Hoppa till huvudinnehåll

Putin står inför flera politiska utmaningar

Rysslands president Vladimir Putin och försvarminister Sergej Sjojgu 29.03.2013.
Rysslands president Vladimir Putin och försvarsminister Sergej Sjojgu 29.03.2013. Rysslands president Vladimir Putin och försvarminister Sergej Sjojgu 29.03.2013. Bild: EPA/MIKHAIL KLIMENTIEV / RIA NOVOSTI / KREMLIN POOL sergej sjojgu

Det har snart gått ett år sedan Rysslands president Vladimir Putin återtog makten för en tredje period. Oppositionsprotesterna på hemmaplan har fått Putin att inse att folket vill få mera att säga till om. Men flera Rysslandsexperter menar ändå att Putins största utmaning ligger inom hans innersta krets.

Det var många demonstrationer i Ryssland i fjol. Gång på gång samlades tusentals oppositionsanhängare för att protestera mot den sittande makten. Mest av allt mot president Vladimir Putin.

Men om man jämför med de massiva folkresningar som skakade om arabvärlden våren 2011, så har inte mycket hänt. Putin sitter fortfarande kvar på sin gyllene tron. Och till skillnad från exempelvis Egypten har den ryska statsapparaten har inte valt att förtrycka protesterna med direkt våld.

- Ryssland är ett inte ett land som använder sig av direkt förtryck, utan man använder sig av mera indirekt förtryck, säger Sean Roberts, Rysslandsforskare på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.

Rysslandsexperten James Nixey från den brittiska tankesmedjan Chatham House håller med och räknar upp exempel på hur Putin har hållit sig kvar vid makten.

- Högre böter för att delta i olagliga demonstrationer gör att antalet demonstranter minskar, om lagarna mot medborgarorganisationer skärps så minskar också deras möjligheter att ställa krav på regeringen. Inför man en lag som förbjuder utlänningar att adoptera ryska barn så fiskar du röster hos en mera konservativ publik, säger James Nixey.

Tar protesterna på allvar

Opinionsprotesterna har fått den ryska ledningen att inse att den inte är självklar. Det är ett faktum att Vladimir Putins popularitetssiffror har dalat. En opinionsundersökning utförd av det oberoende forskningscentret Levada i Moskva visar att 47 procent av ryssarna vill se en annan president än Putin vid nästa presidentval.

- Kreml tar hotet på allvar, men trots det har reaktionen på protesterna varit mycket okoordinerade och ineffektiva, det tyder på att regimen i själva verket är mycket svagare än vad den verkar, säger Sean Roberts från Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.

Roberts säger att det under Putins första två perioder vid makten såg ut som att Putin visste vart han var på väg. Men i verkligheten hade han bara tur. Nu befinner sig Putin i ett hål i marken, med ett system som är mycket centraliserat och stelt, säger Roberts.

Satsar på de konservativa

Med regionalval på kommande i höst och dumaval om några år har Putin börjat fokusera på sina mera konservativa väljare. Han har svängt från att vara hela Rysslands president till att vara president endast för de konservativa väljarna, säger Roberts.

Han lyfter fram adoptionsförbudet mot USA som ett exempel på hur Putin använder sig av internationell politik för inrikespolitiska intressen. Anti-amerikansk propaganda går hem hos konservativa väljare, trots att den allmänna opinionen mycket väl tycker att ryska barn kan adopteras till USA, säger Roberts.

För Putin är den största utmaningen ändå inte oppositionen utan det komplicerade nätverk av intressegrupper som finns omkring honom, anser den ryska ekonomiprofessorn Nikolaj Perov. Putin har skapat ett maktsystem, som går ut på att den politiska eliten ska vara enad.

- Han måste kunna försäkra sig om att att den politiska eliten är lojal och inte splittras, säger Petrov.

Men det har blivit svårare med i takt med att finanserna krymper. Det finns helt enkelt inte längre ekonomiska förutsättningar att dela ut exempelvis egendom för att balansera upp osämja bland den politiska eliten. Dessutom har den ryska eliten insett att Putin inte alls kan garantera dem immunitet. Deras förtroende för Putin har minskat efter att USA införde den så kallade Magnitskylagen, det vill säga att USA kan införa sanktioner mot människorättsmisstänka ryska medborgare.

Rysslandsforskaren Sean Roberts håller med om att det är den ryska eliten som på sikt kan fälla Putin.

- Det är Putins popularitet och auktoritet som garanterar elitens stabilitet. Om de här två sakerna börjar falla samman så kan det bli aktuellt med ett försök att byta ut honom, säger Roberts.

Utmaningen är att det i dagsläget inte finns en klar kandidat eftersom hela den ryska maktpyramiden bygger på att ingen elitgrupp har mera inflytande än någon annan.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes