Hoppa till huvudinnehåll

Ménières sjukdom

Ung kvinna håller handen vid tinningen. Stöder sig med andra handen.
Ung kvinna håller handen vid tinningen. Stöder sig med andra handen. Bild: Yle/iStock menieres sjukdom

50-årig kvinna har nyligen fått diagnosen Ménières sjukdom. Hon vill veta mer om den och om vad hon har att vänta.

Öron-, näs- och strupspecialisten svarar:

Den franske läkaren Prosper Ménière skrev år 1861 i tidskriften Gazette Médicale de Paris:

"En normal hörsel kan plötsligt börja störas av olika typer av oljud, som åtföljs av en mer eller mindre svår hörselnedsättning. Innerörat är platsen för dessa störningar som även medför anfall av yrsel, dålig balans, känsla av rotation, illamående, kräkningar och svimning. Anfallen kommer med oregelbundna mellanrum och åtföljs av allt svårare hörselnedsättning. Orsaken till alla dessa rubbningar finns sannolikt i båggångarna."

Ur Mannen bakom syndromet: artikelserie ur Läkartidningen.

Ménières text imponerade föga på hans samtida kolleger. De ansåg att symptomen han beskrev berodde på blodstockning i hjärnan och att Ménière var inne på helt fel spår. Idag vet vi att han hade rätt.

Ménières sjukdom är en sjukdom i innerörat. Patienter med Ménières sjukdom lider av yrselattacker, tinnitus och fluktuerande hörselnedsättning som senare kan bli bestående.

Bakgrund

Innerörat består av balansorganen, de s.k. båggångarna, samt hörselorganet, den s.k. hörselsnäckan.

I dessa organ flyter en vätska som kallas endolymfa. Ménières sjukdom innebär att mängden endolymfa av någon anledning är större än normalt. Det ökade vätsketrycket stör balans- och hörselorganens funktion, med rotatoriska svindelanfall samt nedsättning av hörseln som följd.

Symptom

Symptomen vid Ménières sjukdom kommer anfallsvis. Mellan anfallen kan patienten långa tider vara helt besvärsfri.

Till Ménières sjukdom hör tre samtida huvudsymptom:

- Tinnitus, dvs. öronsusningar. Ofta också en känsla av tryck i örat.

- Yrselanfall, då det känns som om världen snurrade runt. Man kan må illa och kasta upp.

- Nedsatt hörsel. Ofta försvinner de låga tonerna först. I början av sjukdomen återgår hörseln till det normala efter anfallen. I ett senare skede kan hörselnedsättningen bli bestående.

Anfallen börjar ofta med öronsusningar och en känsla av tryck eller lock över örat eller av att hörseln är försämrad. Efter det kommer yrseln. Anfallen kan räcka från ca en halv timme till upp till sex timmar.

I början av sjukdomen har många patienter bara ett av symptomen. Efter en tid uppträder de två andra.

Sjukdomen börjar oftast i det ena örat, men drabbar hos upp till 50 % av patienterna senare också det andra örat.

I början av sjukdomen har patienten mellan attackerna friska perioder, där ofta både balansen och hörseln är normal. Ibland avklingar sjukdomen av sig själv. Hos dem som har upprepade anfall brukar yrseln så småningom bli mindre svår, medan hörselproblemen förvärras och blir bestående.

Har man yrsel, tinnitus och/eller hörselnedsättning ska man låta undersöka sig. Symptomen kan ha också andra orsaker, som eventuellt kan eller bör åtgärdas. Man tror att Ménières sjukdom är överdiagnostiserad, dvs. att det finns en hel del patienter som har fått diagnosen, trots deras problem förorsakas av någonting annat än ett förhöjt vätsketryck i innerörat. Ofta dröjer det flera månader innan man kan fastslå att det handlar om Ménières sjukdom.

Varför får man Ménières sjukdom?

Man vet inte varför en del personer får ett ökat vätsketryck i innerörat.

Stress och andra osunda levnadsvanor, som för lite sömn och för mycket tobak och alkohol, tros öka risken för att sjukdomen bryter ut.

Det finns en viss ärftlig benägenhet för sjukdomen.

De flesta patienter insjuknar i åldern 40-60, men sjukdomen kan uppträda redan i 20-30-årsåldern.

Ménières sjukdom är relativt ovanlig och drabbar kvinnor lika ofta som män.

Vad finns att göra?

Engelskspråkiga Ménièrepatienter får vårdrekommendationen ”no CATSS”, vilket inte betyder att katter är förbjudna, men däremot Kaffe, Alkohol, Tobak, Stress och Salt.

Saltets betydelse är inte helt bevisad, men patienter med Ménières sjukdom brukar rekommenderas att dra ner på saltintaget eftersom salt binder vätska i kroppen.

Stress och oro gör sjukdomen värre. Tyvärr upplever en del patienter att också positiva känslor kan provocera fram nya anfall.

Tillräckligt mycket sömn, motion och regelbundna vanor ökar chanserna för att anfallen ska hållas borta.

Många patienter känner av när ett anfall är på väg. Medan yrseln pågår är det bäst att ligga ner. Ofta känns det bättre om man blundar, eftersom man under anfallen har svårt att fokusera blicken.

Ett sätt att komma undan besvären är att försöka somna och sova så länge anfallet pågår.

Mediciner

De mediciner som används botar inte sjukdomen, men kan hålla anfallen borta och lindra symptomen. Om sjukdomen kan hållas lugn minskar också risken för bestående hörselskador.

- Betahistidin är ett kärlutvidgande medel, som ökar blodcirkulationen i innerörat, vilket (av en lite oklar anledning) kan hålla anfallen borta. Efter en attack ges oftast högre doser under 2-3 månader. Om sjukdomen efter det verkar ha lugnat ner sig trappas dosen ner och medicineringen kan ofta avslutas helt. Om anfallen kommer tillbaka påbörjas medicineringen igen.

- Diuretika, dvs. urindrivande medel, minskar mängden vätska i innerörat.

- Betahistin och diuretika kan användas var för sig eller tillsammans.

- Karbamid, urinsyra, är ett kraftigt vätskedrivande preparat som kan tas när man känner att ett anfall är på väg. Karbamid säljs i pulverform och löses upp i vätska. Många patienter säger sig ha stor hjälp av medlet, som dock inte smakar något vidare.

- Mot illamåendet under anfallen kan suppositorier mot illamående användas.

- Under perioder av täta attacker kan åksjukepiller tas för att lindra yrseln och illamåendet. Medicinen ska dock inte användas under någon längre tid.

Injektioner och kirurgi

Vid de allra svåraste fallen av Ménières sjukdom kan man överväga injektioner eller operation:

- Aminoglykosid är ett antibiotikum som förstör den nerv som förmedlar information från innerörats balansorgan till hjärnan. Antibiotikan sprutas genom trumhinnan in i mellanörat, därifrån det sugs upp i innerörat. När nervcellerna slutar fungera upphör yrseln. Ofta behövs några injektioner innan effekten uppnås. Behandlingen kan dock leda till att patienten efteråt får problem med balansen. Också hörseln kan lida av ingreppet.

- I vissa fall väljer man att skära av balansnerven. Rotationssvindeln upphör efter ett sådant ingrepp, men patienten kan känna sig ostadig och ha svårt med balansen efteråt. Vid ingreppet finns en liten risk att hörsel- eller ansiktsnerven skadas.

Läs om godartad lägesbetingad yrsel

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

Nyligen publicerat - Hälsa