Hoppa till huvudinnehåll

Närpes står modell för lyckad integrering av invandrare

Fyra elever på väg till skolan
Arkivbild. Fyra elever på väg till skolan Bild: YLE/Rolf Granqvist invandrare

Integreringen av invandrare har lyckats bra i Närpes eftersom staden har kunnat erbjuda arbete, bostäder och service. Det visar en forskningsrapport som Migrationsinstitutet har gjort.

- Hela paketet med infrastruktur har funnits i Närpes. Då man har jobb, bostad och lever i en liten svensk miljö kommer man lättare in i samhället, än i en stor stad där man är mera anonym och oftare stannar inom den egna familjekretsen, säger forskaren Krister Björklund.

Han har tillsammans med Markku Mattila kartlagt vad det beror på att just Närpes har lyckats med integreringen av invandrare.

I sin forskning noterade de också att information och öppenhet är viktigt för integreringen, såväl till invandrarna som till ortsbefolkningen. Även på den punkten har man lyckats i Närpes.

Invandringen började på 90-talet

Rufad Badnjevic
Rufad Badnjevic. Rufad Badnjevic Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik badnjevic

Under 90-talet tog Närpes emot kvotflyktingar bland annat från Bosnien och senare kom arbetskraftsinvandrare.

Metallföretaget Närko var en av de första att aktivt rekrytera arbetskraft från utlandet. De flesta kom från Bosnien, eftersom de redan hade landsmän på orten.

En av dem är Rufad Badnjevic.
- Jag deltog i kriget ett år, efter det flyttade vi till Tyskland. Där jag gick i skola och lärde mig tyska. Jag tror att det är viktigt att man lär sig andra kulturer, säger Badnjevic.

Den så kallade Närpesmodellen för en lyckad integrering finns nu dokumenterad i Migrationsinstitutets forskningsrapport "Tomater, industri och mångkultur".

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten