Hoppa till huvudinnehåll

Underskottet i Raseborg tillbaka på ruta ett

Raseborgs vapen på Pojo kommunhus
Det gäller att bestämma vad som ryms med inom den ekonomiska vitsippsringen. Raseborgs vapen på Pojo kommunhus Bild: Yle/Maria Wasström raseborgs vapen

Fjolåret blev ekonomiskt ett mycket svagt år för Raseborgs stad. Bokslutet visar ett minus på 7,3 miljoner euro.

Det betyder också att det kumulativa underskottet - alltså underskott som staden har samlat på sig under många års tid - igen stiger till över 25 miljoner euro.

Då staden Raseborg bildades hade alla tre kommuner - Karis, Pojo och Ekenäs - en hel del gamla skulder med sig i bagaget.

Raseborg gjorde upp en plan om hur staden under 10 års tid skulle jobba bort det gamla underskottet.

Till en början gick det bra att samla ihop pengarna och för ett år sedan låg underskottet på bara 17,8 miljoner euro.

Fjolårets dåliga resultat leder ändå till att staden igen är tillbaka i ruta ett.

Sjukvården en utmaning


Specialsjukvården ser också i år ut att bli en utmaning för staden.

Grundtryggheten - alltså bland annat vården - var den sektor som hade svårast att hålla budgeten ifjol.

En av de stora utmaningarna är att få styr på den dyra sjukhusvården.

Ifjol använde till exempel Raseborgs stad vården inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) för nästan 33,8 miljoner euro. Det var 2,4 miljoner euro mer än beräknat.

Specialsjukvården ser också i år ut att bli en utmaning för staden. Resultatet för januari och februari i år visar att staden har använt mera sjukhusvård än man hade räknat med i höstas då budgeten för i år gjordes upp.

Mindre inkomster


I år har Raseborg räknat med att få in 107 miljoner euro i skatteinkomster, men just nu ser det inte lovande ut.

Den viktigaste inkomstkällan för staden är skattepengarna. Ifjol fick staden in 103,6 miljoner euro i skatt. De mesta pengarna kommer från invånarna i form av inkomstbeskattning. Övriga skattekällor är fastighetsskatten och samfundsskatten som företagen betalar.

I år har Raseborg räknat med att få in 107 miljoner euro i skatteinkomster, men just nu ser det inte lovande ut.

Skatteinkomsterna har inte varit så höga som staden hade räknat med och det betyder att om det fortsätter så här året ut kan staden få in 2 miljoner euro mindre i skatter än beräknat.

Mycket beror ändå på det allmänna ekonomiska läget i Finland och i världen. Går det bra och många har jobb får också staden in mera inkomster.

Framtiden

Staden jobbar hårt med att få ekonomin på fötter igen.

Hit hör sparåtgärder för att som det heter anpassa serviceutbudet.

Staden jobbar också med en strategi som ska godkännas under våren. Också i den ska staden försöka dra upp riktlinjer för hur man ska kunna rätta mun efter matsäcken - alltså inte använda mera pengar än man har.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland