäst att ligga ner. Ofta känns det bättre om man blundar, eftersom man under anfallen har svårt att fokusera blicken.

Ett sätt att komma undan besvären är att försöka somna och sova så länge anfallet pågår.

Mediciner

De mediciner som används botar inte sjukdomen, men kan hålla anfallen borta och lindra symptomen. Om sjukdomen kan hållas lugn minskar också risken för bestående hörselskador.

- Betahistidin är ett kärlutvidgande medel, som ökar blodcirkulationen i innerörat, vilket (av en lite oklar anledning) kan hålla anfallen borta. Efter en attack ges oftast högre doser under 2-3 månader. Om sjukdomen efter det verkar ha lugnat ner sig trappas dosen ner och medicineringen kan ofta avslutas helt. Om anfallen kommer tillbaka påbörjas medicineringen igen.

- Diuretika, dvs. urindrivande medel, minskar mängden vätska i innerörat.

- Betahistin och diuretika kan användas var för sig eller tillsammans.

- Karbamid, urinsyra, är ett kraftigt vätskedrivande preparat som kan tas när man känner att ett anfall är på väg. Karbamid säljs i pulverform och löses upp i vätska. Många patienter säger sig ha stor hjälp av medlet, som dock inte smakar något vidare.

- Mot illamåendet under anfallen kan suppositorier mot illamående användas.

- Under perioder av täta attacker kan åksjukepiller tas för att lindra yrseln och illamåendet. Medicinen ska dock inte användas under någon längre tid.

Injektioner och kirurgi

Vid de allra svåraste fallen av Ménières sjukdom kan man överväga injektioner eller operation:

- Aminoglykosid är ett antibiotikum som förstör den nerv som förmedlar information från innerörats balansorgan till hjärnan. Antibiotikan sprutas genom trumhinnan in i mellanörat, därifrån det sugs upp i innerörat. När nervcellerna slutar fungera upphör yrseln. Ofta behövs några injektioner innan effekten uppnås. Behandlingen kan dock leda till att patienten efteråt får problem med balansen. Också hörseln kan lida av ingreppet.

- I vissa fall väljer man att skära av balansnerven. Rotationssvindeln upphör efter ett sådant ingrepp, men patienten kan känna sig ostadig och ha svårt med balansen efteråt. Vid ingreppet finns en liten risk att hörsel- eller ansiktsnerven skadas.

Läs om godartad lägesbetingad yrsel

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa