Hoppa till huvudinnehåll

Folktinget satsar på unga finskspråkiga politiker

Centerungas ordförande Antti Kurvinen (Arkivbild) Bild: Yle centerungas ordförande

Folktinget vill nu satsa på att nå ut till unga finskspråkiga politiker för att öka intresset både för det svenska språket och för Norden. Folktinget oroar sig över att det svenska och det nordiska inte längre är lika självklart för dagens unga politiker, som det varit för den äldre generationen.

Folktingets ungdomsutskott kommer att vända sig till unga politiker i de partier som är medlemmar i Folktinget.

Flera politiska ungdomsorganisationer har tagit avstånd från den obligatoriska skolsvenskan, bland dem Samlingspartiets ungdomsförbund. Ordförande Ville Sipiläinen ser att Folktinget har rätt i att det skett en skiftning.
- Världen blir allt mer global och därför behövs en bred skala av olika språk. Språkvalen borde basera sig på frivillighet.

Sipiläinen understryker att Samlingspartiets ungdomsorganisation inte vill ändra på svenska språkets ställning som officiellt språk i Finland. Han säger att den nordiska identiteten är viktig, men att också den europeiska identiteten i Finland är stark i och med euro-området.
- Det svenska språket är viktigt och Sverige är viktigt, men de bästa språkkunskaperna uppnår man genom frivillighet när det finns motivation att lära sig, säger Sipiläinen som själv varit utbytesstuderande i Uppsala.

"Genuint intresse bättre än tvång"

Antti Kurvinen som är ordförande för Centerunga, ser det som ytterst positivt att Folktinget tar tag i saken. Enligt Kurvinen har Folktinget rätt i att den nordiska dimensionen inte längre är lika viktig för ungdomen.
- Vi måste komma ihåg att dagens unga har vuxit upp under EU-medlemskapet och är EU-unga. Därför är den europeiska referensramen mycket stark för oss.

Kurvinen anser att frivillig svenskundervisning skulle ge bättre resultat då utgångspunkten är genuint intresse för språket. Det största hotet som han ser mot svenska i Finland i dag är det att finlandssvenskarna och de finlandssvenska institutionerna ofta går in i sig själva.

- Jag kommer själv från Österbotten och har följt med situationen där. Ibland känns det som att tvåspråkigheten ses som ett hot mot svenskan. Finland är ett tvåspråkigt land och det är också något som Centern jobbar för och anser att är viktigt, men vi måste också minnas att tiderna förändras och få modeller är eviga.

Joona Räsänen som är ordförande för SDP:s ungdomsorganisation säger att han upplever tvåspråkighet som något naturligt.

- Jag kommer från Lojo som är en tvåspråkig kommun. Dessutom har vi socialdemokrater också alltid haft ett tätt samarbete med våra nordiska systerorganisationer så svenskan och det nordiska kommer naturligt in där också.
Räsänen påminner också om att partiet har aktiva svenska kretsförbund.

Han anser att svenskan borde ses mer som en styrka än som en börda. Enligt Räsänen är det bra att tvåspråkigheten diskuteras, men att diskussionen oftast rör sig på fel plan när den tar avstamp i det negativa istället för att se på det som är bra med svenskan.

"Svårt att engagera folk"

Maria Ohisalo är ordförande för De unga gröna. Hon säger att det nordiska inte längre spelar en lika stor roll inom ungdomspolitiken som tidigare. För många känns den nordiska dimensionen väldigt långt borta från vardagen om man inte har en personlig kontakt till något nordiskt land. Ohisalo säger att De unga gröna har mycket samarbete både med europeiska gröna ungdomsorganisationer, och de unga gröna i Sverige och Norge, men att det ibland är svårt att engagera folk, även om de tycker att det är viktigt.

- Vi ska bland annat nu återaktivera oss i Ungdomens nordiska råd i Oslo på hösten. Det är en tid sedan vi varit med där men nu deltar vi igen. Dessutom är de gröna unga och studerandenas förbund Vino
medlemmar i Pohjola-Nordens ungdomsorganisation.

Enligt Ohisalo delar den obligatoriska svenskundervisningen åsikterna i många ungdomsorganisationer, och så är fallet också i De unga gröna som i sitt politiska program flaggar för mer frivillighet i svenskundervisningen.

"En del unga ser inte svenskan som värdefull"

KD-ungas ordförande Lauri Kangasniemi säger att både Kristdemokraterna och KD-unga har bundit sig till tvåspråkighet.
- Svenskan är både en del av Finlands historia och en del av Finland i dag, inget har förändrats på den fronten. I KD-unga har vi många aktiva medlemmar som har svenska som modersmål. Men det är sant att många unga inte ser på historien på samma sätt som tidigare generationer har gjort.

Kangasniemi kan inte säga vad den här utvecklingen beror på, men han anser att det handlar om en längre utveckling. Dagens situation har inte uppstått i ett vakum säger han.
- En delorsak kan vara att många unga inte ser svenskan som värdefull. I dagens nyttotänkande så har många svårt att se att de själva kunde ha nytta av att kunna svenska.

Kangasniemi tror att en del av problemet är just det att förhållandet mellan att lära sig något, och nyttan med att lära sig något förblir oklar.
- Men Finland är och förblir trots allt en tvåspråkig nation, säger Kangasniemi.

"Viktigt att inte peka finger"

Fredrika Åkerö, som är folktingsledamot från Nyland, och medlem i SFP, hoppas på att Folktingets initiativ leder till en djupare dialog och förståelse ungdomar emellan. I praktiken kan det här enligt Åkerö betyda att Ungdomsutskottet allra först bjuder in ordförandena för de olika politiska partiernas ungdomsorganisationer till rundabordssamtal enligt riksdagens modell.

- Det är viktigt att man är jämlikar och att man inte pekar finger mot någon, det är viktigt att man lyssnar på varandra och jobbar tillsammans för en gemensam lösning och att man kommer ifrån den här motsättningen som råder i dag.

Läs också