Hoppa till huvudinnehåll

Värt att dö för?

Boktid diskuterar begreppet martyrskap med idéhistorikern Michael Azar. Enligt ett engelskt ordspråk måste man stå upp för något, annars faller man för vad som helst. Men vad skulle det vara värt att dö för?

I boken Den ädla döden undersöker Azar hur Västerlandet förhåller sig till martyrer. Enligt honom finns det en förträngning i vårt sätt att se på martyrer. Det är någonting förbehållet fundamentalistiska terrorister, d.v.s. dom andra. Men martyrerna var viktiga för den spirande kristna kyrkan. Med sin död visade de att de inte sviktade i sin tro, utan litade på livet efter detta.

Att den kristna kyrkan sedan på 300-talet vände på spelet och började förfölja sina fiender, däribland dom som ansågs vara kättare, med samma metoder som den romerska stadsapparaten mördat de tidiga kristna är kanske också någonting som glöms bort.

Vad är det vi är beredda att dör för? Jo, nationen, guden och revolutionen. Därtill kommer ännu den uppoffring som Frantz Fanon beskriver i Jordens fördömda (1962) där de kolonialiserade och förtryckta kan besegra sin förtryckare genom att öppet visa att de är beredda att offra sina liv för friheten. För den som inte är rädd för att dö kan inte skrämmas till underkastelse.

Martyrer kan i dagens läge också fungera som budbärare för ett lidande som vi inte vill se. Den tankegången är Peter Nynäs inne på i Boktid när han jämför t.ex. med de homosexuella som i sociala medier avslöjar hur de förföljs. Förföljelser och lidande pågår och det är genom de lidande själva som vi förmå få syn på det. Det är en form av martyrskap som inte hör historieböckerna till utan finns här och nu bland oss.

text: Anna Dönsberg